Hej Jessica, vad kul att vi får göra en intervju med dig. Kan du berätta lite om dig själv och varifrån du hämtar inspiration till din matlagning?

Jättekul, väldigt smickrande! Jag är 39 år och har jobbat med mat och service ända sedan jag var 15. Då arbetade jag på restaurang med att nissa julbord och plocka glas, sedan dess har det blivit jobb på kursgårdar, hotell och restauranger. En väldigt rolig och stor del av mitt liv som jag bär med mig idag, främst när det kommer till service och värdskap. Men livet kom emellan och med två små pojkar och min man blev det högre prioritet att vara hemma än sena kvällar och nätter på restaurang. Jag sökte mig då till kommunen och landade efter något år i ett äldreomsorgskök. Det är fantastiskt roligt och utmanande så där har jag blivit kvar.

Jag har alltid jobbat med service, det är det jag kan och älskar. Allt från att få krävande hotellgäster nöjda till att hjälpa mina kollegor, rektorer, äldreomsorgspersonal, chefer med allt som kan komma upp i det dagliga arbetet. Jag känner att det är min stora styrka, att jag vill göra allt och lite till för kunden och att vara till hjälp för andra.

Inspirationen hämtar jag mest genom möten. Just för att få ökad förståelse för vad våra äldre uppskattar och vad som funkar att äta när man blir äldre. För oss är det ju en självklarhet att man klarar att äta allt utan problem medan de äldre har svårare för viss mat. Jag har blivit väldigt ödmjuk över till vem det är vi lagar maten och vill sätta den där guldkanten på måltiden till våra äldre.

Sedan finns det ju en uppsjö av inspiration just nu, se bara på Instagram!  Följer en massa matkonton och andra äldreomsorgskök, så kul att se vad andra gör och sedan tänka ”skulle det funka här?”

Stämmer det att ni lagar mycket mat från grunden och använder er av råvaror som ni köper lokalt?

Ja, vi lagar mycket från grunden – det är i det vår matglädje ligger, inte i att öppna kartonger. Vi har bra hjälpmedel som vår ”köttbullsmaskin” ­– den använder vi flitigt när vi ska laga mat till hela vår verksamhet. Där kan vi sätta våra smaker och prägel på olika färsrätter och som vi sen har maskinen till att hjälp med att forma. Den är ju så bra då man kan ändra verktyg i den så vi kan göra både köttbullar och biffar av olika slag.

På helger och kvällar har vi cirka 65 portioner som vi lagar och då är det görbart att laga ännu mer mat från grunden. Vi har upphandlat lokalt fläsk, nöt och viltkött i kommunen sedan ca 5 år tillbaka och det är så kul att få jobba med. Köttet är jättefint och det känns bra i magen att veta att det kommer från gårdar nära oss. Vi har varit på studiebesök både på gårdarna och där det förädlas, det är så kul att få komma så nära och kunna vara med att påverka och önska vissa detaljer eller produkter. De är riktiga proffs!

Ni lagar mat till alla olika åldrar, vad är viktigast att tänka på för att måltiderna ska passa alla? Jag tänker främst på att de äldre kanske vill ha en mer traditionell husmanskost medan de yngre äter lite nyare rätter?

Ja, däri ligger en del av vår utmaning, hur kan man få alla nöjda utan att behöva stå med flera olika rätter varje dag. Men vi känner att det blir en ganska bra mix ändå, vissa ”nya” rätter som går hem hos barnen kan vi servera även till de äldre. Det är kul att få utmana med lite nya smaker, de får en större variation i och med det och vi får höra ganska snabbt om det gick hem eller inte. Sedan finns det dagar då det inte alls går att servera samma rätt, men då faller vi tillbaka på den klassiska husmanskosten. Den dyker ju även upp runt alla helger och högtider. Till kvällsmål har vi också möjligheten att få in de klassiska husmanskosträtterna.

Idag är det mycket fokus på att minska undernäringen hos de äldre och ni jobbar aktivt för att de äldre ska få så bra mat som möjligt. Kan du berätta lite om hur ni går tillväga vad gäller berikning och planering av äldremåltiderna?

Vi jobbar med en kost som vi kallar för Äldrekost, en ”Äkost”. Den består av en lite mindre portion som är mer energi- och proteintät just för att bemöta äldres näringsbehov och förhindra undernäring. Vi har valt att använda naturliga livsmedel som även förhöjer smakerna för att få upp näringsinnehållet - som smör, grädde, kvarg, keso, ägg och ost. Det istället för att använda oss av protein- eller energipulver.

Vi känner oss säkra på att den maten vi serverar uppfyller riktlinjerna för det som de äldre ska få i sig, framförallt genom middagen och kvällsmålet de får från oss i köket. Vi har räknat mycket på själva måltiderna och recepten, vissa rätter har vi faktiskt fått stryka eller jobba mer med för att få upp energin och proteinet extra.

