Hej David! Det är första gången vi pratar du och jag, men det känns nästan som att jag känner dig lite grann redan då jag tycker mig se dig överallt. Stort grattis till alla fina framgångar! Kan du inte börja med att berätta lite om vem du är och varifrån ditt engagemang för skolmåltider kommer?

– Absolut - David Gustavsson heter jag, och jag har lagat mat så länge jag kan minnas. Ursprungligen kommer jag från Nyköping men är uppvuxen i Skåne. Vi är en krögarfamilj där bland annat min farmor drev skärgårdsrestaurang i Oxelösund.

Själv har jag arbetat med mat i olika former sen jag var 14 år gammal. Mitt yrke har tagit mig till olika delar av världen som USA, Västafrika och stora delar av Europa.

Mitt driv kring skolmaten är något som vuxit under flera år. I början handlade det för mig bara om maten som serverades. Med tiden har jag nu fördjupat, förfinat och utvecklat det till att måltiderna även används på ett pedagogiskt sätt i flera olika forum på skolan. Jag brukar prata om det pedagogiska värdskapet, en viktig uppgift för oss kockar då vi ser oss som en vital del utav en utbildande enhet på skolan.

Du utsågs av White Guide Junior till årets skolkock 2021, och centralt i motiveringen till att du vann var din kreativitet i en utmanande tid. Juryn formulerade det som att för varje utmaning kämpar du ännu hårdare både i och utanför köket. Vad är bakgrunden till det här drivet, och lyckas du få det att smitta av sig till din omgivning?

– Svår fråga - men jag tycker om att utveckla verksamheter och människor till att göra och få det bättre. Engagera flera inblandade och ta möjligheten att bygga en sund och hållbar måltidskultur på skolan och i kommunen tillsammans. Prata om våra roller och vad vi kan bidra till oavsett om vi är kockar, pedagoger eller elever.

Är det det här som gör att ni lyckats så väldigt bra med ert arbete i måltidsverksamheten på Aggarpsskolan?

– Jag tror våra största framgångar på Aggarp kommer från att vi alla får vara delaktiga. Alla ser till att alla är med – kockar, chefer, lärare och elever får vara del i många beslut kring våra måltider. För delaktighet ger engagemang och därigenom fina synergier som kan ta en verksamhet eller måltidskultur långt.

Ni har också belönats för ert pedagogiska arbete med kockfritids. Här får barnen som jag förstår det vara med och påverka sin egen lärmiljö och delta i beredningen av mellanmål. Hur fungerar det här konceptet? Deltar alla barn och tycker dom att det är kul?

– Konceptet är relativt enkelt. Det bygger på elevdelaktighet och frivillighet – inget är schemalagt förutom dagarna det finns möjlighet att delta för eleverna.

Vi driver kockfritids på flera sätt. Till oss i köket får våra elever komma och göra frukost och mellis, vi har smakskola och mycket mer. Under loven anordnas Kockkollo med olika aktiviteter där även elever från andra skolor också är med. Dessutom har våra fritidspedagoger två dagar i veckan där man gör sitt eget mellis med olika tema.

Är maten även integrerad på andra vis i undervisningen på Aggarpsskolan?

– Ja, på olika sätt men inget återkommande tyvärr. Oftast handlar det om bra större projekt som Hälso- och Klimatveckor där lärare, kockar och elever är med och planerar allt med mat och tema. Det långsiktiga samarbete vi har är med Hemkunskapen, där vi har ett återkommande inslag i undervisningen för årskurs 9 som heter ”Resterkocken”. Här får våra elever restråvaror från oss och som de får använda sina färdigheter de fått i skolan på att tillaga. Med årskurs 8 så har vi också sensorikövningar där vi utmanar våra sinnen på olika sätt.

Just nu brottas många kök med tuffa utmaningar då livsmedelspriserna ökar, medan man fortfarande har samma budget som tidigare att arbeta med. Hur känner ni av det här i Svedala? Har du några tips på hur man kan arbeta vidare med samma kvalité som tidigare men ändå klara de nya, tuffare, ekonomiska förutsättningarna?

– Det finns inga enkla svar på den här frågan. Klart vi känner av prishöjningarna och det går fort uppåt nu. Något vi har blivit bättre på är att ha en ännu mer flexibel meny som vi kan byta ut relativt fort. Även om vi har haft det flexibelt innan så är vi mer medvetna om vad som görs nu. Vi har gått ut med information om detta till våra gäster så de är med på vad som händer, att menybyten kan komma snabbt.

Vi har även börjat kolla över vilka typer av maträtter vi serverar och tyvärr så måste det tas bort en del favoriter där kostnaden skjutit i höjden. Men kvalitén kommer vi aldrig tumma på oavsett hur enkel en lunch blir hos oss.

Sen kan jag tycka att det blir en bra utmaning, missförstå mig inte men man är mer aktiv när det kanske är lite svårt än när allt går lätt. Att kunna ha samma kvalité och utbud på maten med dessa priser är en bra utmaning som jag gärna tar fighten med.

Till sist – om du fick skicka vidare tre handfasta saker som du lärt dig fungerar i ert dagliga arbete till våra läsare, vad skulle det vara?

1. Se till att göra flera delaktiga.
2. Låt saker få ta tid, man flyttar inte berg över en natt. Ha både korta och långsiktiga mål och fira dessa så mycket ni kan.
3. Ha lika god planering i det dagliga arbetet som i det långsiktiga. Logistik och planering är viktigt i allt arbete.
4. Våga prata roller i köket. Vem gör vad. Alla ska inte göra samma saker.