Hälsa och samhälle

Fler dör av antibiotikaresistens än av HIV och Malaria tillsammans – det här kan du göra för att bromsa utvecklingen

Hälsa och samhälle

Fler dör av antibiotikaresistens än av HIV och Malaria tillsammans – det här kan du göra för att bromsa utvecklingen

Antibiotikaresistens är en av de största utmaningarna vi står inför idag och ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa. Forskning visar att mer än 1 miljon människor dog av antibiotikaresistenta infektioner förra året, fler än de som dog av HIV och malaria tillsammans. Men det finns hopp! Vi kan stoppa utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, men det kräver en gemensam ansträngning från alla aktörer i livsmedelskedjan – från lantbrukare till konsumenter.

I denna intervju med Maria Smith från Axfoundation, lär du dig mer om vad du som offentlig matlagare och konsument kan göra för att bidra till kampen mot antibiotikaresistens. Du kommer att upptäcka hur svenska lantbrukare redan har visat att det går att minska användningen av antibiotika radikalt, samtidigt som djurvälfärd och produktivitet upprätthålls.

Hej Maria, tack för att vi får tala med dig om det här minst sagt alarmerande ämnet. Hur allvarligt är problemet med antibiotikaresistens idag och hur påverkar det vår hälsa?

Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot människors hälsa enligt bland annat Världshälsoorganisationen och Folkhälsomyndigheten. Den brukar kallas för den tysta pandemin. Forskning visar att 1,3 miljoner människor dog av antibiotikaresistenta infektioner år 2019 – vilket är fler än av HIV och malaria. Läget är extremt allvarligt. I praktiken handlar det om att modern sjukvård som kirurgiska ingrepp och cancerbehandlingar står på spel. År 2050 beräknas minst 10 miljoner människor dö årligen i antibiotikaresistenta infektioner. Utvecklingen går att vända men då krävs krafttag inom flera områden, inte minst inom livsmedelsproduktionen.



Vad kan man göra för att minska användningen av antibiotika inom lantbruket och därmed minska risken för utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier?

Globalt ges mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Idag används ungefär 70% av all antibiotika på en global nivå till djuruppfödning och endast 30% går till hälso- och sjukvård för människor. Det är svindlande siffror när man tänker på det. Just överanvändning av antibiotika är ett problem i livsmedelsproduktionen och den intensiva djuruppfödningen är en av orsakerna. Jämfört med många länder har det svenska lantbruket i genomsnitt mycket låg antibiotikaanvändning. Svenska lantbrukare har därmed visat att det går att minska användningen av antibiotika i djurhållningen radikalt, men med bibehållen av djurvälfärd och produktivitet.

Det finns ingen enkel lösning för att komma till rätta med över- och felanvändning av antibiotika inom djurhållningen. Det behövs många olika insatser från olika aktörer. Allra viktigast är det förebyggande arbetet som syftar till att hålla djuren välmående och friska. Essentiellt är samtidigt att sjuka djur behandlas. Däremot så måste all användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande eller förebyggande syfte försvinna. Att ge antibiotika till friska djur måste helt enkelt få ett stopp. Dessutom är individbehandling vid sjukdom oerhört viktigt, idag förekommer att hela grupper av djur behandlas även om endast enstaka djur påvisat sjukdom.

Vilken roll spelar matlagning i kampen mot antibiotikaresistens? Hur kan man välja råvaror och laga mat på ett sätt som minskar risken för spridning och utveckling av resistenta bakterier?

Det här med att antibiotikaresistens skulle spridas genom maten är en seglivad myt. Det som främst orsakar utveckling av resistenta bakterier är helt enkelt över- och felanvändningen av antibiotika i bland annat djurhållningen.

En annan myt är att det skulle finnas betydande antibiotikarester i de kött- och mejeriprodukter vi äter i Sverige. Det stämmer helt enkelt inte. Varken svenska eller importerade matprodukter innehåller generellt sett några sådana rester. Reglerna är strikta kring hur mycket antibiotika och andra läkemedelsrester som får finnas i maten.

Det här gör att själva matlagningen inte spelar den avgörande rollen. För att undvika att få i dig bakterier från när du handskas med livsmedel finns det bra råd att följa om hygien i köket. De viktigaste är i korthet att tvätta händerna innan och efter du hanterat kött, att hålla rent och att använda rena redskap samt att ordentligt tillaga känsliga råvaror.

När det gäller val av råvaror är det bästa du som konsument kan göra att köpa kött, fisk, mjölk och ägg från producenter som arbetar för god djurhälsa och som bara använder antibiotika när det verkligen behövs. Välj till exempel produkter med svenskt ursprung, ekologiskt producerade eller om du köper odlad fisk och skaldjur, välj de som är ASC-märkta.


Att ge antibiotika till friska djur måste helt enkelt få ett stopp.


Vad är Axfoundation:s syn på antibiotikaresistens och hur arbetar ni för att minska risken för utveckling av resistenta bakterier inom matproduktion och matkonsumtion?

För att vända utvecklingen kring antibiotikaanvändning och resistens behöver ett ökat ansvar tas inom alla sektorer som använder antibiotika – från sjukvård till lantbruk. Eftersom den största antibiotikaanvändningen idag finns inom djurhållningen, har alla aktörer inom livsmedelskedjan ett ansvar för att spridning av antibiotikaresistens hos de livsmedelsproducerande djuren minimeras. Här behövs smart samverkan med effektiva insatser som når alla led. Därför har Axfoundation tillsammans med företag, akademi, myndigheter samt bransch- och civilsamhällsorganisationer utvecklat ett antal handfasta verktyg som bland annat inköpare kan använda i dialogen med leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat. Det är ett praktiskt arbetsverktyg i vardagen. Dessutom anordnar vi olika kunskapsseminarier, släpper rapporter med fakta om antibiotika och så driver vi pilotprojekt där vi testar hur man kan kommunicera ansvarsfull antibiotikaanvändning till konsumenter. Vi är övertygade om att det krävs breda samarbeten för att tillsammans minska antibiotikaanvändningen och bidra till en bättre djurvälfärd.

Vad kan man som offentlig matlagare göra för att öka medvetenheten om antibiotikaresistens och sprida information om hur man kan minska risken för att bidra till utveckling av resistenta bakterier?

Jag tycker att siten www.skyddaantibiotikan.se har bra information och tips på vad man som enskild person kan göra. Om jag skulle plocka ut några saker som jag ser som särskilt viktiga för offentliga matlagare så är det:

  1. Köp ansvarsfullt producerade råvaror (kött, fisk, mejeriprodukter och ägg) från aktörer som arbetar för god djurhälsa.
  2. Använd dina kanaler till att sprida kunskap och öka förståelsen för vad antibiotikaresistens är samt hur det utvecklas. Undvik att skapa rädsla eller att sprida myter.
  3. Dessutom något som vi alla behöver tänka på: Använd inte antibiotika i onödan. Lindriga infektioner klarar vi människor och även djur nästan alltid av att läka på egen hand.

Mer om Axfoundations arbete mot antibiotikaresistens

Axfoundation samlar några av Sveriges främsta experter inom antibiotika och djurvälfärd för att utveckla och underhålla antibiotikakriterierna - den tydliga lista med krav som inköpare kan ställa på leverantörer av kött, sjömat och mejeriprodukter. Idag arbetar Axfoundation med att sprida dessa kriterier inom den svenska dagligvaruhandeln och food service, nationella och internationella organ och myndigheter för att uppnå en transformativ förändring.

Såväl kriterier som frågebatteri och utbildningsmaterial finns att ladda ner här .

Text från axfoundation.se

Dela: