Att äta för både oss själva och planeten: De nya Nordiska Näringsrekommendationerna tar för första gången hänsyn till miljömässig hållbarhet
De nya Nordiska Näringsrekommendationerna, NNR-2022, har nu äntligen släppts. De bryter ny mark genom att för första gången inkludera kostens roll för en miljömässigt hållbar framtid. Med det betonas hur forskning visar att det finns en stark koppling mellan att äta för vår egen hälsa och att ta hand om planeten vi lever på.
Tidigare har NNR fokuserat på att uppfylla människors näringsbehov, men med den senaste uppdateringen har rekommendationerna utökats för att inkludera en helhetssyn som väger samman hälsa och miljö. Samtidigt framhävs det tydligt vilka rekommendationer som grundar sig på hälsa och vilka som grundar sig på miljöaspekter. De nya rekommendationerna betonar vikten av att minska vår påverkan på miljön genom våra kostval. Genom att prioritera växtbaserade livsmedel och välja hållbara proteinkällor, som exempelvis baljväxter och fisk från hållbara bestånd, kan vi göra en betydande skillnad för miljön.
– NNR-2022 är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskningen om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. Arbetet med att uppdatera NNR har pågått under de senaste fem åren där 400 forskare från åtta länder har gått igenom det aktuella kunskapsläget och sammanfattat större tekniska rapporter där tusentals studier systematiskt har utvärderats. Forskarna som ingått i det omfattande arbetet är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning, säger Naman Limani från Dietisternas Riksförbund.
NNR och nationella kostråd är dock inte samma sak, även om NNR utgör den vetenskapliga grunden för hälsosamma och hållbara matvanor. De nordiska länderna använder NNR som grund för att utveckla sina egna nationella kostråd, där de tar hänsyn till specifika förhållanden och behov i varje land. Till exempel kommer Livsmedelsverket att titta på svenskarnas aktuella kostvanor, hälsomedvetenhet i befolkningen, matproduktion och Sveriges krisberedskap för att anpassa kostråden till svenska förhållanden. Därför kan det finnas vissa variationer i kostråden mellan de nordiska länderna, även om den vetenskapliga grunden är densamma.
– NNR riktar sig till den allmänna befolkningen och inte till grupper eller individer med sjukdomar eller andra tillstånd som påverkar deras näringsbehov. Rekommendationerna ska generellt täcka tillfälligt ökade behov, till exempel vid kortvariga lindriga infektioner eller vissa medicinska behandlingar, fortsätter Naman.
De nya Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR-2022) markerar en viktig förändring inom kostvetenskapen. Genom att ta hänsyn till miljömässig hållbarhet i våra kostval kan vi göra skillnad för både vår egen hälsa och planeten.