Förutom att se klimatvärdet och hälsovärdet på receptet kan du också jämföra olika råvaror/livsmedel och få svar på vilken produkt som är smartast för klimatet och hälsan. Funktionen ger en ”score” på skalan 0-100 och är en bedömning av hur bra receptets ingredienser är jämfört med andra matvaror på marknaden. Consupedias grundare, Roberto Rufo Gonzalez, förklarar varför tjänsten är uppbyggd som den är.

Consupedias klimatscore redovisar inte, som man kanske är van vid med klimatberäkningar, ett koldioxidavtryck i form av koldioxidekvivalenter. Varför har ni valt att bygga widgeten utifrån en hållbarhets-”score” och hur fungerar poängsättningen?

– Det finns två anledningar. Det ena är att vi nyttjar ju det som är branschstandard - RISE klimatdatabas. Man kan ju tycka att det är lite konstigt att en statlig databas är stängd, men det är den faktiskt. Vi får helt enkelt inte publicera de exakta siffrorna för råvaror.

– Nummer två är att det ändå inte spelar så stor roll om vi gör det eller inte. Det viktiga här är att personen som får den här informationen förstår om avtrycket är väldigt stort eller väldigt litet. Widgeten idag ger en indikation på hur en produkt är jämfört med en annan produkt i livsmedelssystemet, så man får en förståelse för hur stor skillnad det faktiskt kan vara.

Hälsoscoren är baserad på Nutri-Score och Nova-värde, Nutri-Score är ett system för att märka livsmedel utvecklat av franska myndigheter. Systemet har som syfte att göra det lättare för konsumenter att göra hälsosammare val genom att ge en enhetlig bedömning av livsmedel baserat på deras näringsinnehåll.

Nutri-Score använder en skala från A till E där A är den högsta betygsnivån och E är den lägsta. Betyget för varje livsmedel beräknas genom att ta hänsyn till det totala näringsvärdet i livsmedlet, inklusive mängden socker, salt, mättade fetter, kalorier, fiber och protein. Nutri-Score-systemet har implementerats i flera länder, inklusive Frankrike, Belgien, Spanien och Tyskland, och det har blivit allt vanligare inom EU. Nutri-Score har också fått stöd från olika hälsomyndigheter och konsumentorganisationer som anser att det är ett effektivt verktyg för att främja hälsosammare matvanor. Kritiker menar dock att systemet förenklar komplexiteten i kost och hälsa allt för mycket, vilket leder till felaktiga eller vilseledande tolkningar.

Roberto, varför har ni på Consupedia valt att arbeta med Nutri-Score?

– Det finns två anledningar även här. Dels är skillnaderna inte så stora som man kanske tror från det i Sverige väldigt etablerade Nyckelhålet. Nyckelhålet är ju traditionellt sett väldigt binärt, Nutri-Score erbjuder en skala där det inte är lika svart eller vitt. Det ger oss en graderad skala som vi kan använda för att jämföra produkter med varandra. Vi kunde applicera det här på alla produkter på svenska marknaden, utan aktörernas inblandning, då bedömningen görs genom en algoritm. Alltså finns en beräkning på ”såhär räknar du ut Nutri-Score”. Nyckelhålet är istället en märkning som man anskaffar sig utifrån satta parametrar.

– Vi jobbar ju med nudging och försöker förändra folks invanda beteenden. Se det som att Nutri-Score ger oss en kompass. Det finns säkert något område där man kanske inte leds helt perfekt, men man får se det som att man kanske kommer till Gävle istället för Tierp (som ju ligger i närheten). Men om man inte haft den kompassen alls, då kanske man hade hamnat i Kiruna eller Lund. Så Nutri-Score är så enormt mycket bättre än att inte ha någon vägledning alls.

Som underlag till hälsoscoren finns också Nova-systemet. Det är en klassificering av livsmedel baserat på hur mycket de är bearbetade. Nova-systemet använder fyra steg baserat på graden av bearbetning. Det fjärde steget är den mest bearbetade maten och i den här gruppen har livsmedlen oftast tillsatt socker, salt, fett eller andra tillsatser. Den typen av mat är oftast hög i kalorier och låg i näringsvärde. Mat med lägre Nova-värde är oftast frukt, grönsaker, fullkorn, nötter och frön som är mindre bearbetade och innehåller mer näringsämnen. Systemet får ibland kritik för att det klassificerar livsmedel utan att ta hänsyn till specifika näringsämnen som kan vara närvarande i livsmedlet. Därför kan livsmedel som är hälsosamma och näringsrika hamna i samma kategori som livsmedel som är mindre hälsosamma och innehåller tillsatser.

Varför arbetar Consupedia med Nova-värdet som en del av bedömningen av hälsoscoren?

– Det ligger ju till grund för att se hur processat ett livsmedel är. Det är också en algoritm, men ett helt annat sätt att räkna än med Nutri-Score. Under perioden då vi utvecklade vår hälsobedömning så hade vi ett möte med KI där vi tittade på vad de stora riskerna i världen var kopplat till matvanor. I samband med det hade det uppdagats av WHO att processad mat klassa som en av de stora riskerna för ohälsa kopplat till mat, och Nova var det enda tillgängliga systemet som kunde ge en fingervisning på hur processat ett livsmedel var. Nova säger inte om något är bra eller dåligt, bara till vilken grad det är processat. Men merparten av den processade maten innehåller idag för mycket socker eller salt.

– Men som med alla riskbedömningar finns det ingen absolut sanning. Även här får man i alla fall en riktning. Risken – eller chansen – att du får något som är bättre för dig att äta när du tittar på Nova och Nutri-Score ihop är ganska hög.

Vi pratar ofta om att många livsmedel som det är bra att vi äter mer av för hälsans skull, också är bra för klimatet. Men så är inte alltid fallet. Vilka är de tydligaste och viktigaste undantagen från den här regeln enligt dig?

– Ja men man kan väl börja med avokado, som leder till en enorm vattenanvändning och dessutom till väldigt stor del produceras av mexikanska karteller. Eller bär kan vara ett sådant exempel, fast ur ett rättviseperspektiv. Vi importerar nästan all arbetskraft som plockar våra bär, människor arbetar utanför hur lagen föreskriver och det skapar ett socialt hållbarhetsproblem.

Hur är det med soja då, som många ofta kritiserar?

– Ja då måste vi fråga oss vilken soja vi pratar om. Den har fått ett dåligt rykte – men varför då? För det finns ju ett superbehov av soja i världen. Den ger upphov av enorm diversitet i mat – tofu, sojasås, det är sojabaser i nästan all vegansk mat. Men det är enbart 20% som går till människor. 80% eller mer går till djurproduktion. Så är det sojan eller slutproduktensom är problemet? Jag tycker inte att sojan är värd det dåliga ryktet när den agerar människomat. Men att vi matar våra djur med något som plöjer regnskog och gör att vi behandlar arbetare illa – ja då är ju boven de animaliska produkterna.

– Man kan tänka på att handla svenskt så mycket det går, i ett rent värderingsmässigt perspektiv. Alltså inte bara för att gynna den svenska beredskapen eller ekonomin. Utan för att om man tycker svensk lagstiftning är bra, så är det det enda sättet att vara säker på att produkterna lever upp till de krav som vårt land har på hur man ska behandla vår natur och våra djur.