Du är dietist och dessutom doktorand inom området nutrition och neurovetenskap. Jag blir direkt nyfiken – hur ser sambanden ut mellan nutrition och neurovetenskap?

Kopplingen mellan vad vi äter och vår hjärna är mycket spännande. Hjärnan är det organ i kroppen som i särklass slukar mest energi, ungefär 20 % av det vi stoppar i oss. Sen består hjärnan till mesta del utav fett och vid nybildningen av nervceller i hjärnan behövs näringsämnen som omega-3 och B-vitaminer. Tidigare har forskare tittat mycket på hur enskilda näringsämnen påverkar hjärnan men nu vill vi kika på hela personens kost eller med andra ord deras kostmönster. Det kostmönster som är mest välstuderat och har en positiv inverkan på hjärnhälsa är Medelhavsdieten. Den är rik på olivolja, grönsaker, baljväxter, fullkorn och fisk medan den avråder från sötsaker och mättat fett.

Din avhandling har som avsikt att undersöka hur vår kost kan påverka och påverkas av hjärnan och tarmsystemet i relation till kognitiva sjukdomar – såsom Alzheimers sjukdom – kan du berätta lite grundläggande om hur den här kopplingen mellan kosten, tarmen och vår hjärna fungerar?

Kopplingen mellan kosten och tarmen känns ganska naturlig, att vad vi stoppar ner i tarmkanalen påverkar då det faktiskt blir föda till bakterierna där. Däremot har man kunnat se i senare studier att kopplingen mellan tarm och hjärna är starkare än vad man tidigare trott. Det verkar vara ett komplext system där tarmens bakterier kan upp- eller nedreglera systematisk inflammation, stabilisera pH i tarmen men även påverka utvecklingen av amyloida plack (anm: en avgörande del utav Alzheimers sjukdom) och produktionen av skyddande molekyler. Förhoppningen inom området är att kunna kartlägga vad som gör vad och hur det hänger ihop men än så länge är forskningen om tarmen i sin linda.

Men vilka är då orsakerna till att man utvecklar Alzheimers? Beror det alltså till del på hur vi lever och äter, och kan vi i så fall eliminera dom riskbeteenden som vi eventuellt har?

Man brukar säga att Alzheimers sjukdom har dels en miljökomponent och en arvskomponent. Vissa gener gör att man har högre risk att utveckla sjukdomen men även om man har dem är det inte alls säkert att man ens får symtom. Den del som går att påverka mest är såklart miljökomponenten. Den senaste rapporten från Lancet uppskattade att upp till 40 % av alla som drabbas av Alzheimers sjukdom går att förhindra. Några av de riskfaktorer som nämns är nedsatt hörsel, högt blodtryck, obesitas, rökning, alkohol, depression och fysisk inaktivitet. Det är oftast faktorer som vi kan påverka, antingen på individnivå eller som samhälle. Man kan också vända på det och se det som friskfaktorer. Fysisk aktivitet och kognitivt utmanande aktivitet har positiv inverkan och ett hälsosamt kostmönster verkar man komma långt med.

Ni har inspirerande arbetssätt för att arbeta med de här friskfaktorerna – ett så bra ord! – inom det som kallas FINGER-studien, kan du berätta lite om den?

FINGER-studien var en stor randomiserad kontrollerad studie, vilket är guldstandarden inom forskning, som genomfördes med drygt 1200 deltagare i Finland under två år. Deltagarna, som var i riskzonen att utveckla Alzheimers sjukdom, fick antingen vanliga livsstilsråd eller så fick de själva livsstilsinterventionen. Interventionen har fem komponenter; hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, kontroll och behandling av kardiovaskulära sjukdomar och social stimulans. Tanken var att genom att påverka flera delar samtidigt och skräddarsy programmet efter deltagarna kunde man uppnå ännu bättre resultat. Interventionsdeltagarna kom till gymmet två gånger i veckan och tränade i grupp, de träffade dietist för att förbättra sitt kostmönster, de hade tillgång till ett memory-liknande digitalt träningsprogram och de följdes upp av läkare som tittade på deras blodvärden och de träffades oftast i grupp med fika efteråt. Resultat var mycket lovande. Dels såg man tydliga förbättringar jämfört med kontrollgruppen på till exempel minne och snabbhet. Man såg också en tydlig minskning av risken att utveckla andra kroniska sjukdomar.

