I Sverige idag berör dessa skillnader mellan grupper nästan alla aspekter av hälsa, exempelvis medellivslängd, psykisk ohälsa, självskattad hälsa och läkarbedömd hälsa. Folkhälsoarbete ska utgå från att eliminera hälsoskillnader mellan grupper för att inte bara uppnå en så god hälsa som möjligt utan också en så jämlik hälsa som möjligt. Regeringen har som mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Men hur ser läget egentligen ut idag i Sverige?

Hälsa påverkas av många faktorer vilka Dahlgren & Whitehead beskrev 1991 som en modell med många lager som fångar in både individuella och samhälleliga aspekter.

En ojämlik hälsa uppstår när grupper i samhället påverkas på liknande sätt av olika hälsomässiga faktorer. Detta sker på grund av att vissa grupper har särskilda livsvillkor, levnadsförhållanden och livsstil. En grupp med sämre ekonomiska möjligheter kan exempelvis ha sämre kosthållning och därför i högre grad drabbas av övervikt eller fetma vilket i sin tur försämrar hälsan på flera sätt. Skillnaderna i hälsa kan ta flera olika former: dels finns ett generellt mönster som beskriver att bättre socioekonomisk status ger bättre hälsa. Dessutom kan särskilda grupper i samhället i högre grad drabbas av särskilda hälsoproblem. Socioekonomiska grupper kan beskrivas på flera sätt, exempelvis med inkomstnivå eller social status. Vanligtvis används utbildningsnivå som mått på socioekonomisk ställning, där utbildningsnivåer delas upp i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Nedan följer exempel på statistiskt uppmätta skillnader mellan grupper i samhället:

• Medellivslängden skiljer sig mellan män och kvinnor såväl som mellan socioekonomiska grupper. År 2019 uppskattades antal återstående levnadsår efter 30 vara 6 år fler för personer med eftergymnasial utbildning än för de som endast gått grundskola. Kvinnor förväntas leva 3 år längre än män.
• Spädbarnsdödlighet var år 2020 nästan dubbelt så vanligt för barn med föräldrar med lägst utbildningsnivå jämfört de med högst utbildningsnivå, 3.9 respektive 2.1 fall per 1000 levande födda.
• Andelen som uppskattar att de har ett gott allmäntillstånd är högst i gruppen med eftergymnasial utbildning: 78%, vilket kan jämföras med 63% i gruppen som inte gått gymnasiet. Det är i alla utbildningsnivåer fler kvinnor än män som uppskattar att de har en dålig hälsa.
• De i arbetsför ålder som har ett arbete upplever en bättre hälsa än arbetslösa: 79% respektive 54% uppskattar sin allmänna hälsa som god. Motsvarande siffror för personer som upplever problem med löpande utgifter är 48%, i relation till gruppen som inte upplever problem med löpande utgifter där andelen är 74%.

Hälsosamma levnadsvanor skapar förutsättningar för en god hälsa: exempelvis beräknas hälsosamma levnadsvanor kunna förebygga 80 % av alla fall av hjärt- och kärlsjukdom samt 30 % av alla cancerfall. Dessutom innebär det att individer har stor möjlighet att påverka den egna hälsan.

• Andelen personer som år 2020 rökte dagligen följer samma mönster som många andra levnadsvanor: lägre utbildningsnivå tycks korrelera med sämre levnadsvanor. Andelen dagliga rökare är högst i gruppen som inte gått gymnasiet: 16 %. Andelen dagliga rökare i gruppen som gått gymnasiet är 8.5 % och för gruppen med högre utbildning är siffran 4 %.
• Den grupp som inte läst på gymnasial nivå har högst andel personer med fysisk inaktivitet: 50 %. Fysisk inaktivitet definieras som mindre än 150 minuter fysisk aktivitet i veckan. Bland personer med gymnasium som högsta utbildning är denna siffra 37 %, och för de med eftergymnasial utbildning är siffran 27 %.
• Andelen personer som lider av övervikt eller fetma är större i grupper med lägst utbildningsnivå än för de med högst utbildningsnivå, 63 % respektive 47 %, i riket är siffran 52 %.

Som presenterat finns stora skillnader mellan grupper i samhället i Sverige, både gällande levnadsvanor och hälsoutfall. För att regeringen ska kunna nå sitt generationsmål att sluta dessa hälsomässiga klyftor, och för att uppnå en jämlik folkhälsa, krävs stora ansträngningar och förändringar på alla samhällets nivåer.