Helena Pettersson arbetar sedan 2016  i en konsultativ roll på deltid gentemot verksamheterna och erbjuder stöd kring måltidsfrågor. Det innebär att svara på frågor från förskolor, skolor och seniorcenter, både från måltidspersonalen och andra yrkesgrupper på verksamheterna. Hon samordnar även två nätverksträffar per termin samt utbildningar för måltidspersonalen.

Att förvalta kommunens livsmedelsavtal ingår också i rollen. I det arbetet ingår uppföljningsmöten med leverantörerna, att arbeta med sortimentet, tillägg med mera, information till livsmedelsbeställare samt uppföljning av inköpsstatistik. All planering av maten sker ute på verksamheterna.

Hur ser kontakten mellan dig och matlagarna ute i storköken ut?

Jag träffar en stor del av matlagarna fyra till sju gånger per termin på nätverksträffar, utbildningar, med mera. Jag tar även kontakt med enheterna för att bolla tankar om bland annat kompetensutveckling. De kontaktar mig vid frågor, synpunkter eller önskemål. Det kan till exempel vara önskemål på tilläggsprodukt till anbudet eller behov av kompetensutveckling, säger Helena.

Helena ordnar inspirationstillfällen eller utbildningar två till fyra gånger per termin, för kommunens matlagare i storkök.

Vilka kostrekommendationer och riktlinjer arbetar du efter?

Jag arbetar efter Livsmedelsverkets rekommendationer ”Bra måltider i förskolan, skolan och äldreomsorgen”. Nacka tog fram ett vägledningsdokument för förskole- och skolmåltiderna innan jag påbörjade mitt uppdrag som jag också arbetar efter. Dokumentet utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer.

Vad har Nacka kommun för vision för skolmåltiderna framåt sett?

Nacka kommun arbetar för att erbjuda bra måltider ur ett helhetsperspektiv, där alla delar från Livsmedelsverkets måltidspussel är med. Maten ska vara näringsriktig, säker, god, hållbar, trivsam och integrerad.

Helena berättar att Nacka kommun har ambitiösa miljömål på livsmedelsområdet. Andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter ska uppgå till 75 procent år 2030. När det kommer till närproducerad (svensk) mat i kommunens verksamheter inom varugrupperna kött, fågel, mejeri och ägg (från djur som är födda, uppfödda och slaktade i Sverige), ska man år 2030 ha nått 90 procent. Kommunen har även ett mål för klimatpåverkan, där man 2030 ska ligga på 1,1 kg CO2e/kg mat.

Hur följer ni upp på den mat som serveras i kommunens skolor?

Verksamheterna själva ansvarar för att följa upp maten som serveras, samt sina inköp. Skolorna använder SkolmatSverige som uppföljningsverktyg över näringsriktigheten. Kommunen erbjuder tillfällen att tillsammans besvara enkäten samt tolka resultaten och diskutera förslag på förbättringar för de som är i behov av stöd.

Vad gäller uppföljning av inköp används ett annat system.

Vi har uppföljningssystemet ”Hantera Livs” i kommunen där det går att följa livsmedelsinköp på enhetsnivå och verksamheter kan få automatiska utskick varje månad med senaste statistiken. I statistiken kan bla ekoinköp, matens jämförelsepris, anbudstrohet, andelen inköpta råvaror mm följas upp.

Arbetar du på något sätt med Agenda 2030 i ditt arbete, i så fall hur?

Det senaste årets utbildningar för måltidspersonalen har haft ett stort hållbarhetsfokus, från seminarier med föreläsningar av bland annat KRAV, WWF, en vegokock till matlagningsworkshops med måltidspersonalen med tema vegetarisk matlagning. Vi har kört en intern matlagningsworkshop, ledd av några kockar i kommunen, som vi kommer arrangera igen eftersom den var så uppskattad. Matsvinn, matens klimatpåverkan och mervärden med ekologiska livsmedel har avhandlats. Agenda 2030 ligger i bakgrunden där.

Träffas de i kommunen som arbetar med matlagning i den offentliga miljön?

Vi träffas på nätverksträffar två gånger per termin där vi går igenom nyheter, till exempel nya eller uppdaterade rekommendationer från Livsmedelsverket, nya branschriktlinjer från SKL kring säker mat samt information från inköp, och välfärd skola. Det kan också vara information från våra leverantörer. Nätverksträffarna brukar ha olika teman, som till exempel specialkost, matsvinn, måltidspedagogik med mera.

Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo är ett gott exempel på skola som under de senaste åren genomgått stora förändringar av skolmaten till att servera bland annat mycket mer grönsaker, lagat från grunden, och som gjort utbudet i skolcafeterian sockerfritt. Hur ser du på deras arbete?

Jag ser mycket positivt på det men jag har inte varit inblandad i deras fantastiska arbete. Jag brukar be verksamheter som arbetar bra att berätta om det på nätverksträffar för att sprida kunskap och inspirera andra. Sofia Grünberger är en av de som var med och planerade och ledde matlagningsworkshopen, som kommer arrangeras fler gånger.

Hur vanligt är det med negativ feedback från vårdnadshavare?

Inte jättevanligt, men det kan komma då och då och då får vi mest feedback på att barnet/eleven inte äter vuxenmat. När vi får mail från vårdnadshavare tackar vi för att de tagit sig tid att låta oss ta del av deras tankar och deras barns upplevelse av skolmaten.

Vi har även matråd två gånger per termin där eleverna få dela med sig av sin klass tankar och upplevelser av skolmaten. Det är viktigt att vi lyssnar på deras åsikter så att de känner sig hörda. Det hjälper oss också att hålla en bra balans mellan våra uppsatta mål och att laga mat som de tycker om att äta.

Nacka Kommuns mål säger att maten ska vara lagad från grunden, näringsriktig men även klimatsmart och hållbar, vilket gör att vi väljer att servera helt vegetarisk mat minst en gång i veckan.

Och positiv feedback från vårdnadshavare – hur vanligt är det?

När vi har bjudit in en vårdnadshavare till skolan för att prova vår mat, får vi ofta fin feedback. Enstaka föräldrar hör av sig för att tala om vilken vällagad, näringsriktig och god mat vi serverar. Men den vanligaste positiva feedbacken kommer från våra elever. Flera av de äldre eleverna kommer gärna in i matsalen två eller tre gånger samma dag för att äta vår goda mat.

Och alla blir ju sååå glada när den typen av feedback kommer!