Socialdemokraterna:

Ja. Riksdagen antog 2018 ett övergripande nationellt mål för folkhälsan och åtta målområden. Ett av dessa områden är Levnadsvanor. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att samordna arbetet på statlig nivå och bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa. För att skapa bättre förutsättningar för det lokala främjande och förebyggande folkhälsoarbetet har regeringen tagit initiativ till ett pilotprojekt på två länsstyrelser och Folkhälsomyndigheten. I många kommuner och regioner har man antagit lokala och regionala strategier för att arbeta aktivt med folkhälosmålen.
Våra förslag till preventiva folkhälsoinsatser: Uppdrag till Livsmedelsverket att tillsammans med branschen skapa förutsättningar för en överenskommelse om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel.

Moderaterna:

Ja. Varför/varför inte? Se motiveringen gällande svaret på fråga 3.

Våra förslag till preventiva folkhälsoinsatser:

1. Ta fram en nationell hälsofrämjande strategi med tydliga mål, prioriteringar, specifika satsningar samt metoder för hur regelbunden uppföljning och utvärdering ska genomföras.
2. Se över och utveckla nationella ekonomiska ersättningssystem som uppmuntrar och stärker långsiktiga förebyggande hälsofrämjande insatser.
3. Förändra lagstiftningen så att den underlättar för enskilda individer att dela egeninsamlade hälsodata med sin vårdgivare i syfte att förbättra såväl preventiva åtgärder som vården, rehabilitering och forskning.

Liberalerna:

Ja. Vi är djupt engagerade i folkhälsofrågor för att ge individer bättre möjligheter att leva friska långa liv på sina egna villkor. Som paraply för allt detta har vi yrkat på en bred nationell strategi för hälsa, som omfattar alla samhällssektorer. Hälsa genom rörelse, rikt liv och goda matvanor ska stå i fokus under en människas hela liv. Vi arbetar för att stärka pedagogiken i förskolan, där lärandet ska vara ett självklart inslag under och i samband med måltider. I skola och primärvård ska människor enkelt kunna få kunskap och stöd för hälsosamma matvanor. Under många år har vi även satsat på måltiderna som kronan på dagen i äldreomsorgen. 
Våra förslag till preventiva folkhälsoinsatser:

Vi vill se en nationell strategi för hälsa, Vi driver för goda matvanor hela livet genom förbättrad skol- och elevhälsa och ökad tillgång till dietister i kommuner och regioner. Varje kommun ska ha tillgång till en dietist som kan arbeta för goda matvanor utifrån lokala förutsättningar.  Vi satsar mycket på tillgången till vård och stöd för personer med ätstörningar, så att fler drabbade, framförallt unga, kan få hjälp och

Centerpartiet:

Ja. Våra förslag till preventiva folkhälsoinsatser:
Centerpartiet anser att det behövs ett stärkt fokus på kost och fysisk aktivitet inom det folkhälsopolitiska ramverket, bland annat genom att sprida välfungerande modeller. Arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor behöver intensifieras. Men det viktigaste folkhälsoarbetet drivs i Sveriges kommuner och regioner. Centerpartiet vill därför stärka kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar vad gäller folkhälsoarbete. 

Miljöpartiet:

Ja. MP vill se en folkhälsolag för att tydliggöra ansvaret för att arbeta hälsofrämjande på olika nivåer, och vi anser att mer preventiva satsningar behövs såväl på kommunal, regional och statlig nivå. Det finns en mängd styrmedel, exempelvis mer styrning av arbetet i offentlig sektor mot mer upphandling av hälsosam och ekologiskt hållbar mat, Det handlar också om främjandearbete, kunskap och nudging kring maten på olika sätt. Skolmaten är ett bra exempel, skolmåltiden är ett pedagogiskt moment och det finns stora möjligheter att involvera barn och kockar i högre utsträckning i arbete kring hälsa och hållbarhet. Här finns många projekt som är verkliga föregångare och borde kunna skalas upp, som MatLust i Södertälje exempelvis.

Miljöpartiet driver också förslag om att psykisk hälsa ska ingå som ett specifikt tema i undervisningen inom ämnet hälsa och idrott. Alla barn behöver få kunskap om vad psykisk ohälsa är och hur man själv kan påverka den. Mat och rörelses inverkan är inte minst viktig.

Vänsterpartiet:

JA. Vi vill förebygga sjukdomsrelaterad problematik kopplat till dåliga matvanor. Våra förslag till preventiva folkhälsoinsatser: Vi vill bl.a. att det tas fram en nationell plan för en nationell kampanj mot fetma.

Kristdemokraterna:

Ja. Varför/varför inte? Det finns stora hälsovinster med att investera i ett förebyggande folkhälsoarbete. Med förändrade levnadsvanor skulle hjärt-kärlsjukdomarna kunna förebyggas till en tredjedel, cancerfallen där minst en tredjedel har samband med ohälsosamma levnadsvanor som rökning, överdrivet solande och riskbruk av alkohol exempelvis. Kristdemokraterna har föreslagit målgruppsanpassade informationskampanjer. Pandemin visade att nationella insatser för att sprida information kan lyckas. Kristdemokraterna vill också se evidensbaserade metoder för folkhälsofrämjande aktiviteter. Det finns exempelvis flera förebyggande metoder inom området för alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) som utvecklats och visats vara framgångsrika. Dessa och andra evidensbaserade metoder måste tillgängliggöras nationellt för att kvalitetssäkra det förebyggande folkhälsoarbetet. 

Sverigedemokraterna:

Ja. Frågan tangerar tidigare svar ovan om vikten av preventiva insatser. Sjukvårdens och socialförsäkringens gemensamma kostnader för välfärdssjukdomar och sjukskrivningar, som egentligen hade kunnat förebyggas, är på en allt för hög nivå. Effektiva preventiva insatser kan dels leda till stora kostnadsbesparingar, men framförallt minskad ohälsa och sjukdom, varpå resurser bör omfördelas eller helt enkelt ökas, för att stärka det förebyggande hälsoarbetet. Hela samhället kommer framöver att behöva rikta mycket större uppmärksamhet mot människors livsstil och levnadsvanor. Sverigedemokraterna driver bland annat på för att Folkhälsomyndighetens uppdrag om att samordna det förebyggande folkhälsopolitiska arbetet bör följas upp. Vidare anser vi att evidensbaserade metoder och projekt inom folkhälsoområdet måste tillgängliggöras nationellt för att kvalitetssäkra det förebyggande folkhälsoarbetet. Även civilsamhället är en viktig och bärande aktör inom detta arbete.