I Agenda 2030s Globala Mål står att vi ”till 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i butik och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.” Huvudsyftet med livsmedelsdonationer är inte att minska svinnet i våra egna kök utan att i stället hjälpa till att minska svinnet i en annan del av livsmedelskedjan. Till det kommer några schyssta fördelar vilket gör insatsen ömsesidigt bra för miljö, hälsa och plånbok!

Därför är livsmedelsdonationer bra!

1. Ni minskar matsvinnet i ett annat led, alltså hos butikerna.
2. Kommunen/skolan/förskolan sparar in pengar som kan användas till något annat, till exempel mer miljömärkt fisk, naturbeteskött eller varför inte en utbildningsdag för kökspersonalen?
3. Ni kan erbjuda mer färsk frukt och grönsaker till barnen.
4. Ni kan främja kontakten mellan pedagoger och kökspersonal.

Kort om lagstiftningen

För att ta reda på hur lagstiftningen ser ut gällande livsmedelsdonationer kontaktade vi Livsmedelsverket. De svarade att "det finns inga hinder i livsmedelslagstiftningen mot att ni köper in livsmedel med kortare hållbarhetsdatum, eller passerat bäst före-datum".

Livsmedelsverket fortsätter med ett förtydligande att man inte får köpa in varor som har en "sista förbrukningsdag" som har passerats, eftersom de inte längre anses säkra att konsumeras.

Det måste som alltid fortfarande finnas spårbarhet för produkterna, där gör inte lagstiftningen skillnad på hur livsmedlen är inköpta.

Slutligen svarar Livsmedelsverket att det man ska servera måste vara säkert och att om det passerat bäst före-datum så behöver man göra en egen bedömning om livsmedlet kan användas eller inte.

Se upp för detta!

Vi hörde av oss till en annan kommun som testat sig på upplägget och fick höra om fallgroparna.

Ett kök i kommunen hade en muntlig överenskommelse med sin lokala livsmedelsbutik om att främst få frukt- och grönsaksdonationer och köket kunde även pausa donationerna vid behov, exempelvis vid lov. De gjorde inte som i förskolan Blanka där avdelningarna själva besökte butiken, utan i stället skickade butiken varor till köket. Det ledde dock till att köket ibland fick ruttnade eller mögliga varor – de fick en känsla att det var främst sopor som skickades.

Ibland skickades stora volymer vilket ledde till att det tog lång tid att sortera allt och planera användningen.

Det är också viktigt att tänka på att inte köket beställer för mycket egen frukt och grönsaker, utan att ha en balans för att inte driva på svinnet.

Hur funkar det med avtal och upphandlingar?

Vi hörde av oss till vår upphandlare för att ta reda på mer om avtal och överenskommelser.

Svaret blev att muntliga överenskommelser, likt de gjorde i kommunexemplet, är helt okej att göra.

Kommunerna har avtal med stora leverantörer, men det är i praktiken inget hinder då livsmedelsdonationer från butiker aldrig handlar om några verkligt stora mängder.

Hur går det till?

Exakt hur ni väljer att göra bestämmer ni som kommun eller kök själva.

Upprätta en god kontakt med er lokala butik och kom överens om de ska skicka till er eller om ni ska hämta från dem. Bestäm hur ofta leverans ska göras och vad som ska doneras. Undvik fallgropen med att få för mycket som ni inte kan ta vara på. Undvik fallgropen med att få dåliga varor och se till att göra en egen bedömning huruvida livsmedlet fortfarande är ätbart och säkert.

Bestäm om kökspersonalen ska gå till butiken eller om pedagog ska göra det – och i så fall, ska pedagog ta med sig några barn på en utflykt där de får plocka med sig frukt och grönt.

Bestäm hur donationerna ska tas om hand. Ska frukt gå direkt till förskolans avdelningar eller ska de gå till köket.

Mer information till butikerna

Svenska Miljöinstitutet (IVL) har tillsammans med några andra parter gjort en handbok för livsmedelsdonationer mellan livsmedelsföretag och matbanker. I skrivande stund finns en nästan komplett version av handboken ute för läsning men under andra halvan av 2024 ska den färdigställas. Handboken innehåller delar som kan vara intressant för butikerna att läsa, så om ni upprättar kontakt med er lokala butik kan det vara värt att visa dem handboken. Där finns till exempel listor om vilka varor som får doneras och information om bra rutiner vid livsmedelsdonationer.

Kort om Bäst före-datum:

En produkt blir inte osäker när bäst före passeras, utan det rör sig snarare om att produktens kvaliteter kan försämras gällande smak, färg, konsistens, näringsinnehåll och annat. Om maten luktar, smakar och ser ut som vanligt kan ni fortfarande äta den efter att bäst före-datumet passerats. Om den inte gör det ska den kastas.

Kort om Sista förbrukningsdag:

Används endast för känsliga produkter som köttfärs och kyckling. Ni ska äta upp, tillaga eller frysa in maten SENAST PÅ sista förbrukningsdagen. När en produkt har PASSERAT sista förbrukningsdag kan den vara hälsofarlig och ska därför kastas.