Hej Hanna! Först och främst, kan du berätta lite om vem du är och hur din roll på kostenheten i Sandviken ser ut?

Hej! Jag jobbar på Servicekontoret i kommunen som ansvarar för de offentliga måltiderna inom förskola, skola och äldreomsorg – men även städ, bilpool och vaktmästarna tillhör samma kontor. Mitt ansvar är skolmatsedeln och skolmåltidernas utveckling. Målet är att vi ska ha en hållbar offentlig tallrik med goda och näringsriktiga råvaror för alla våra gäster.

Jag vet att ni, med all rätt, är stolta över de framsteg som ni har gjort med ert hållbarhetsarbete i kommunen. Vad är era mål och hur ser strategin ni arbetar med ut?

Vi har flera viktiga mål, både på kort och lång sikt. Nytt för oss är den lokala livsmedelsstrategin som antas av kommunen nu under våren, vilken innebär att det på lång sikt blir ännu större fokus på till exempel andelen ekologiskt, idag har vi mål på 35 %. På såväl kort som lång sikt ska vi bland annat också arbeta för att öka den lokala livsmedelsproduktionen i regionen.

Vi jobbar mot Agenda 2030 och framförallt med mål 12  – att minska matsvinnet. Vi har kommit en bra bit på vägen och sänkt både tallrikssvinn samt serveringssvinn men vi kastar fortfarande mat vilket vi har stort fokus på att minska, bland annat genom bättre kontakt med skolorna. Grundläggande är att vi har en excel-fil där alla kök kan gå in och titta kl 8.30 varje dag hur stor frånvaron är. På detta sätt kan köket sedan anpassa antalet portioner som tillagas eller värms upp. Utöver det arbetar vi med andra mål som att sälja maten som blir över i vårt projekt ”Klimatlådan”, utveckla användningen av matrester, träffas på matråd på alla skolor och där prata om bland annat matsvinn. Ja, det finns många exempel!

Sedan serverar vi minst två vegetariska maträtter i veckan på förskolorna samt en helvegetarisk dag på grundskolorna per vecka. Vegetariskt finns också som ett alternativ varje dag på grundskola och gymnasiet.

Ni kom tvåa när Gävleborg rankade de hållbaraste kommunerna i regionen, vad är det som gör att ni hamnar i toppen?

Vi är engagerade på Servicekontoret och har ett genuint miljöintresse både privat och på jobbet. Vi har många duktiga kockar och medarbetare som utvecklar vårt uppdrag tillsammans med vår kund. Att våga berätta allt bra som vi gör är inte alltid lätt men vi har fokuserat på att lyfta goda exempel och jobba tillsammans i projekt där nya idéer föds. Idéer som vi sedan kan implementera i hela organisationen.

Avgörande i ert arbete har varit att ni öppnat en distributionscentral först i Gävle, men nu även på hemmaplan i Sandviken. Förutom att ni har halverat sträckan som maten körs innan den serveras, vad är uppsidorna med att distribuera från en central adress i kommunen?

Politiken tog beslutet att etablera en egen distributionscentral av flera skäl. Först och främst för minskade utsläpp som du skriver – färre körda mil. Våra bilar har dessutom högsta miljökraven, Euroklass 6 och vi tankar med biogas. En annan viktig anledning finns i koppling till säkerhet och arbetsmiljö. Vi ville minska på tung trafik runt förskolor och skolor. Idag kommer bara en lastbil – vår egen – och inte en från varje leverantör till skolan. Arbetsmiljön förbättrades för alla som jobbar på skolan. De vet exakt vilken dag och tid lastbilen kommer och alla känner igen den när den kommer.

Och så ville vi såklart möjliggöra för fler lokala leverantörer – och det blev betydligt enklare när leverans från till exempel den lokala bagaren kunde göras till endast en adress. Sist men inte minst så har vi de ekonomiska fördelarna, som är många, då vi kan kontrollera hela kedjan och styra. Som att vi har rådighet över alla delar, leveransplaner till exempel inför helger, lov och liknande. Så sedan ett par år tillbaka har vi distributionscentralen vägg i vägg med vårt centralkök, Tunaköket. Vilket är en enorm fördel.

Vilka råvaror kan ni idag köpa in lokalt, och vad är er definition av att handla lokalt?

Vår definition av lokalt är Bondens egna – ”Bondens marknad”, vilket är 25 mils radie. Det passar oss mycket bra och är enkelt att räkna på. Idag köper vi färskt kött som nöt, gris och chark lokalt. Även mjölk, fil, yoghurt, färskt bröd, ägg, ekologisk potatis, morötter och rotfrukter. Köttfärs köper vi ”superlokalt” från någon av våra lokala bönder i kommunen vid ett antal tillfällen under året.

Ni har också lyckats minska matsvinnet rejält i kommunen, hur har det arbetet gått till?

Vi har varit uthålliga och arbetar på olika nivåer och på olika sätt. När den nationella mätmetoden introducerades från Livsmedelsverket startade vi ett projekt som vi kallade ”Matsvinnskampen 2.0” för att lära oss och kunna implementera arbetssättet på våra skolor. 2011 började vi mäta tallrikssvinn och 2015 serveringssvinn. Vi har berättat för våra gäster och kunder via möten och media hur vi arbetat och hur mycket vi har minskat vårt matsvinn, vilket bidrar till motivation i arbetet.

För att avrunda, vad är dina tre bästa tips till andra kostenheter som vill arbeta för mer hållbarhet? Vilka insatser har haft störst effekt hos er?

1. Först ta fram en samsyn: Vad är hållbarhet hos oss? Hur definierar vi hållbarhet? Då är det lättare att börja tänka hållbart i både det lilla och stora perspektivet. Det ska också vara en del i arbetsplatsens dagliga mål och uppdrag – flätas in i allt som vi jobbar med. Vi jobbar med uttryck som ”den röda tråden”, ”jämn och god kvalitet”, ”hållbara offentliga måltider”.
2. Hållbarhet ska integreras i alla beslut och i hållbar utveckling inkludera både den ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionen.
3. Sist men inte minst: Gör roliga saker som syns, hoppa på en utmaning, ta fram en utbildning, bjud in en inspiratör. Vi bjöd in Gustav Johansson på Jävligt gott och fick laga massor av framtidens vegetariska mat under en dag! Inspireras av andra kommuner och matlagare – kan dom kan vi! Exempelvis som projektet med  Klimatlådan som finns i en rad kommuner.