Hej Susanna! Berätta, hur ser er verksamhet ut?

– Kärnan i vårt arbete är att utbilda, inspirera och motivera personalgrupper för att de i sin tur ska kunna nå vår slutliga målgrupp, barnen och ungdomarna. Vi ordnar möten där vi först ger dem fakta och kunskap kring hur socker påverkar oss. Men viktigast av allt är att vi alltid hämtar hem träffarna i att ge konkreta verktyg och alternativ som man kan använda i sitt praktiska arbete med sockersmarta alternativ. Vi har smoothieskolor, gör yoghurtmums och grönsaker med dipp. Vi ser att det effektivaste sättet att snabbt nå så många som möjligt är att just arbeta med utbildning av förebilder.

Personalen står sedan för implementering av kunskapen. Vi ger dem verktygen att nå ut till barnen med sitt engagemang och inspiration där fokus ligger i att väcka nyfikenhet. Vi vill att barnen får upp ögonen för sambandet mellan bra mat och hälsa, och att den unga generationen ska få så pass mycket verktyg att de trots det tuffa samhälle vi lever i – där normen är socker, skärmar och stillasittande – kan leda sig själva fram till en hälsosam framtid.

Vi gör alltid detta väldigt basic utan pekpinnar. Det handlar om att avdramatisera det här med kostval, men ändå uppmana till eftertanke. Herregud, vi är också vanliga människor som tar en bulle till kaffet ibland.

Så här definieras begreppet Sockersmart:

• Att få människor att successivt minska mängden tillsatt socker.
• Att skilja på fest och vardag.
• Att välja sina tillfällen.
• Att uppmuntra till bättre alternativ – både till vardags och till festsammanhang.
• Att följa WHO:s uppsatta mål (att max 5% av det dagliga energiintaget kommer från tillsatt socker).
• Sockersmart är även att tänka till vad gäller mängd och storlek exempelvis när man bakar.

Berätta lite om din bakgrund, hur hamnade du där du är nu? Har ditt engagemang för kostfrågor sin grund i något särskilt?

– Jag har alltid varit intresserad av kost men intresset har förändrats med tiden och att jag själv fått mer kunskap. Från början är jag utbildad till förskolelärare. För 22 år sedan började jag jobba på skola istället och kände då att något skett med intaget av socker. Fest hade blivit vardag. Barnen rörde inte heller på sig i samma utsträckning som tidigare, leken kändes mer eller mindre helt borta. Det var mycket stillasittande och en hel del konflikter då den gemensamma roliga leken inte fanns där alla hade samma regler och samlades i en gemenskap som förr. Jag tänkte – Oj vad illa det börjar bli! Så där och då valde jag att vidareutbilda mig till friskvårdskonsulent. Mitt största fokus under utbildningen var att få tillbaka leken på skolgårdarna. Den spontana rörelsen, den är så grundläggande för barn och ungdomar.

Men så kom jag också in på näringslära. Jag har nog egentligen aldrig haft stenkoll på det teoretiska, men det har kommit naturligt att arbeta med det praktiskt. Så jag pluggade vidare och fick examen som hälsopedagog med barn och ungdom i fokus. Efter studietiden handplockades jag som hälsopedagog till en förskola, och då kom kosten naturligt upp som en väldigt stor del i det arbetet. Jag började utveckla egna metoder för att locka barn till att prova ny hälsosammare mat genom lek, ja vi vann faktiskt ett pris som bästa förskolan i Sverige. Men mitt i framgångarna sprang jag in i väggen.

I allt det så insåg jag hur min egen livsstil och kost hjälpte mig att själv komma tillbaka, och jag ville hjälpa ännu fler att inse det. Så fick jag chansen inom Korpen 2011, de gav mig stort utrymme där att påbörja det som sedan tagits vidare att bli de metoder som använde när vi körde igång Skolmatslyftet 2014. Hälsofrämjandet fångade upp mig där och gjorde mig till projektledare för att de ville testa mina arbetssätt – som de såg gav extremt snabba resultat på marken – i deras studie. Socialstyrelsen bekostade det under många år, men så tog det stopp tyvärr. Det var i och med det som Fredagsfys lanserades, och i det konceptet inkluderas nu även Skolmatslyftet. Vi insåg att fysisk aktivitet är närmare till hands för många och då är det lättare att även komma in på kosten i samband med att vi arbetar med rörelse.

