Hej Marie! Du är till utbildningen kock, och som jag förstått det så fick du upp ögonen för måltidspedagogik när du började arbeta på Skogsgläntan för tolv år sedan, då det redan fanns ett aktivt arbete med bland annat odling och kompostering på förskolan. Har det förändrat hur du lagar och serverar mat?

– Ja, en del har förändrats. Det är mer vegetarisk mat på menyn än det var för 12 år sedan och jag tänker ännu mer säsongsbetonat på grönsakerna vi serverar än jag gjorde då. Det viktiga är alltid att vi har barnen med oss. Allt nytt förändrar vi successivt för att få barnen delaktiga. De får bestämma maträtt på sin födelsedag, de är med och bestämmer vad som ska odlas i vårt trädgårdsland och sedan vad vi ska göra med det som skördas. Deltagandet för att de får ett fint förhållande till maten som serveras – vilket i sin tur leder oss in på vårt arbete med matsvinn.

I över 5 år har vi vägt vårt matsvinn och det blev en fantastisk förändring efter att vi började med det! Efter bara ett halvår så slängde barnen knappt någon mat från sina tallrikar. Numera är tallrikarna såväl som uppläggen på borden mindre. Vi fyller på mat istället om det behövs vilket har resulterat i mindre matsvinn.

Jag har även en tanke bakom grönsaksfaten – det ska vara många olika färger. Vi äter efter regnbågen som vi säger till barnen. Olika färger har olika vitaminer och näringsämnen. Sedan lockar det ju även ögat mer!

Det är viktigt att både jag som representant för köket och pedagogerna har samtal och diskussioner med barnen om maten och matsvinnet – för det är en balansgång med att nå fram. Vi vill ju att de ska fortsätta och våga smaka nya saker med, inte vara rädda för att lämna något på tallriken. Tycker man inte om maten så är det klart att de inte ska behöva äta upp den. Så till exempel arbetar vi nu med att ta hand matsvinnet genom att ta tillvara resterna. Det torra brödet används till skorpmjöl eller en brödpudding till mellis. De bruna bananerna förvandlas till banan- och havrebars eller en härlig smoothie.

Hur samverkar du och pedagogerna, planerar ni menyer och aktiviteter i “Kökets Hörna” tillsammans?

– Mina matsamlingar och Kökets hörna planerar jag själv, men jag försöker utgå från pedagogernas pågående tema. Jag är alltid med i deras verksamhetsplanering och på arbetsplatsträffar. På så vis lägger vi en fin grund för samarbete.

Ibland kommer barn och pedagoger in med saker de hittat ute i vårt trädgårdsland och då hänger jag på och tar det ett steg vidare in i köket. Därigenom får vi till olika matsamlingar som ibland blir spontana och ibland planerade i samarbete mellan pedagoger och kök. Det viktiga är att vi har en fin dialog oss emellan och ger varandra idéer och utrymme.

När ni planerar ert arbete, hur tänker ni då kring långsiktiga värden som hälsa och hållbarhet?

– Vi i Helsingborgs kommun jobbar med hållbar utveckling och de globala målen. Det finns alltid med på något sätt och vi försöker få ner det till barnens nivå och få med barnens familjer i det vi gör. Förstår de hållbar utveckling? Hur ska vi kunna visa och förklara hållbar utveckling?

Vi väljer att fokusera på det som ligger nära till hands för barnen – som gör att det blir lätt att förstå. Till exempel att de kan cykla till förskolan istället för att åka bil, vi har skräpplockardagar och lär dem att sopsortera.

I år har vi som tema att de ska bli naturhjältar och då lär vi oss om djur och natur. Det görs på lite olika sätt, bland annat genom uppgifter och utmaningar som vi ber barnet och även familjerna att jobba med. 

Genom maten och måltidspedagogiken får vi in många samtal om matens betydelse för vår hälsa. Våra barn har lärt sig visa upp en knuten hand för att symbolisera hur mycket grönsaker de ska ha på tallriken. De pratar om tallriksmodellen och vad som ska vara på tallriken för att kroppen ska må bra och att de ska orka röra på sig.

