I ett pressmeddelande säger landsbygdsminister Peter Kullgren att ett skolfruktstöd ger barn möjlighet att lära sig mer om lantbruk och hur produkterna odlas samt om vikten av hälsosamma matvanor för en god hälsa. I programmet ingår även att förklara hur maten produceras.

EU:s skolprogram, som finansieras av Europeiska Garantifonden för Jordbruket (EGFJ), stöder utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolor runt om i hela EU som en del av ett större utbildningsprogram om jordbruket och hälsosamma kostvanor. Sverige har sedan sitt EU-inträde utnyttjat EU-stödet för skolmjölk men inte tidigare infört skolfruktsdelen – som enda land i EU.

Men varför har Sverige dröjt med införandet?

– Stöd till mjölk har funnits i EU och tillämpats av Sverige sedan 1995, berättar Anders Drottja, politiskt sakkunnig hos landsbygdsministern. Skolfruktsprogrammet som kom 2007 har vi däremot inte nyttjat förrän nu. Intresset för att ta del av EU:s skolfruktsprogram ökade i samband med prishöjningarna på frukt och grönt. Det har även under en tid funnits en viss kritik mot att Sverige valt bort detta. Stödet används framgångsrikt i många andra länder – faktum är att Sverige varit ensamma om att inte hämta hem detta. Den största delen av vår tilldelning har i stället fördelats om till andra länder.

– Jag har svårt att svara exakt varför tidigare regeringar valt att inte utnyttja fruktstödet, men risker för en omfattande administration tror jag är en del. I det förberedande uppdrag som vi nu gett Jordbruksverket att införa stödet har regeringen betonat att administrationen ska hållas så liten som möjligt. Det går i linje med vår vilja att förenkla och effektivisera administration för både företag och myndigheter.

Fruktstödet ska kopplas till utbildningsinsatser, som i sin tur ska vara kopplade till skolprogrammets mål att öka konsumtionen av vissa jordbruksprodukter och skapa hälsosammare matvanor.

– Ett skolfruktstöd ger på så vis barn möjlighet att lära sig mer om var produkterna kommer från samt hur viktig kosten är för hälsan, fortsätter Anders Drottja. Utbildningen kan exempelvis vara att besöka gårdar, skapa skolträdgårdar, genomföra kurser, provsmakningar, tävlingar och temadagar. Det underlättar för medvetna val, vilket är en av utgångspunkterna i uppdateringen av livsmedelsstrategin.

Uppdraget att utforma införandet ligger nu på Jordbruksverkets bord, som också ska lämna förslag på hur utbildningsinsatserna ska genomföras. När Jordbruksverket tar fram detta ska de också involvera aktörer som Skolverket, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Det skapar förutsättningar för utbildningsåtgärder som bidrar till att uppfylla målen om att lära barn att äta hälsosamt och förklara hur maten produceras.