Det som vi uppfattar som unikt med din verksamhet är ert fantastiska arbete med att få med er verksamheterna ni arbetar med på era förändringsresor och det helt otroliga resultat det ger – håller du med?

– Ja, det som det handlar om där är ju att när vi kommer ut i personalgrupperna så utgår vi aldrig från att vi har alla med oss, även om ledningsgruppen är på. Vi utgår istället från att vi bara har ett tillfälle att verkligen övertyga de närvarande, inspirera, motivera, informera – och då aldrig med pekpinnar. Attityden är lite av “ni får göra vad ni vill med den här kunskapen, men…”. Det blev så himla bra när vi testade arbetssättet första gången, och då var det lite slump att det genomfördes på det sättet. Personalen förstår direkt när man får prova i den praktiska inspirationskursen. I den här målgruppen funkar det jättebra att blanda praktiska inslag med teori. Att ge verktygen och samtidigt förklara varför man gör det är nyckeln.

Jag springer återkommande på helt fantastiska resultatsiffror när jag läser om dina projekt – Vad är det som gör att ni kunnat öka grönsakskonsumtionen med 3-400% i Skolmatslyftet? Och att försäljningen i caféterian på Fredrika Bremer gymnasiet ökade med liknande siffror när de bytte till ett sockersmart sortiment?

– Samma här, inga pekpinnar, det är det viktigaste, vi måste uppmuntra och inspirera. Det är inte barnen som är hindret när man gör förändringar utan det är de vuxna. Så länge vi pratar med barnen om VARFÖR man förändrar så hänger de på. Men man måste låta barnen vara en del av processen, man kan inte byta rakt av från en dag till nästa. Vi berättar att vi faktiskt gör det här för deras skull, och att alla vuxna på skolan är med och backar upp.

På Fredrika Bremergymnastiet som du nämner – det är en av Sveriges största skolor med 2300 elever – tog de bort allt tillsatt socker i cafeterian och ersatte med sockersmarta alternativ. Samtidigt lärde vi eleverna vad kroppen mår bra av och lät dom vara med och testa fram alternativen till det tidigare sortimentet, de fick insikt i att det också är gott med nyttigare alternativ. Man hade ökat försäljningen med mellan 300 och 400% när de utvärderade något år senare.

Så då får ni i huvudsak positivt bemötande från matgästerna, eller hur ser det ut?

– Ja, till 98% skulle jag säga att vi får positiv feedback nuförtiden. Under tidiga delarna av Skolmatslyftet fick vi mer kritik – det var allt möjligt – för mycket grönsaksbufféer, tramsigt att man inte kunde fira semmeldag eller kanelbulledag i skolan, föräldrarna reagerade på att man inte fick skicka med sötsaker i matsäckar och så vidare. Men jag upplever att sockerfrågan är lättare att arbeta med sedan några år tillbaka. För 8 år sedan kunde det till och med komma hot, jag var med om folk som sa upp sig för att de inte fick tårta när de gjort något bra som ett exempel. Men många är mer upplysta nu och ser vårt arbete som positivt.

Om du fick önska dig något som du saknar i idag – något som skulle underlätta ditt arbete för en sockersmartare skola, vad skulle det vara?

– En finansiell säkerhet, att jag någon gång kunde känna ett lugn i att vi kan driva vår verksamhet vidare och bara jobba på. Nu är det en ständig jakt på pengar.

Till sist – om du fick välja tre saker som du lärt dig fungerar i ert dagliga arbete att skicka vidare till andra, vad skulle det vara?

1. Kom ihåg att det behövs oftast bara små förändringar (som att byta bröd) för att göra stor skillnad i det totala sockerintaget.
2. Se till att skaffa möjlighet till samtal med eleverna om VARFÖR ni förändrar något i anslutning till att förändringen genomförs. Och stressa inte igenom projekten.
3. Och allra viktigast – engagera personalen på plats och se till att de får alla verktygen för att kunna implementera arbetet.