Hej Roberto! Varifrån kom idéen till att bygga Consupedia? Varför behövdes en till hållbarhetsdatabas?

– Ja du, varför. Vi börjar med det. Det finns så många faktorer som kan kopplas till en produkts hållbarhet. Om man inte tar hänsyn till alla faktorer så är det inte hållbarhet på riktigt. Vi behöver få med klimatpåverkan men också till exempel risken för barnarbete, hälsopåverkan eller hot mot biologisk mångfald. Man behöver en helhetssyn och en sån databas fanns inte, så det var anledningen.

– 2015 började resan med Consupedia, och grunden var att jag personligen började ifrågasätta anledningen till att köpa saker. Jag var i en position där jag hade råd med fina saker, men kände att jag kanske inte var värd dem. Hur var det till exempel möjligt att en tröja kan kosta 200 kronor, när jag själv aldrig kunnat tillverka den till en så låg kostnad? Tankarna gick till vad som ligger bakom, hur går det till, är det någon som lider och vem i så fall. Vad är den verkliga kostnaden bakom produkten och vem betalar? Inte var det jag i alla fall.

– Om jag känner till allt som påverkar hur tröjan bli till så kan jag ta ställning till om jag faktiskt vill köpa den här produkten och ge pengar till den som tillverkar den. Är den producerad på ett schysst sätt, där ingen lider, fabriken pajar inte planeten, alla håller sig friska – ja då kan jag ju må bra i att jag faktiskt köper den. Men om jag får fina saker på grund av att någon lider eller dör i förtid eller pajar planeten – då känner jag ingen glädje.

– Så jag kom tillbaka  till mitt gamla universitet  KTH (de smartaste människorna jag kände) och frågade om det fanns en sån här samlingsplats för hållbarhetsdata – och det gjorde det inte. Så vi tog det vidare till Cecilia Katzeff på CESC (Centre For Sustainable Communication) och frågade dom om konsumenten faktiskt skulle förändra sitt beteende om hen fick den här informationen. Svaret var ja, framförallt om vi också kunde ge feedback till användaren. Då kommer konsumenten förändra sina köpmönster om de inte redan lirar med den som hen vill vara. Det var grunden till att vi började bygga databasen.  

Du talar om sann hållbarhet. Kan du kort förklara begreppet för någon som aldrig hört begreppet förut?

– Det är ett koncept som egentligen är både svårt och enkelt. Ordet hållbart betyder ju något som inte går sönder. Sann hållbarhet finns i en värld där människor, djur och planet mår bra och inte går sönder på något sätt. Vi ska alltså kunna bete oss på det sättet vi beter oss i all oändlighet, utan att vi nyttjar resurser, individer eller djur på ett sätt som gör att något av dem går sönder. Någonsin – för all framtid. 

Vilka är ni som står bakom arbetet som ligger till grund för den funktionalitet som vi nu kan erbjuda i receptbanken här på friskmat.se? Och varifrån kommer den data som ni använder?

– Det är vi på Consupedia,KTH och Högskolan  Dalarna med Sverker Johansson i spetsen. Datat kommer från de olika livsmedelsproducenterna som skriver in information om sina produkter i olika databaser, som följd av lagstiftade krav och liknande. Som att det är reglerat att vi konsumenter måste veta vart maten är producerad och vad som finns i produkten.

– Datan samlas av olika stora organisationer som bygger databaser, till exempel världsbanken, FAOStat, WWF, Gapminder, Amfori, UNICEF med flera. Och från Sverige har vi RISE klimatdatabas.

Med det som komponenter har vi samlat ihop världens största databas när det gäller hållbarhet kopplat till matvaror. Att den är störst beror på att den innehåller flest produkter och kopplar dessa till flest analyser.

Varför är det viktigt att bli medveten om effekten av sina inköp? Hur påverkar det vårt beteende? 