På Skogsgläntan har ni matsamling varje dag innan lunchen, vad gör ni under den här stunden? Arbetar ni på traditionellt sätt med månadens grönsak och liknande aktiviteter, eller har ni hittat några egna – nya – grepp?

– Matsamlingarna kan se lite olika ut. Vissa samlingar är mer planerade och andra improviserade efter vad barnen är nyfikna på.  Här försöker jag väva in köket i pedagogernas tema istället för att köra mitt eget.

Just nu har vi som jag nämnde temat Superhjältar i naturen. Och ja, vad är det för superhjältar? Kan en grönsak vara en superhjälte? Där tar jag hjälp av min ”matbox”. På detta vis presenterar jag livsmedel på ett spännande sätt. Ibland har jag lagt i olika grönsaker och barnen får undersöka dem. Titta, känna, lukta, smaka – på så vis bygger de upp en relation till våra livsmedel. Sedan pratar vi om vad de är bra för. Vad tillför de till min kropp? Varför är det bra att till exempel äta morötter? Barnen får scanna QR-koder med olika filmer som berättar vidare. Ibland testar vi om vi kan måla med olika grönsaker och gör experiment. Allt det här gör att barnen på ett lekfullt sätt får med sig kunskaper om hur vi kan påverka hur vi mår och vad grönsaker kan betyda för deras hälsa.

Vi pratar även om olika djur. Vad kan vi få mer från de olika djuren än kött och pålägg och vad gör de för naturen? Vi visar och berättar och barnen får vara delaktiga. Vi har gjort bivaxduxar för att minska plasten och pratat om varför bina är så viktiga i vår natur. Vi har testat göra plast av mjölk och egen ost och pratat om gödsel och vår kompost. Allt hänger ihop och vi har byggt ett eget kretslopp för att barnen ska kunna följa det. Det som vi gör i matsamlingarna kan sen barnen arbeta vidare med i Kökets hörna. Lärandet tar aldrig slut utan fortsätter vidare under hela dagen – just för att vi ökat barnens nyfikenhet och att det står tillgängligt för dem att utforska vidare.

Våra matsamlingar avslutas sedan alltid med en sång där dagens maträtt blir presenterad.

Jag blir nyfiken – berätta mer, vad är "Kökets hörna”?

– Kökets hörna är en plats som jag har inne på avdelningen. Där lägger jag ut lite olika spel och material som är förknippade med mat och köket. Där har jag också lite roliga odlingar tillsammans med barnen. Det kan vara någon som hittar en kärna som vi planterar. Eller så har vi ärtskott som vi experimenterar med – hur de reagerar på mycket vatten, lite vatten eller inget vatten alls? Nyligen hade vi en majskolv från trädgårdslandet som låg i lite vatten och barnen kunde följa hur det växte upp nya gröna blad på den.

Kökets hörna står alltid redo för barnen att fortsätta utforska och experimentera. Det ska vara en levande plats som ger barnen vilja och lust att lära.

Redan från start för trettio år sedan har er förskola haft en hälso- och miljöprofil, med mottot ”Från jord till bord” – och i dag med tillägget ”till jord igen”. Hur arbetar ni med det här mottot?

– Vi försöker alltid ha en röd tråd genom hela förskolan. Allt hänger ihop. Vi jobbar mycket med kretslopp för att lära barnen att vi har bara ett jordklot – och det ska vi vara rädda om.

Nu inför våren när vi är i uppstarten för vår odling pratar vi extra mycket om vår kompost. Att det som blir över såsom fruktskal, kärnhus och liknande lägger vi där, och med maskarnas hjälp får vi fin jord som är bra för våra grönsaker. Sedan får barnen hitta fröer i olika grönsaker och jämföra med fröer i påsar som de sår. Barnen får följa odlingen hela tiden. Ta hand om sina plantor, vattna och sköta om dem.

