Hej Sofia! Du jobbade flera år på Brännkärrsskolan, men har idag en annan roll i Knivsta. Kan du berätta lite kort om vem du är och hur er måltidsverksamhet i Knivsta ser ut?

Jag har jobbat som kock i 17 år men på senare år tagit rollen som en av ansvariga för förskole- och skolmaten i Knivsta kommun. Jag har två barn – tvillingar. En kille och en tjej på snart 18 år. Jag är en riktig foodie, älskar att laga mat och baka. Men gillar även djur och natur.

På mitt jobb idag är jag huvudsakligen ansvarig för själva maten, planering, tillagning och så vidare. Jag är närmast kockarna kan man säga. Sen är det som att driva vilket företag som helst – man måste hålla koll på budget, personal, framtid och utveckling och mycket annat därtill.

Vi har tolv kök varav åtta är tillagningskök. Med ungefär trettio anställda och tre ansvariga. Alla tillagningskök har egenkomponerade matsedlar unikt skapade och utformade för sina gäster.

Brännkärrsskolan har verksamhet för barn från förskoleklass upp till fyran, och som jag förstod när vi pratades vid inför den här intervjun, så ligger tyngdpunkten i måltidsverksamheten på att maten smakar bättre när barnen är glada och trygga. Kan du berätta lite mer om ert motto att skapa en livslång positiv inställning till mat, för varje gäst?

När jag arbetade på Brännkärr skapade vi matglädje med barnen. Vi gjorde allt för att barnen skulle känna sig glada och trygga i matsalen. Men framförallt för att få barnen att äta ordentligt. Av vetskap kan matsalen vara en läskig plats för ett barn – men står Pettson och Findus där och serverar fiskpanetter då känns det genast mycket roligare.

Som en annan gång när vi hade fisk, vilket kan vara svårserverat. Då fick vi en briljant idé att barnen kunde få skapa ansikten av sin mat, som vi sedan fotade och hängde upp i matsalen. Då minsann åt man mycket fisk den dagen! Så härligt!

Att titta på bilder hur ni har implementerat det här mottot i verksamheten på skolan gör ju att man blir jätteglad – utan att ens vara på plats. Kan du berätta lite om de olika teman som ni arbetar med i matsalen? Är det något som uppskattas extra mycket av barnen?

Pettson och Findus som jag nämnde tidigare är en stor favorit. Vi spelade karaktärerna som man känner igen dem om man sett figurerna. Pettson är ju lååååångsam och sävlig och Findus, katten är supersnabb, stressad och vill göra massor av saker helst på samma gång. Han gillar verkligen inte långtråkigt!

Sen har jag mängder av exempel på andra teman som fungerat superbra.

Jag gissar att läsarna av den här artikeln inte har något emot att få ta del av lite idéer, kör på!

Ja, men visst, här kommer ett gäng:

· Karlsson på taket – Vi spelade Lillebror och Karlsson med deras härliga karaktärsdrag.

· Pippi och Prussiluskan – Pannkakor alla gånger. Som vi även hängde i snören i matsalen på vissa ställen. Och Pippi som är så galen, vem älskar inte henne!

· Sjörövartema – Vid servering av fisk. Skattkista med grönsaker hade vi också.

· Länder – Vi serverar landtypisk mat och försökte klä oss och kanske säga nåt kul på landets språk. Vi har varit i USA, Ungern, Island, Danmark, Finland, Afrika, Thailand, Indien och många fler länder.

· Halloweenveckan – Den läbbigaste av alla veckor. Vi klär in alla fönster i svart plast, ljus på borden, trasiga dukar. Häxskafferi, grön mjölk och lagom läbbig utklädnad – man får ju inte skrämmas för mycket! Vi döpte om rätterna till grodslem, fladdermussås, maskar och liknande. Och så skrämde vi inga barn – utan bara vuxna, till barnens stora förtjusning. Hur kul som helst.

· Tema med skolan – Vi hakade alltid på skolans olika teman, till exempel kraft och rörelse. Då klädde vi ut oss till vindkraftverk och hästkraft, ja ni förstår. Helknasigt.

· Discofredag – Diskomusik och belysning i matsalen.

· Smurfdag – Vi klädde ut oss till smurfar och serverade maten.

· Skördefest – Vi laddade upp ett stort bord med grönsaker där barnen kunde få smaka, klämma och känna. Sen hade vi extra mycket säsongsgrönsaker i maten. Vi klädde även ut oss till exempelvis morot, bönder, kor...

Ja, vi har haft oändligt med teman!

Ett tema som jag skrattade lite extra åt när jag hörde om det tidigare var baklängesdagen – vill du förklara det även för läsarna här på friskmat.se?

Absolut! Vi ställde alla stolar åt fel håll så barnen fick hålla sin tallrik i knät när de skulle äta. Sen fick de ta allt bakvänt. Börja med mjölken och avsluta med salladen. Vi ropade även upp i stora högtalarna vad de skulle få för mat baklänges givetvis. Det var konstigt! Vi hade våra kläder bakåtvänt också. Helknas.

Kan det kännas utmanande för personalen att hålla nivån på det kreativa uppe nu när ni satt en så hög nivå?

Det är klart att det gör. Men vi har sagt att alla perioder har sin tid. På Brännkärrsskolan har man fortsatt med skojsigheterna men i mindre skala numera. Men de har fortfarande temaveckor och dagar, fast inte lika ofta. Men de har minst lika kul när de har det!

Sen är vi olika som personer. Man får hitta sin grej. Matglädje kan skapas på flera sätt.

Vill du berätta lite om det pedagogiska pris som ni vunnit till följd av det här fina arbetet?

I Knivsta får man varje år nominera personer som man tycker gör ett fint pedagogiskt arbete i kommunen. Detta gäller för förskola och skola. Men då var det någon som tyckte att vi också skulle bli nominerade. Så kommunen gjorde ett undantag och vi i måltidspersonalen fick ett pedagogiskt pris för allt vi gjorde för barnen på Brännkärrsskolan. Och det enda vi ville göra var att skapa Matglädje! Fantastiskt. Kommunledningen kom ut till oss och gav oss blommor och pris för vårt jobb. Det kändes så fint och ärofyllt!

Det förstår jag verkligen! I Knivsta jobbar ni i huvudsak med att servera måltiderna i skolan enligt taco-modellen – något som passar de flesta barn väldigt bra. Har ni sett någon skillnad i hur och vad barnen äter sedan ni började arbeta med det upplägget?

Vi kallar det för flervalsbuffé – där barnen har en grundmaträtt med fler tillval. Som till exempel ugnstekt fisk eller pannbiff, och så ris, pasta eller potatis att välja till, flera såser och en salladsbuffé. Detta är fortfarande under planering och är bara testat än så länge. Men vi kan se att barnen alltid tar av något när de får flera val. Och äter mer gör de också.

Till sist, vad är dina tre bästa tips till andra skolor och verksamheter som vill jobba med matglädje som pedagogiskt verktyg?

1. Ha roligt när du jobbar. Om man själv skrattar smittar det av sig. Busa, lätta upp stämningen!
2. Våga prata med barnen, fråga knasiga saker eller bara småprata – skapa dialoger. Bli tjenis med barnen.
3. Tvinga inte någon att äta något. Skapa i så fall möjligheter till att få ta smakportioner med småskedar.