– Nyckeln i det här är att man inte vill identifiera sig som någon som man inte kan stå för. Min favoritlåt när jag var liten var ”Man in The Mirror” med Michael Jackson, det finns en textrad i den låten som sammanfattar det väldigt bra: “If you wanna make the world a better place, take a look at yourself and then make a change”. När bilden av mig själv inte stämmer med hur jag uppfattar min person, eller om någon berättar för mig att jag inte bidrar till det jag vill bidra till – då uppstår en dissonans och en inneboende vilja att leva upp till den bild jag har av mig själv. Det är där feedbacken kommer in, att det är viktigt att få en återkoppling på sitt beteende och på hur man kan påverka det.

– Det i kombination med att man rätt och slätt blir upplyst, och förstår att det jag gör påverkar någon annan och planeten. Det är många, inklusive jag själv, som varje dag gör saker som vi inte skulle gjort om vi fick den samlade sanningen av hur vårt beteende påverkar vår omgivning.

När vi då är inne på att vi saknar den samlade sanningen i olika sammanhang. Kan du berätta om några hållbarhetsmyter? Och om några företeelser som har större klimatavtryck än vi kanske tror?

– Ja men låt oss ta streaming som ett exempel. Av all internets bandbredd globalt så står Netflix för 15-20%. En enda aktör! Så stora är dom. Sen kommer YouTube på 11-13%. Slår man ihop dom två med några andra videotjänster så kommer vi upp i kanske 50% av bandbredden. Tittar man sedan på internet i stort så är det en större utsläppare än alla flyg i hela världen. Om nu bara fyra-fem aktörerna som levererar video står för nästan hälften av dessa enorma utsläpp så kanske man förstår hur viktigt det är att påverka här. Utsläppen kommer från framförallt serverrum, att kyla dom och skicka data. 80% av världens elproduktion är trots allt fortfarande fossil. Så internet skulle kunna bli väldigt mycket mer hållbart om man kollade på elförsörjningen av serverhallarna.

Helt galet när man tänker på det! Men vi hoppar tillbaka till maten tycker jag – vilka förändringar anser du är viktigast för ett storkök att fokusera på i sitt omställningsarbete för mer hållbar matlagning?

– När det gäller klimatpåverkan så finns det några vid det här laget klassiska enkla saker man kan göra. Minska de animaliska produkterna, som är de stora klimatbovarna. Som mejeriprodukter, ägg och kanske framför allt nötkött. Det är en jättebov. Fläsk och kyckling är ganska mycket bättre än nöt – men fortfarande enormt mycket sämre än andra alternativ. Ett enkelt tillvägagångssätt är att gå mer mot vegetabilier, lättast är det kanske att byta ut de animaliska fetter som man använder mycket av. Det är smart att byta till vegetabiliskt där matgästen kanske inte uppfattar bytet. Som när man steker, det gör ingen större smakskillnad. Eller byta ut grädden i såsen.

– Jag tycker däremot inte man ska gå ifrån ekologiskt eller andra miljömärkningar till fördel för att bli klimatsmartare. Produktionen blir mer komplex vid ekologisk odling och en mindre ekologisk produktion kräver mer energi, därför kan det gynna ens klimatavtryck att minska mängden eko. Det är dock ingen bra väg att gå – att hålla sig till eko har andra hållbarhetsfördelar som gynnande av biologisk mångfald, minskad övergödning, att jordarna inte utarmas och så vidare.

Vi är såklart otroligt glada att kunna tillgängliggöra er widget i receptbanken på friskmat.se, vad var det som gjorde att ni vill samarbeta med oss i föreningen Frisk Mat?

– Först och främst så är det så väldigt ovanligt med människor som vill göra bra saker utan att direkt få någon egen vinning av det. Dessutom är Frisk Mat en tjänst som vi har sneglat på och byggt varianter av inom forskningen. Vår forskningserfarenhet är att sådana här plattformar ger effekt. Ett hjälpmedel i köken på kocknivå ser vi gör större skillnad än när beslutsfattare ska försöka trickla ner sina åsikter, sina policys och bestämmelser till personen som lagar mat. Så dels är det en bra tjänst – men framför allt så är Frisk Mat bra folk som gör bra saker, då stöttar vi det.