Hej Emelie! Vad menar ni när ni pratar om “bra måltider i äldreomsorgen”?

Bra måltider i äldreomsorgen är de som inte bara ger tillräckligt med näring och energi, utan som också sätter guldkant och skapar mening i tillvaron. Det både ökar livskvaliteten för individen och minskar behovet av omsorgsinsatser. Win-win, helt enkelt. För samhället kan små skillnader få stora konsekvenser. Måltider som fungerar bra höjer kvaliteten på vården och omsorgen, förebygger sjukdom och vårdskador som undernäring och fall, vilket annars kostar både samhället och individen mycket.

Måltiderna är en grundläggande del i omsorgen av våra äldre. Vilka är nycklarna till att lyckas med måltider som bidrar till välbefinnande och hälsa?

Först och främst behövs en organisation som ger förutsättningar för att måltiderna ska fungera bra. Personalen behöver kunna anpassa måltiderna efter individens behov och önskemål, ha kunskap och kompetens och en helhetssyn på måltidskvalitet utifrån Måltidsmodellens alla sex kvalitetsområden (god, trivsam, integrerad, säker, näringsriktig och miljösmart). God samverkan mellan yrkesgrupper är också en viktig förutsättning samt ständig utveckling och utvärdering av måltidsverksamheten.

Trivsam måltidsmiljö och möjlighet till sällskap när man äter är extra viktigt i omsorgen. Varför?

När vi blir äldre förändras ofta aptiten. Det kan bero på många olika saker, som mindre fysisk aktivitet, sjukdomar, svårigheter att tugga och svälja, förändrade mättnadssignaler och ett nedsatt smak- och luktsinne. Ensamhet och depression är vanligt bland äldre och även en stor riskfaktor för minskad aptit, med undernäring som följd. Förutom att erbjuda ett brett och aptitretande måltidsutbud som utgår från individens önskemål och behov är en trivsam måltidsmiljö ofta helt avgörande för att stimulera aptit och främja matglädje. För många är sällskap nyckeln för att ha lust att äta. Därför bör en trivsam måltidsmiljö ges högsta prioritet inom äldreomsorgen. För personer som bor i ordinärt boende med hemtjänst kan det exempelvis vara ledsagning till restaurang eller en måltidsvän.

Varför är det så viktigt att arbeta med att förebygga undernäring hos våra äldre?

Undernäring medför mycket lidande för den enskilda personen och leder till ett ökat vårdbehov och höga samhällskostnader. Det är betydligt lättare att förebygga undernäring än att behandla, därför finns det allt att vinna på tidiga insatser som främjar hälsa hos äldre.

Hur ser de ekonomiska konsekvenserna för samhället ut när många äldre är undernärda?

Fortfarande saknas en heltäckande bild av undernäringsproblematikens omfattning och kostnader men det finns studier som pekar på att förekomsten av komplikationer är tre gånger så hög hos undernärda patienter jämfört med hos välnärda. Undernäring är en mycket vanlig orsak till andra tillstånd och risker. Till exempel är fallolyckor och svårläkta sår nära kopplade till undernäring. Fallolyckor är den vanligaste orsaken till att seniorer blir inlagda på sjukhus och kostnaden för fallolyckor i Sverige är 16,8 miljarder kronor per år. Socialstyrelsen har tidigare pekat på en besparingspotential på 0,5-1 miljard kronor i sjukvården. Den siffran gäller dock endast sjukvården och inte äldreomsorgen, trots att äldreomsorgen får hantera många av de problem som uppstår till följd av undernäring bland äldre.

Näringsbehovet förändras när vi blir äldre, bland annat behöver vi mer protein och även ordentligt med energi. Vad mer är viktigt att ta med sig när man planerar dagens måltider i äldreomsorgen?

Ett generellt behov är D-vitamin, eftersom brist bland annat ökar risken för benskörhet och frakturer. Behovet kan vara svårt att täcka med vanlig mat, särskilt för den med nedsatt aptit. Därför rekommenderas alla över 75 år att ta tillskott. Vid menyplaneringen är det också viktigt att se till måltidsordningen, det vill säga hur måltiderna fördelas över dygnet, och ha en plan och en anpassad meny och utbud för det för att täcka behovet av energi och näringsämnen.

