Skolmåltiderna är en viktig del av våra barns vardag. Om skolmaten utstrålar matglädje, är god, näringsriktig och tilltalande är chansen stor att barnen ser tillbaka på den som något som faktiskt bidrog till sunda matvanor senare i livet. Och det är precis det vi vill uppnå tillsammans med dig!

I Sverige har barn rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Bara Finland och Estland utöver Sverige har kostnadsfria skolmåltider för alla elever. Skolinspektionen är den myndighet som ansvarar för att lagen följs. Men vad är egentligen en näringsriktig måltid?

I Sverige följer vi de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012 [1], som Nordiska ministerrådet har tagit fram. Livsmedelsverket har därefter anpassat rekommendationerna till nationella riktlinjer för förskoleklass, grundskola och fritidshem [2]. Målet är att underlätta för dig och alla andra som jobbar med måltider inom offentlig skolan.

Hälsosam lunch underlättar inlärning

Alla vet vi att lunchen är en viktig pusselbit för att barnen ska orka med hela skoldagen. Vi vet också att ett hälsosamt energiintag underlättar barnens inlärning.

En lunch ska i genomsnitt motsvara omkring 30 procent av det dagliga intaget av kolhydrater, fett och protein samt vitaminer och mineraler. För dig som planerar mat till barn som växer och utvecklas finns det även andra näringsämnen som du behöver ha koll på [2]; järn, D-vitamin, folat och fleromättat fett. Dels för att många barn har svårt att få i sig tillräckligt av dem, dels för att de är viktiga både för kroppens och hjärnans utveckling.

Att leva upp till alla riktlinjer för en näringsriktig lunch är en utmaning och det är inte heller något krav. Det viktiga är att se till helheten – att planera för en varierad och näringsriktig kost över längre tid.

Ett tips är att hålla koll på de genomsnittliga näringsberäkningarna och med en naturlig variation av råvaror är det lättare att både få med alla näringsämnen och följa de nordiska rekommendationerna.

Måltiden räknas som en del av utbildningen. Så viktig är den. Därför utvärderas den också på samma sätt som övriga ämnen i skolan. Du som jobbar med skolmåltider behöver därför dokumentera din planering, så att vi tillsammans kan utvärdera näringsberäkningarna och följa upp över tid. Att vi jobbar systematiskt på det här sättet är ett sätt att kvalitetssäkra och bli ännu bättre på att planera för näringsriktiga skolluncher.

En utmaning är alla de rätter som serveras utöver den ordinarie menyn, som specialkost och anpassad kost. De behöver också inkluderas i arbetet med att skapa en näringsriktig standard. I vissa lägen kan du behöva få stöd av en dietist, till exempel när det handlar om barn som har många allergier och man behöver guidning i hur man ska tänka. Branschföreningen Kost & Näring har bra och tydliga riktlinjer [3] för hur man kan arbeta aktivt med det ute i verksamheterna.

Maten fyller sin funktion först när den hamnar i magen. Därför är det viktigt att vi tillsammans skapar intresse för mat och höjer statusen på skolmåltiderna. Inte bara inom måltidsorganisationen, utan även tillsammans med skolans huvudman som är ansvarig för utbildningens kvalitet. Om maten nu ska vara en del av utbildningen – då bör eleverna få äta den i en miljö som präglas av matro, tillsammans med pedagoger som kan diskutera mat med eleverna ur olika perspektiv, som näring och hälsa och miljö.

Genom att hjälpa varandra och dela med oss av erfarenheter kan vi tillsammans skapa förutsättningar för mer hälsosamma matvanor bland våra barn.