Men sjukvården har ett ansvar att guida patienter till hälsa och välmående även i ett längre perspektiv. Här kan sjukhusköken spela en viktig roll och skapa matglädje och smakupplevelser med råvaror som ger näring och ökar både hälsa och trivsel.

Mellan 30 och 50 procent av patienterna som ligger inne på sjukhus löper risk för undernäring, visar både svenska och internationella studier. Nutritionsvård för denna grupp är av stor betydelse för läkning och hälsa och detta arbete är under utveckling.

Men många flesta patienter är inte i riskzonen. Samtidigt får vården inte missa möjligheten att med hjälp av maten öka de här patienternas kunskap om hälsosamma måltider och sambandet mellan kost och hälsa.

Ohälsosamma matvanor näst vanligaste orsaken till för tidig död

Rapporten Global burden of disease kartlägger och redovisar faktorer som leder till sjukdom och för tidigt död i världens länder och som faktiskt går att påverka. I Sverige är ohälsosamma matvanor den näst vanligaste orsaken till att man blir sjuk och dör för tidigt.

Det finns många olika dieter och kosthållningar som sägs vara nyttigare och bättre än andra. Men det forskningen konstaterar är att vi i Sverige behöver äta mer grönsaker, frukt och fullkorn samt mindre socker och rött kött för att förbättra hälsan.

Samtidigt visar Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten att bara var femte svensk får i sig det rekommenderade intaget av frukt och grönsaker och att endast en av tio i Sverige äter den mängd fullkorn som rekommenderas.

För att skapa mer hälsosamma levnads- och matvanor satsas det på skolmaten med lagstiftning om att den ska vara mer näringsriktig. Socialstyrelsen har också satt upp riktlinjer för att stötta vården i arbetet med att förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Till sjukhuset kommer vi för att få vård och förbättra vår hälsa. Ändå finns det inga tydliga direktiv om hur man kan arbeta med maten som ett hälsofrämjande verktyg. Satsningar för att förebygga och behandla undernäring finns, men satsningar för att öka kunskapen om kostrelaterade livsstilssjukdomar lyser ofta med sin frånvaro.

Kort vårdtid inget hinder

Den ofta korta vårdtiden kan användas som argument mot satsningar för att öka kunskapen om kostrelaterade livsstilssjukdomar eftersom man inte har möjlighet att utvärdera olika parametrar för hälsa och välmående på så kort tid. Men erfarenheterna från vården visar snarare på det motsatta. Väldigt ofta ser vi att patienter är både mottagliga för information och motiverade att göra förändringar i vardagen efter att ha vårdats på sjukhus. Det kan handla om att börja använda läkemedel, få in mer fysisk aktivitet i vardagen eller minska användningen av tobak.

Maten som verktyg för fler hälsosamma matval

Eftersom maten påverkar hälsan i så stor utsträckning skulle sjukhusmaten kunna användas för att visa vilken typ av kost som får oss att må bättre i ett längre perspektiv. Maten kan fungera som ett pedagogiskt verktyg för att få patienterna att bli tryggare i vilken mat de bör välja för att få bättre hälsa.

Målet är nöjda och friska patienter som äter upp den mat som serveras på sjukhuset. För att nå dit krävs en tät dialog mellan köksorganisationen och vården samt att olika enheter delar med sig av sina erfarenheter för att alla hela tiden ska lära nytt och mer.

Att ha rätt till att äta det man tycker är gott vid sjukdom är ett vanligt synsätt. När många andra funktioner i kroppen sviktar eller förhindras av smärta kan maten vara det glädjeämne som kvarstår. I detta har vården ett ansvar att guida patienten till hälsa även långsiktigt och köken har ett ansvar i att skapa matglädje och uppskattade smaksensationer med råvaror som bidrar till näring, hälsa och trivsel.