Till sist är de med och skördar och bestämmer vad vi ska göra med allt vi får. Vi visar barnen att vi kan spara fröer från de olika grönsakerna till nästa år och att skalet och matsvinn hamna i vår kompost igen – för att åter komma ner i vårt trädgårdsland och bilda jord igen som vi sår i nästa vår. Inget kan bli så tydligt för barnen som när vi skördade en enorm potatis på nästan 1 kg! Det kopplade vi ihop med vår gödning som kommer från vår kompost och som gör att det växer så bra.

Hur tas ditt och dina kollegors arbete emot av barnen? Upplever du att de vågar testa det mesta du lagar?

– Barn är fantastiska och väldigt nyfikna. De vill gärna testa saker om man fångar deras nyfikenhet. Genom att prata och ställa olika frågor och ta det från olika synvinklar så får man med barnen. Vi vinklar det så att barnen får en känsla av att kunna styra sig själva, som i ”Jag kan testa det, men det är inte min favorit. Man kan allt man vill!” Det är en fantastisk utveckling som vi har. Barnen börjar uttrycka sig och förklara vad de smakar och känner.

Vill jag servera en ny maträtt så är det alltid lättast att prata om den först och eventuellt visa innehållet i olika skålar innan det serveras. Där är matsamlingarna bra. Sedan får man öva och öva. Vågar något barn inte smaka första gången så gör hen kanske det andra gången eller tredje.

Just nu kör vi ett säsongsbetonat grönsaksbingo – just för att vi ska få barnen att våga och utmana sig själva till att smaka nya grönsaker. Här engagerar vi även föräldrarna, om de vill kan de göra bingon hemma med barnen. Då får barnen de nya smakerna från två håll och vi lär även ut säsongens grönsaker till familjerna.

Var hämtar du inspiration till den mat ni serverar?

– Barnen ger mig en del inspiration och så vill vi även visa våra traditioner och den svenska husmanskosten. Så det är en stor variation bland maträtterna! Sedan finns det en uppsjö på nätet och alla forum man är med i.

Jag brinner för mat och hållbart så det finns alltid med mig och på det viset fångar man upp nya recept på olika ställen. Att få vara med i starten till Frisk mat öppnar upp för många nya recept som man dessutom vet är näringsriktiga att servera till barn.

Vi träffades första gången på Arlas Guldko-gala där du var finalist i kategorin årets matglädjeförskola. Varför tror du att du fick den här fina finalplatsen?

– Jaa… jag tror det är för att den glädje jag känner för mitt jobb genomsyrar mitt arbete. Vi är en liten förskola och har det väldigt familjärt. Mitt arbete som måltidspedagog gör att gränserna mellan avdelningarna och köket suddas ut. Hela mitt arbete har en utgångspunkt i hållbarhet och att vi fostrar nya små matambassadörer.

Att gå till jobbet med glädje återspeglas i ens arbete. Barnen märker det och vi får med oss dem i vårt arbete.

Om du fick välja tre saker som du lärt dig fungerar i ert dagliga arbete att skicka vidare till andra, vad skulle det vara?

1. Grönsaksbingo. Gör ett bingo med 9 olika sorters grönsaker. Alla barnen vid bordet ska våga testa smaka grönsakerna innan man får kryssa rutan. När alla rutorna är förkryssade är det BINGO! Det här bingot kan man välja att göra under en eller två veckor – beroende på hur många gånger barnen behöver se grönsakerna för att våga testa.
2. Hemlig matbox. Använd en låda till att presentera olika livsmedel i en samling. Det blir lite hemligt och spännande för barnen. Låt barnen vara delaktiga och till exempel mäta, jämföra längden, känna, smaka och experimentera.
3. Plantera. Testa att plantera allt möjligt som barnen upptäcker. Ha odlingar i vatten eller små krukor med jord. Hittar de en äppelkärna så plantera den och låt barnen följa dess utveckling. Grodda olika frön och sätt ärtskott som de sedan kan ha på borden och ta av till lunch.