Kan det vi äter orsaka eller förhindra inflammation?
Kan det vi äter orsaka eller förhindra inflammation?
Intresset för inflammation som ett folkhälsoproblem väcktes i mångt och mycket av upptäckten att inflammation samverkar med blodfetterna i utvecklingen av ateroskleros (åderförkalkning) och därmed risken för hjärtkärlsjukdom. Dessa nivåer av inflammation ligger långt under de man ser vid inflammatoriska sjukdomar, och kallas därför ofta för låggradig inflammation.
Det har pratats mycket om kost och inflammation de senaste åren – specifikt om vilken typ av kost eller vilka livsmedel som sägs främja eller förhindra låggradig inflammation. Men vad säger forskningen om detta ämne: Kan det vi äter orsaka eller förhindra inflammation?
Det finns vissa belägg för att ett högre intag av mättat fett och transfett ökar inflammation. Dessa fettsyror finns i till exempel kokosfett, smör, grädde, feta mejeriprodukter och choklad. Omättade fetter, framförallt fleromättade, verkar kunna minska inflammation. Speciellt fleromättade fettsyror av typen omega 3 fett, som finns i t ex fet fisk, valnötter, linfröolja och rapsolja, tillskrivs antiinflammatoriska egenskaper eftersom dessa fettsyror används som byggstenar till antiinflammatoriska ämnen som kallas eikosanoider. Det finns dock också mer pro-inflammatoriska varianter av dessa eikosanoider som istället använder omega 6-fettsyror som byggmaterial. Därför tillskrivs ibland omega 6-fettsyror proinflammatoriska egenskaper. Intressant nog finns det faktiskt ingen evidens för att det är så i praktiken – personer med ett högt intag av omega 6-fett har snarare lägre nivåer av inflammationsmarkörer än personer med lågt intag.
Än så länge finns det inte tillräcklig evidens att rekommendera någon speciell kost eller enskilda livsmedel för att de minskar inflammation.
Intag av kolhydrater har en mer outforskad roll i inflammatoriska processer. Av det vi vet, kan vi varken tillskriva intag av socker eller kvaliteten på kolhydratintaget (mätt med t ex glykemiskt index eller glykemisk belastning) någon specifik effekt på inflammation. Däremot kan ett högt intag av t ex socker leda till ett ökat energiintag med påföljande övervikt som i sin tur kan ge upphov till låggradig inflammation. En kost som istället innehåller mycket fiber har positiva effekter på hälsan i stort men verkar inte ha några anti-inflammatoriska effekter.
Inte heller vid sjukdomar som kännetecknas av mer kronisk inflammation av lite högre grad (t ex ledgångsreumatism) finns något bra vetenskapligt underlag för att en viss typ av kost eller vissa livsmedel kan minska eller öka inflammation. Möjligen kan en hälsosam kost i linje med de rekommendationer som finns idag minska inflammation i jämförelse med en mer ohälsosam kosthållning, men andra hälsoeffekter av detta skifte i kost är tydligare (exempelvis positiva effekter på sammansättningen av blodfetter och kolesterol).
Det viktiga att få med sig är att det, trots all hype, finns ganska lite forskning om kost och inflammation bland människor. Så svaret på frågan Kan det vi äter orsaka eller förhindra inflammation är; kanske! Det verkar inte som att enskilda faktorer i kosten påverkar inflammation i någon större utsträckning. Än så länge finns det inte tillräcklig evidens att rekommendera någon speciell kost eller enskilda livsmedel för att de minskar inflammation. Det vi däremot har är gott om underlag för att kunna konstatera är att en kost i linje med de rekommendationer som finns är bra för hälsan ur andra perspektiv.