Vissa sjukdomsdiagnoser påverkar näringsbehovet. Hur ser ni på Livsmedelsverket att samverkan bör se ut mellan omsorgen och sjukvården?

Samverkan, överföring av information och fungerande rutiner är helt avgörande. Här behöver nutritionsbehov och rutiner för måltiderna fungera på samma sätt som annan medicinsk behandling och vara en central del oavsett huvudman eller organisation.

Om man har nedsatt aptit kan man ha svårt att få i sig fullstora portioner, och därför rekommenderas många små och energirika måltider i äldreomsorgen. Hur ser en optimal fördelning av dagens matintag ut för en skör äldre?

En optimal fördelning utgår från vad individen är van vid och önskar sig. Självklart behövs en professionell bedömning av individens energi- och näringsbehov och andra eventuella anpassningar, liksom rutiner för att kunna erbjuda flera energi- och proteintäta mål mellan huvudmåltiderna och koll på nattfastan. Men man kan aldrig mer än erbjuda. Därför är det jätteviktigt att följa upp hur mycket som äts upp, och anpassa rutiner och måltidssituationen efter det.

På många håll får man höra om att en kortare nattfasta har väldigt fina resultat kopplat till bland annat färre fallolyckor – hur hänger det här ihop? Vad är “lagom” när det gäller nattfastan?

Natt- eller dygnsfastan bör inte överstiga 11 timmar. För den som äter små portioner blir det svårt att hinna täcka energi- och näringsbehovet om nattfastan är längre än så.

Många äldre har också behov av att få konsistensanpassad mat, vad är det bästa tillvägagångssättet för att se till att personer med tugg- och sväljsvårigheter kan få ta del av måltider med bibehållen matlust när oron kanske kryper på över att man inte ska klara av att svälja maten som serveras?

Först och främst behövs en individuell bedömning av vilka anpassningar som krävs för att måltidssituationen ska vara säker för matgästen. Det handlar både om rätt konsistens på maten och den fysiska måltidsmiljön – som att anpassa sittställning eller få annat stöd vid måltiden. Men oavsett konsistens behöver maten vara god och tilltala ögat. Det är bra om den konsistensanpassade maten utgår från samma meny som erbjuds de andra runt matbordet. En aptitlig uppläggning och presentation är extra viktig, komponenterna bör hanteras var för sig och inte röras ihop.

Hur bör man tänka när det kommer till hållbarhetsarbete och att skifta till mer vegetabilier i menyerna?

När det gäller äldreomsorgens måltider är det allra viktigaste att bemöta de äldre på ett respektfullt sätt och att den mat som serveras är mat som de tycker om och är vana vid. Men även om måltiderna i äldreomsorgen i första hand bör utgå från individens önskemål finns det ofta möjlighet att minska miljöpåverkan genom att göra miljösmarta val inom respektive livsmedelsgrupp. Genom att köpa in kött och fisk med omsorg om miljö och djurskydd, servera baljväxter, välja lagringståliga frukter och grönsaker och produkter som odlats med mindre mängd växtskyddsmedel kan den negativa miljöpåverkan från måltiderna minskas. Inom äldreomsorgen kan ett minskat matsvinn vara en särskilt viktig insats för att minska miljöbelastning från maten och som i bästa fall leder till att den viktiga maten istället hamnar i magen.

Om du fick önska tre saker som alla måltider inom äldreomsorgen i Sverige skulle kunna erbjuda – vad skulle det vara?

1. Att äldre fick vara mer involverade i måltiderna och i högre grad kunde påverka sin måltidssituation!
2. Mindre ensamhet och fler sociala sammankomster vid måltiderna. Det borde vara självklart att erbjuda en måltid, fika eller något annat måltidsrelaterat när det planeras aktiviteter för äldre.
3. Erkännande och högre status så att arbetet med att förebygga undernäring och utveckla måltiderna prioriterades och fick de resurser som krävs!