Grundläggande näringslära: Protein
Grundläggande näringslära: Protein
Protein är säkert något som alla har hört talas om i något sammanhang. Man belyser hur viktigt det är att få i sig tillräckligt med protein och ofta kan det verka som att man riskerar att konsumera för lite. För den friska befolkningen i Sverige är det bara de som äter mycket ensidigt och utesluter många livsmedel från sin kost eller som har ett mycket lågt energiintag som riskerar att äta för lite protein. De nordiska näringsrekommendationerna rekommenderar att 10-20 procent av kalorierna vi äter bör komma från protein och det är ganska lätt att få i sig det om man äter en blandad kost. Livsmedelsverkets senaste undersökning om matvanorna i Sverige visar att i genomsnitt 17 procent av kalorierna vi äter kommer från protein.
Alla proteiner är uppbyggda av aminosyror som i sin tur är uppbyggda av kol, väte, syre och kväve, ibland också svavel. Det finns totalt 20 st olika aminosyror som binds samman som länkar i en kedja i olika formationer som då bildar olika proteiner. Nio av aminosyrorna kan kroppen inte själv producera eller omvandla så de måste vi få i oss regelbundet via maten. Dessa är livsnödvändiga och kallas essentiella. De andra kan omvandlas eller tillverkas i kroppen under förutsättning att det finns tillräckligt med protein. Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller och är grundstenar till hormoner, enzymer och andra viktiga delar i immunförsvaret. Protein är väldigt viktigt för alla kroppens funktioner.
För att kroppen ska kunna använda protein på bästa sätt behöver den tillräckligt med kalorier, får den inte det så använder kroppen proteinet som bränsle istället för ovan nämnda funktioner. Många som tränar och vill bygga muskler äter stora mängder protein, men det som blir över efter alla kroppens viktiga funktioner blir inte automatiskt muskler utan kan istället användas som energi eller ombildas till fett och lagras.
För personer som är äldre än 65 år och de som av sjukdomstillstånd eller annan orsak inte kan äta tillräckligt mycket bör proteinet istället bidra med 15-20 procent av kalorierna vi äter.
Nästan alla livsmedel innehåller protein, men mängden varierar. Störst mängd finns i produkter från djurriket som kött, fågel, fisk, ägg, mjölkprodukter och ost men många vegetabiliska livsmedel är också bra proteinkällor. Viktiga vegetabiliska källor är spannmål/cerealier och baljväxter så som ärtor, bönor och linser. Genom att äta olika slags livsmedel och kombinera dem kan man få i sig tillräckligt med protein och de livsnödvändiga/essentiella aminosyrorna även utan att äta annan mat från djurriket. Har man en låg aptit på grund av ålder eller sjukdomstillstånd kan detta vara lite extra utmanande då man måste äta en större mängd av växtbaserade livsmedel för att få i sig tillräckligt med energi.
De allra flesta människor i Sverige skulle behöva minska på charkprodukter och rött kött, alltså kött från nöt, gris, vilt och lamm. Dels för att höga intag kan leda till en ökad risk av tjock- och ändtarmscancer och dels för att kunna nå klimatmålen som Sverige har. Rekommendationen för friska är därför att minska intaget av rött kött och chark till max 500 gram i veckan.