Apropå andra kroniska sjukdomar, det har debatterats om det finns ett samband mellan diabetes och Alzheimers – ibland nämns termen diabetes typ 3. Vad är din åsikt här?

Det är sedan tidigare tänkt att det finns ett samband mellan typ 2 diabetes och ökad risk att utveckla demenssjukdom, det finns med i rapporten från Lancet som en riskfaktor. Däremot har nya studier visat att om ens diabetes är välkontrollerad så verkar sambandet försvinna. Det är viktigt att påpeka att Alzheimers sjukdom oftast inte har en bakomliggande avgörande faktor utan är en samling av alla livsval och händelser en person har varit med om och vilka gener hen har ärvt.

Utifrån flera stora studier har MIND-dieten utvecklas, kan du beskriva den?

MIND-dieten är en vidareutveckling av Medelhavsdieten men med hjärnhälsa i fokus. De liknar varandra till stor del men MIND-dieten trycker lite mer på att man gärna får äta mer bär och kyckling. Den skiljer också på grönsaker från gröna bladgrönsaker som kål, spenat och groddar vilket kan ha en skyddande effekt. Hittills kommer de flesta resultaten från observationsstudier så det är för tidigt att dra stora slutsatser men resultaten ser lovande ut. Det pågår just nu interventionsstudier runt om i världen för att titta närmre på dess effekt.

Otroligt spännande. Och när vi nu är inne på mat, ni har tagit fram en broschyr som heter “Bra mat för hjärnan” – vilken typ av mat och rätter finns med i den?

Tanken är att broschyren riktar sig till personer som är oroliga för sitt minne eller besökt minnesmottagningen då de upplevt symtom men inte fått en Alzheimersdiagnos. I vår kliniska erfarenhet har vi känt att det kommer många frågor om maten och om de inte kan besvaras tillfredsställande är det vanligt att man söker sig ut på nätet för mer information. Däremot kan många av råden om kost och Alzheimers sjukdom på nätet var direkt skadliga för en. I broschyren tar vi kortfattat upp det senaste forskningsläget och ger några handfasta råd. Recepten vi har med är våra egna och innehåller bland annat en fantastisk torskgryta med massa grönsaker.

Den vill man ju verkligen prova! Om du fick dela med dig av några tips på enkla saker att tänka på som du skulle vilja ge till alla eldsjälar som finns där ute och lagar mat till våra seniorer, vad skulle det vara?

Maten fungerar verkligen som medicin på många olika sätt. Vi vet att proteinet är viktigt för våra muskler, fibrer gynnar våra tarmbakterier och fett är otroligt viktigt för hjärnan och ge oss energi. Men det finns mer i vår mat än protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler. Det finns andra så kallade bioaktiva ämnen i maten som är absolut livsviktiga i många av kroppens processer. I havregryn finns betaglukaner som kan ha blodtryckssänkande effekt, lykopen ibland annat tomater kan förbättra blodfetterna och kolin i till exempel kyckling är en viktig del av cellens membran.

En rik och varierad kost ger allt det här och nu måste vi börja tänka på maten som en friskfaktor mer än något man äter för att undvika sjukdom. Det här vet alla som lagar och serverar maten – nu är det dags för oss forskare att ta fram de hårda bevisen för det.

• Använd gärna olika vegetabiliska oljor i stället för eller tillsammans med smör. Det ger flera fördelar för kroppen och olika oljor har olika användningsområden. En rik och kryddig olivolja kan verkligen lyfta en sallad.
• Glöm inte fiber. Det kan vara att man byter ut en del av mjölet till fullkorn vid bakning eller tillsätter havregryn till en smoothie. En bra bönsallad med lite rödlök, peppar och salt är en fantastisk källa till både fibrer och protein. Sen är också blåbär och andra bär bra då de innehåller fiber och antioxidanter.