Hej Patricia! Jag tänker att vi ska ta det här från början för de som känner att de behöver få kontexten tydliggjord – hur skulle du förklara kopplingen mellan våra matvanor och vår mänskliga samt planetära hälsa?

I många länder, inklusive Sverige, så karaktäriseras matvanor av höga intag av animaliska produkter, socker och salt men låga intag av frukt och grönt (inklusive baljväxter) och fullkorn. Det har inte bara negativa effekter på vår hälsa genom att bidra till övervikt och fetma men faktum är att många animaliska produkter, till skillnad från många växtbaserade livsmedel, också har en hög miljöpåverkan då produktionen av dessa till exempel genererar höga utsläpp av växthusgaser, bidrar till avskogning och förlust av biologisk mångfald. 

Sunda matvanor för både kropp och planet är centrala i flera av målen i Agenda 2030. I inledningen till EAT Lancet rapporten (länk) lyfts ett träffande citat från professor Walter Willett vid Harvard T.H. Chan School of Public Health: “Transformation to healthy diets by 2050 will require substantial dietary shifts. Global consumption of fruits, vegetables, nuts and legumes will have to double, and consumption of foods such as red meat and sugar will have to be reduced by more than 50%. A diet rich in plant-based foods and with fewer animal source foods confers both improved health and environmental benefits.” Vilka förändringar av vårt livsmedelssystem krävs för att vi ska kunna klara av den här nödvändiga transformationen?

Jag skulle säga minskat svinn i alla led, hållbar intensifiering inom jordbrukssektorn samt skifte mot matvanor som domineras av livsmedel från växtriket. Dessa tre huvudförändringar tas även upp i EAT- rapporten.

Livsmedelssystemet är till stor del utformat utifrån den efterfrågan som kommer från oss konsumenter. Våra matvanor är ett väldigt känsligt ämne för många, och man vill inte att någon utomstående ska “lägga sig i” vad man äter. Hur ser du att man behöver arbeta för att påverka konsumtionsvanorna i breda befolkningslager? Vad finns det för hinder och möjligheter?

En stor möjlighet sitter i att forma matvanorna så tidigt som möjligt genom att exponera barn för hållbara rätter samt genom pedagogiska komponenter, företrädesvis redan i förskolan. På så sätt kan hållbara matvanor etableras som i sin tur kan hänga kvar ända in i vuxenlivet. Enbart informationsspridning tenderar inte att vara särskilt effektivt för att ändra på individers matvanor. Men i kombination med styrmedel såsom skatter/subventioner ser jag att det skulle kunna gå att få till storskaliga förändringar.

De livsmedel som den största delen av den svenska befolkningen äter för lite av är också de som vi behöver äta mer av för att gynna långsiktig hälsa för oss själva och planeten. Men också för att vår värld på sikt ska kunna föda 10 miljarder människor under jämställda förhållanden. Ändå kan man uppleva att det inte finns någon riktig konsensus kring vad en hälsosam diet är. Vad tror du att det beror på?

Det kan bero på att det är svårt att definiera enbart ett optimalt sätt att äta på. Vad som skulle vara optimalt för en befolkning i ett höginkomstland som Sverige, där mer än hälften av alla vuxna är överviktiga, skiljer sig från vad som skulle vara optimalt för befolkningar i kontexter som tampas med undernäring. Men kikar man på nationella kostråd i många av världens länder så kan man ändå urskilja en konsensus vad gäller uppmuntran till att äta mer frukt och grönt samt fullkorn men begränsa intaget av kött/processat kött, salt och socker.

Du har inriktat mycket av din forskning på arbetet med att etablera hälsosamma och hållbara matvanor genom skollunchen. Varför är det här så viktigt?

Vi vet från tidigare forskning att de matvanor vi har som vuxna formas i tidig ålder samt att skollunchen har en viktig roll i att forma barns matvanor. Med den vetskapen, och faktumet att alla grundskolebarn i Sverige har laglig rätt till en gratis skollunch varje skoldag, så utgör skollunchen en unik möjlighet att främja hållbara matvanor i en befolkning, både på kort och lång sikt. 

Vi på Frisk Mat jobbar för att de som arbetar med att servera skattefinansierad mat i Sverige ska förstå sin potential i att kunna vara med och driva den transformation som vi pratade om lite tidigare här. Hur ser du på deras roll i det här arbetet?

Jag tror de spelar en viktig roll eftersom de i slutändan är nyckeln till att göra maten god, vilket i sin tur innebär att den hamnar i magen. De kan också spela en viktig roll när det kommer till att ”sälja in” maten i skolrestaurangen, och för att lyckas med det så måste de nog också känna att de tror på vad de gör samt se den bredare nyttan av det.