Sen kan det finnas fall där det ändå behöver berikas, men då är det i samförstånd med sköterska och dietist för att säkerställa att personen får i sig det den behöver. Vår dietist håller även i träffar där  kockar, vårdpersonal, chefer och sköterskor deltar för att dela med sig av tips, men även för att skapa en gemensam plats att diskutera mat i stort och smått. Här får vi en massa tips på hur de äldre ska få i sig mer mat under hela dagen, och även kunskap om hur stor skillnad de extra ”klickarna” på tallriken kan göra.

Ni lägger ner mycket tid och engagemang för att de äldre ska kunna äta måltiderna och inte känna sig exkluderade på grund av specialkost.

Ja, vi lägger en stor del av vår tid på just konsistensanpassningar. Vi tycker det är så viktigt hur maten ser ut, låter ju klyschigt men man äter ju faktiskt mycket med ögonen. Att kunna lägga mer tid på att måltiderna ser aptitliga ut och därmed också i högre utsträckning hamnar i magen gör det värt den extra tiden.

Vi utgår först från vår matsedel och kollar över veckan. När det är helt kött så serverar vi den i tre konsistenser – helt eller delat kött, grov paté (konsistens av en köttfärslimpa), sen timbal (helt slät). Så är det säg plommonspäckad fläskkarré till söndagsmiddagen – då gör vi en klassisk stek, sen gör vi en ”stek” på köttfärs till grov paté som vi har plommonbitar i och skär upp fina bitar. Timbalerna gör vi på en omelettbas med skinkpure och mixar ner plommon i smeten och bakar av den så man kan skära fina bitar med lite plommon i även till de som äter timbalkost. Vi gör timbalerna och grov-patéerna själva, men det kräver en god planering för hela veckan. Det blir för stressigt att hinna göra alla olika konsistenser de få timmar man har på förmiddagen innan maten ska skickas iväg, så planering är A och O för att lyckas.

Att ni på Almängs kök är stolta över maten ni serverar råder det inga tvivel om. Hur har ni lyckats med att få fram kreativiteten och glädjen i ert skapande av måltiderna?

Det finns så mycket matglädje i detta kök och det är så kul att få jobba med dessa fantastiska kockar varje dag! Vi har alla ett genuint intresse för mat. Vi pratar mycket mat, vi får lov att ändra och tycka och bestämma vad vi vill laga, vi kommer med tips och idéer till varandra och vi provlagar massor. Jag tror på delaktighet och att det i sig skapar matglädje och sammanhållning. Alla är med på matråd och alla får vara med att bestämma, det är inte bara jag som bestämmer eller tycker, utan alla är lika delaktiga.

Hur fungerar kommunikationen mellan er och matgästerna när ni skickar maten till vårdavdelningarna?

En utmaning för oss är att vi sällan möter matgästen då maten skickas ut till våra olika vårdavdelningar. Vi behöver därför ha ett bra samarbete med vårdpersonalen. Vårdpersonalen är också viktig när det gäller att förmedla vad gästerna vill äta, om det finns något man inte tycker om och om det finns individuella önskemål. Vi får aldrig glömma att våra gäster bor här, detta är deras hem och i sitt hem skall man kunna välja vad man vill äta och när man vill äta så långt det är möjligt. 

Vi har matråd med vårdpersonal och när det är möjligt deltar även de boende. Vi är ute och besöker våra vårdavdelningar under måltiderna för att titta, lyssna och stämma av med personal och boende hur de upplever maten. Mötet på avdelningarna gör att vi får ett bättre samarbete och en större förståelse för varandra, vilket krävs för att kunna göra måltiderna bättre för våra äldre.

Finns det några exempel utanför köket på hur barnen och de äldre ni lagar mat till kan mötas?

Vi har haft ett litet projekt under två år tillsammans med skolan i Fotskäl – de kommer och äter hos oss på Almängs äldreboende. Vi i köket har börjat odla lite i pallkragar för att sedan servera både till barn och till de äldre. Det har resulterat i att vi nu vill göra detta tillsammans med både de äldre och barnen, ett riktigt tillsammansprojekt där vi hoppas att det ska uppstå härliga möten över åldrarna. Och att dessutom kunna få servera nyskördade grönsaker eller att få fina blommor till borden. Så nu hoppas vi på att få stora odlingslådor på plats till våren så vi kan starta upp detta och att trädgården ska bli en gemensam mötesplats för alla. Tänk sån lyx att kunna få ta in nyskördade grönsaker, som en morot och koka den försiktigt, på med lite salt och smör – så gott!