I kroppens vävnadsceller finns protein och våra kroppar består faktiskt till 15 procent av just proteiner. De är också en viktig del av kroppens immunförsvar.

De olika proteinerna brukar grupperas efter vilken funktion de har i kroppen: enzymer, reglerande proteiner, förrådsproteiner, bärarproteiner, strukturproteiner, försvarsproteiner och motorproteiner.

Protein består av aminosyror

Kemiskt sett är proteiner långa eller korta kedjor av aminosyror som binds ihop av peptidbindningar. Ordningen av aminosyror i kedjorna avgör hur proteinet ser ut och vilken funktion de har i kroppen.

Det finns omkring 20 olika aminosyror, varav nio stycken är livsnödvändiga eller essentiella som det också heter. De tillverkas inte av kroppen själv, utan behöver tillföras via kosten. Fullvärdigt protein är ett annat uttryck för de nio essentiella aminosyrorna.

Icke-essentiella aminosyror kan kroppen däremot producera på egen hand, utan att vi får i oss dem via maten. Om någon av de essentiella aminosyrorna saknas i en måltid utnyttjas inte proteinet full ut.

Friska personer som äter en allsidig och blandad kost i tillräcklig mängd behöver inte fundera över proteinkvaliteten. Personer som får i sig för lite protein äter ofta en ensidig kost alternativt en för liten mängd mat i förhållande till vad de behöver.

I vilka livsmedel finns protein?

Protein finns i nästan all mat i större eller mindre mängd. Med proteinkvalitet menas vilka aminosyror som ingår i proteinet och i vilken mängd. Fullvärdigt protein har en sammansättning av aminosyror som överensstämmer med kroppens behov av de olika aminosyrorna.

Animaliska livsmedel som fisk, skaldjur, kyckling, kött, ägg och mjölkprodukter har högre proteinkvalitet än vegetabiliska livsmedel. Men de som väljer att inte äta mat från djurriket kan ändå få i sig tillräcklig mängd av de essentiella aminosyrorna.

Vegetabiliska livsmedel innehåller var för sig inte de essentiella aminosyrorna i tillräcklig mängd, men tillsammans kompletterar de varandra. Exempel på vegetabiliska livsmedel som innehåller aminosyror är baljväxter som linser, bönor och ärtor samt olika spannmål. Även tofu, quorn och ”sojakött” samt nötter och fröer innehåller mycket protein.

Om du bara äter mat från växtriket är det bra att variera olika livsmedel så att kosten inte blir för ensidig.

Behovet av protein ser olika ut

Behovet av protein varierar mellan olika människor. Faktorer som påverkar är till exempel hur mycket vi väger, hur gamla vi är, om vi är kvinnor eller män, hur fysiskt aktiva vi är i vardagen och hur mycket vi tränar.

De allra flesta får i sig tillräckliga proteinmängder utan att behöva tänka på det, förutsatt att de äter tillräckliga mängder mat. Den åldersgrupp som löper störst risk att få effekter av låga proteinintag är äldre personer som äter för små mängder mat och alltså har ett för lågt energiintag. Äldre människor som har en åldersrelaterad förlust av muskelmassa och även lider av sjukdom behöver ofta mer protein än yngre vuxna.