Självförsörjningsfrågan har de senaste åren blivit högaktuell, både i och med pandemin och nu senast på grund av kriget i Ukraina. Insikten att det är nödvändigt att se över vårt behov av att öka självförsörjningsgraden har etablerat sig den hårda vägen när kriserna slagit till mot vårt samhälle.

– Det vore klokt att snarast ställa om jordbruken i Sverige till ekologiska kretsloppsjordbruk där näringsämnen cirkulerar på gården, säger Anna Jiremark när hon får frågan om vad hon ser som prioriterade åtgärder i arbetet med ökad självförsörjning.

– I svenskt lantbruk har kretsloppen av näringsämnen brutits, vilket har resulterat i att jordbruket har blivit beroende av konstgödsel, som vi dessutom importerar till stor del från Ryssland. Det gäller även kemiska bekämpningsmedel och importerat djurfoder.

70 procent av spannmålen som vi odlar i Sverige blir djurfoder.

Att ställa om till kretsloppsjordbruk handlar inte bara om att få tillgång till mer högkvalitativt kött, utan också att få tillgång till mer spannmål.

– Vi äter stora mängder kött – som gris, fågel och nötkött – från storskaliga djurfabriker där djuren äter spannmål som vi själva kan äta, fortsätter Anna. Ungefär 70 procent av vår totala köttkonsumtion i Sverige baseras på spannmål, vilket är ohållbart. Vi behöver minska konsumtionen av kött totalt sett i hela världen och även här i Sverige. De 25 kg kött per person och år som vi ska minska till ur både miljö- och hälsosynpunkt bör komma från naturbetande djur som i huvudsak äter gräs. Det är en missuppfattning att kor och nötkött i sig är dåligt för klimatet – och att gris och kyckling skulle vara bättre. Korna kan kallas klimathjältar när de tillsammans med vallodling får vara en viktig del i det ekologiska kretsloppsjordbruket.

Tabellen anger konsumtion i kg/person.

I ett kretsloppsjordbruk vill man åstadkomma ett kretslopp av näringsämnen som binder mer kol i marken. Det gör lantbruket mer oberoende av fossilenergikrävande konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och klimatpåverkande importerat foder. Dessutom ger denna typ av jordbruk en ökad biologisk mångfald.

– I ett kretsloppsjordbruk har gården rätt avvägt antal djur i förhållande till hur mycket vall (foder) man kan odla. Dessutom har man en mångsidig växtföljd där minst en tredjedel är fleråriga vallgrödor med klöverväxter som genom sina djupa rötter tillsammans med återcirkulerande djurgödsel bygger upp mullförrådet och bördigheten i marken.

– Cirka 80 kg kött per person och år äter vi i Sverige – enligt Livsmedelsverket är rekommendationerna 500 gram kött och chark per vecka, säger Anna Jiremark. Att minska mängden kött till 25 kg och dessutom välja kött från svenska gräsätare gynnar klimatet, den biologiska mångfalden, våra jordbrukare, våra djur, våra hav, vårt vatten och våra jordar. Om vi ska klara en temperaturökning på 1,5 grader som är vårt globala klimatmål resulterar det i att vi snarast ska minska våra totala klimatutsläpp med 80 - 90 procent.