Hälsoklyftorna i Sverige ökar

Folkhälsan har generellt sett blivit bättre i Sverige. Samtidigt har hälsoklyftorna ökat. Det beror på att hälsan bestäms av olika socioekonomiska faktorer som att du har ett arbete, en utbildning och någonstans att bo. Andra så kallade bestämningsfaktorer är kön, ålder, etnicitet , sexuell läggning, könsidentitet och funktionsvariation. Dessa faktorer påverkar människors hälsa på såväl strukturell nivå som grupp- och individnivå, och bidrar både direkt och indirekt till hälsoskillnader. 

Ett annat sätt att beskriva utvecklingen i Sverige är att hälsan inte är jämnt fördelad och att ojämlikheten mellan olika grupper i samhället när det gäller just hälsa ökar.

Målet med den svenska folkhälsopolitiken är god hälsa på lika villkor. Det innebär att vi alla ska ha samma möjligheter till god hälsa. Det ligger helt i linje med det åtagande som Sverige har inom ramen för Agenda 2030. Den utgår också från rekommendationer från världshälsoorganisationen WHO. Migranter, som dels är en oerhört utsatt grupp och dels har sämre hälsa än många andra, ska därför omfattas av arbetet med att minska både ojämlikhet och hälsoklyftor. 

Folkhälsa och migration – så hänger det ihop

Migration ses alltså mer och mer som en bestämningsfaktor för hälsa, som på ett komplext sätt hänger ihop med de andra bestämningsfaktorerna.

Folkhälsomyndigheten har undersökt hälsan och de olika bestämningsfaktorerna bland personer som migrerat till Sverige. Deras hälsa påverkas både av förhållandena i födelselandet och det nya landet. Omständigheter under tiden på flykt påverkar också. Det kan vara stress och trauman som till exempel våld och övergrepp. Om det förekommer strukturell diskriminering inom vården i det nya landet kan det påverka hälsan negativt.

Personer som har migrerat till Sverige har generellt sett fler bestämningsfaktorer som leder till sämre hälsa. De har lägre disponibel inkomst och utbildningsnivå än personer som är födda i Sverige, faktorer som dessutom ökar hälsoklyftorna på mer än ett sätt.

Livsmedelsverkets enkätundersökning Riksmaten Ungdom visar att barn till föräldrar med en mer utsatt socioekonomisk status väger mer, rör sig mindre och äter mindre näringstät mat. Liknande mönster kan ses för gravida och andra grupper som har sämre socioekonomisk position.

Migration och mat

Vi vet från forskning att matvanor är av betydelse för hälsan – och att ohälsan är högre bland utrikes födda. Studier visar att nyanlända generellt har bättre hälsa än de som har bott i Sverige i några år, vilket tyder på att faktorer efter migrationen är av betydelse, exempelvis maten.

Sjukdomar som är relaterade till levnadsvanor och särskilt matvanor – diabetes, högt blodtryck, övervikt och fetma – är vanligare bland utrikes födda som bott i Sverige längre tid än de som bott kortare tid. Det finns alltså en strukturellt sämre hälsa hos människor som är utrikes födda och ju längre vistelsetid i Sverige desto högre risk att drabbas av ohälsa.

Vilka faktorer som kan kopplas till maten är det då som bidrar till sämre hälsa bland migranter? Att man inte hittar livsmedel här som man är van vid hemma, eller höga priser på mer hälsosam mat kan bidra till mer ohälsosamma matvanor, enligt Folkhälsomyndigheten. En annan sak som bidrar till mer ohälsosamma vanor är söta drycker. Och när det kommer till sötade drycker är intaget högre under de första åren i Sverige och minskar över tid.  Tandhälsan blir faktiskt också bättre när man har bott längre tid i Sverige. Att ändra sitt intag av söta drycker kan vara en enklare åtgärd att genomföra än att ändra sina matvanor i stort.