Tugg- och sväljsvårigheter – 7 tips för måltidsorganisationer
Tugg- och sväljsvårigheter kallas även för dysfagi och kan förekomma vid till exempel stroke, neurologiska sjukdomar, demens och tumörer i huvud- och halsområdet. Dysfagi påverkar sväljningsprocessen på olika sätt och varierar i svårighetsgrad.
Gemensamt för patienter med dysfagi är att måltiderna tar längre tid. Det kan vara att man inte orkar äta så stora portioner och/eller hinner äta så många måltider som behövs och att man blir trött innan man hinner bli mätt.
Aptit och matlust blir ofta sämre eftersom man inte kan äta som vanligt och det blir svårare att täcka energi- och näringsbehovet. Man tappar inte sällan i vikt och risken för undernäring ökar. Det finns även risk för felsväljning, som i sin tur kan orsaka kvävningsanfall och lunginflammation.
Här kommer 7 tips på hur ni inom måltidsorganisationen kan hjälpa patienter med dysfagi:
Ta hjälp av experterna
Ta hjälp av experter för individuella råd om konsistensanpassning är vårt allra viktigaste tips.
En dysfagilogoped är specialist på sväljning och kan hjälpa till med den individuella konsistensanpassningen. Det vill säga vad som är lämplig konsistens på mat och dryck. Dietister kan i sin tur guida i hur man praktiskt tillreder den konsistensanpassade maten, säkerställer näringsintaget samt hur maten kan göras mer energi- och näringsrik för att motverka både viktnedgång och undernäring.
Fler och mindre måltider
Eftersom personer med dysfagi har svårt att tillgodose behovet av energi och näring bör maten delas upp på fler och mindre måltider. Det blir mindre tröttande och det underlättar för patienterna att få i sig tillräckligt. Utöver frukost, lunch och middag behöver man erbjuda flera mellanmål som är utspridda över dygnet.
Satsa på mat som är rik på energi och protein
Maten behöver vara rik på energi och protein. Använd därför som regel livsmedel med hög fetthalt och tillsätt extra fett, som olja, grädde, crème fraîche, smör eller margarin. Gör av detta en god sås, häll över grönsakerna eller blanda de olika livsmedlen i gröten eller filmjölken.
Välj också livsmedel som innehåller mycket protein såsom mjölk, yoghurt, kvarg, ägg, leverpastej eller makrill i tomatsås. Ofta kan man också behöva komplettera med kosttillägg och/eller berikningsprodukter.
Anpassa även dryckens konsistens individuellt
Även dryckens konsistens kan behöva anpassas och det är vanligt att man rekommenderar kolsyrad eller trögflytande dryck.
Kolsyrad dryck kan förbättra sväljfunktionen genom att sväljningen initieras snabbare, med följd att risken för felsväljning minskar. Kolsyrad dryck kan också hjälpa till att rensa svalget från eventuella matrester efter sväljning. Men för patienter med ofullständiga sväljningsrörelser kan kolsyrad dryck vara olämpligt och det är därför det är så viktigt med en individuell anpassning även när det handlar om dryck.
För patienter som rekommenderats trögflytande dryck kan förtjockningsmedel användas för att få rätt konsistens. För de allra flesta räcker det med en konsistens som liknar nyponsoppa, medan ett fåtal behöver ännu tjockare konsistens.
Lär känna både produkter och förtjockningsmedel
Eftersom orsakerna till dysfagi är olika – trånga passager, nedsatt känsel eller nedsatt motorik i mun och svalg – är det viktigt med rätt konsistens. Men både för tunn och för tjock konsistens på mat och dryck kan medföra vissa risker.
Därför är det viktigt att man bekantar sig med olika förtjockningsmedel och de produkter du vill ha en tjockare konsistens på. Förtjockningsmedel behöver ofta stå en stund för önskat resultat och olika produkter ska också blandas olika (pulver först eller pulver sist).
Se till att lära känna produkterna ni använder och hur de reagerar i rutiner med varmhållning och servering.
Håll koll på vad som gäller
Det finns flera olika benämningar på konsistensanpassad mat i Sverige. Den så kallade Konsistenstrappan har hittills varit det vanligaste ramverket och är det som Socialstyrelsen omnämner. Sedan ett par år tillbaka finns även IDDSI, ett internationellt standardiserat ramverk, på svenska.
Eftersom patienterna är beroende av att det blir rätt är det viktigt att veta vilket ramverk som används på just din arbetsplats och vad de olika termerna innebär i praktiken för den konsistensanpassade kosten.
På IDDSI-skalan (se nedan) finns det sex olika konsistenser för mat och fem för dryck:
Inspireras av andra
Vill du ha mer tips och inspiration för att laga mat med individuellt anpassad konsistens?
Kokboken ”Strutspaté och hallongelé” bjuder på fin inspiration om hur mjuk mat kan serveras.
Region Skåne delar information och recepttips för olika konsistenser (Råd vid behov av konsistensanpassad mat)
Fler recept och inspiration för storkök går att hitta i kokboken “Mätt rätt och slätt” som ges ut av Findus Special Foods.