1. Vilka är de viktigaste uppdateringarna och förändringarna i de nya Nordiska Näringsrekommendationerna jämfört med de tidigare rekommendationerna?
   
   Det som är helt nytt i den senaste upplagan av Nordiska Näringsrekommendationerna är att de integrerar hälsa, klimat och miljö. Det innebär att rekommendationerna tar hänsyn till hur kosten påverkar både människors hälsa och miljön. Detta är ett viktigt steg mot att främja hållbarhet och minska den negativa påverkan som vår kost kan ha på planeten.
   
2. Varför har det varit nödvändigt att göra dessa uppdateringar? Vilka faktorer har påverkat förändringarna?
   
   Genom att inkludera hälsa, klimat och miljö vägleds individer och samhället som helhet till att fatta välgrundade beslut om sin kost. Rekommendationerna uppmuntrar till att välja livsmedel som är mer hållbara ur ett miljöperspektiv, såsom vegetabiliska alternativ och närproducerade livsmedel. Samtidigt betonas vikten av att säkerställa att det rekommenderade näringsintaget uppfylls för att upprätthålla en hälsosam livsstil.
3. Vilka hälsofördelar kan individer förvänta sig genom att följa de nya rekommendationerna?
   
   Den nya utgåvan av Nordiska näringsrekommendationerna som har publicerats är den största uppdateringen hittills i rapportens 40-åriga historia. Den är också det mest omfattande vetenskapliga underlaget globalt för hur vi ska äta bra, både för vår och planetens hälsa.
   
   Genom att följa dessa rekommendationer främjar man ett friskt liv och minskar  riskerna för flera sjukdomar så som diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdomar och obesitas. 
   
4. Hur kan de nya rekommendationerna hjälpa till att möta specifika hälsoutmaningar eller behov hos olika befolkningsgrupper?
   
   De nya rekommendationerna vänder sig till hela befolkningen oavsett vilka hälsoutmaningar som finns. Rekommendationerna ska främja hälsa och förebygga sjukdom för hela befolkningen men det finns utrymme för anpassning till specifika utmaningar, till exempel vid undernäring eller vid ätsvårigheter. Rekommendationerna är ju ett ramverk och går inte in på specifika livsmedel, så här finns mycket anpassningsmöjligheter till olika befolkningsgrupper i samhället.
5. Hur kan dessa rekommendationer främja hållbarhet och miljömedvetenhet kopplat till våra matvanor?
   
   Genom att öka på frukt, grönsaker, baljväxter och andra växtbaserade livsmedel främjas inte bara vår hälsa, utan även hållbarheten och miljön. Det finns möjlighet att fortsätta äta animaliska livsmedel, även om vissa blir i begränsad mängd, och samtidigt bidra till att främja hållbarhet och miljö. Det finns alltså utrymme för att möta allas preferenser i de nya rekommendationerna.  
6. Vilka är de vanligaste missuppfattningarna eller utmaningarna som människor kan stöta på när de försöker anpassa sig till de nya rekommendationerna, och hur kan de övervinnas?
   
   Det finns i huvudsak två missuppfattningar som man kan råka på när människor
   försöker anpassa sig till de nya rekommendationerna. Det är dels uppfattningen att man måste bli vegetarian och dels att man riskerar att inte få i sig alla näringsämnen med den ökade mängden växtbaserade livsmedel. Inget av dessa stämmer egentligen. Precis som nämnts ovan så finns det utrymme att äta varierat och inkludera livsmedel från det animaliska riket. De näringsämnen folk tror man riskerar att få i sig för lite av är järn och andra mikronutrienter. I vetenskapen bakom de nya rekommendationerna har man tagit hänsyn till detta och det finns ingen vetenskaplig grund att tro att man riskerar brist på några näringsämnen genom att följa rekommendationerna.
   
   Några utmaningar man kan stöta på är om man följer en viss kost vid tex IBS där man tror att NNR inte passar in. Tvärtom så finns det vetenskapligt stöd för att följa rekommendationerna men anpassa dem för att passa in i de kostråd man fått från tex sin dietist.
7. Vilka praktiska tips eller råd kan ges till måltidsorganisationer runt om i landet för att implementera de nya rekommendationerna i deras dagliga arbete?
   
   De allra flesta måltidorganisationer följer Livsmedelsverkets riktlinjer i deras dagliga arbete, dessa grundar sig i NNR. Den nya förändringen om ett minskat intag av rött kött kan tex implementeras genom att man blandar i en större mängd baljväxter i maträtter som exempelvis köttfärsrätter. För inspiration kan man titta på hur de offentliga köken i Köpenhamn har gått tillväga.  

Ta del av de fullständiga näringsrekommendationerna här