Hej Emelie! Vi i Sverige är ihop med Finland och Estland de enda länder som erbjuder kostnadsfria skolmåltider. Kan du berätta lite om historien bakom det här unika erbjudandet som våra barn och unga serveras?

Ja, visst är det en fantastisk uppfinning! Skolmåltider infördes i Sverige för över 100 år sedan och vissa fattiga barn fick då en måltid i skolan. Syftet var, precis som idag, att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, likvärdiga förutsättningar att gå i skolan och lära. 1997 lagstiftades om alla elevers rätt till kostnadsfria skolmåltider och 2011 lagstiftades om måltidernas näringsriktighet. Därmed är skolmåltiderna än idag ett viktigt verktyg för att främja hälsa och utjämna socioekonomiska skillnader. 

Vad ligger till grund för riktlinjerna som finns för måltider i skolan?

Riktlinjerna utgår från vad vetenskapen visar är bra att äta för hälsan på kort och lång sikt och för miljön. Grunden är Livsmedelsverkets kostråd ”Hitta ditt sätt – att äta grönare, lagom mycket och röra på dig”, men med anpassningar utifrån växande barns behov och förutsättningar. 

Vad menas med pedagogisk måltid?

En pedagogisk måltid handlar om att använda måltiden som en pedagogisk resurs genom att stärka relationer och skapa en gemenskap kring matbordet, att ge eleverna en positiv måltidsupplevelse och en sund inställning till mat. Barn behöver vuxna som förebilder och stöd även vid måltiderna. Pedagogen, eller en annan vuxen i skolmiljön kan agera förebild genom att sitta vid samma bord, äta samma mat och kanske även uppmuntra eleverna att utforska smaker, dofter, färger och nya maträtter. Måltiden kan kopplas till i stort sett alla ämnen och användas ämnesöverskridande för att knyta ihop olika ämnen. Men allra viktigast är att tillvarata måltiden som en extra trevlig och gärna extra lång stund under dagen för att tanka energi, både fysiskt och socialt.

Vad är rekommendationerna för genomförandet av en pedagogisk måltid?

Det finns inga exakta rekommendationer för hur själva genomförandet ska gå till, därför är det särskilt viktigt att börja med att skapa en samsyn på skolan om vad en pedagogisk måltid är och de vuxnas roll vid måltiden. Att utgå från Nationella riktlinjer för måltider i skolan, Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola och RISE och Skolmatsakademins handbok för schemalagda måltider kan vara en bra idé!

Varför anser ni att det är  viktigt att lära barnen om hälsosamma och klimatsmarta matvanor redan från start?

Den mat vi äter påverkar både hälsan och miljön och ohälsosamma matvanor är en av de största riskerna för sjukdom och förtida död. Det är till exempel nästan inget barn som äter så mycket frukt och grönt som är bra för hälsan. I förskolan och skolan får alla samma möjlighet att äta näringsriktigt, men för att maten ska uppskattas och ätas upp krävs en trivsam omgivning och att maten presenteras på ett tilltalande sätt. Även om barn oftast väljer den mat de känner igen är det ändå under barndomen det finns goda möjligheter att bredda och utveckla smakpreferenser. Barn som tidigt får vänja sig vid mat med stor andel grönsaker, baljväxter, rotfrukter och fullkorn har större chans att fortsätta äta sådan mat i vuxen ålder. Det minskar risk för att utveckla folksjukdomar, är bra för planeten och minskar samhällskostnader för t.ex. sjukvård. 

Varför är näringsriktig mat lite extra viktigt för just barn och ungdomar?

Från 2-årsåldern gäller ungefär samma kostråd för både barn och vuxna. Däremot äter barn mindre mängd mat än vi vuxna, vilket gör att den lilla mängd mat de får i sig behöver vara sprängfylld med näring för att det ska bli tillräckligt för en liten kropp som ska växa och utvecklas. Ett exempel är järn, där barn behöver nästan samma mängd som en vuxen man, men mängden järn måste rymmas i mindre portioner. Därför är det viktigt att menyn planeras noga men också att det är trivsamt och tryggt runt måltiden så att barnet vill äta. Och vuxna behöver ta ansvar för att ha koll på hur mycket som faktiskt äts upp.

Vad ser ni att investeringar i bra skolmåltider ger för effekt i skolans övriga verksamhet?

Bättre skolresultat! Hungriga elever har dåliga förutsättningar att lära. Därför borde åtgärder för att förbättra måltidssituationen så att alla barn går mätta från skolrestaurangen vara grundläggande när man arbetar för att förbättra arbetsmiljön och resultaten i klassrummet.

Hur påverkar måltidsmiljön barnen i skolmatsalen?

Jättemycket! En måltid är så mycket mer än maten på tallriken, måltiden omfattar exempelvis även rummet, sällskapet och stämningen. Livsmedelsverket har en måltidsmodell i form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden, som alla är viktiga för att matgästen ska må bra av maten och känna matglädje. Att måltiden är god och trivsam är viktigt för att maten ska hamna i magen. En bra måltid är även näringsriktig och säker att äta. Med miljösmart menas måltider som bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling och de nationella miljömålen. Med integrerad menas att måltiden är en del av och kan tas tillvara som en resurs i skolan, exempelvis i det pedagogiska arbetet. Skolan och köket har delad vårdnad om skolmåltiden och rektor sitter på mandat att göra förändringar som påverkar måltidsmiljön, exempelvis utformning av matsalen, schemaläggning av lunchen, möjlighet för lärare att äta tillsammans med elever.

Måltiderna i skolan ska enligt skollagen vara näringsriktiga, kan du förklara vad det innebär?

De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 (NNR) är de officiella näringsrekommendationerna i Sverige och ligger också till grund för Livsmedelsverkets generella kostråd och våra nationella riktlinjer för måltider i skolan.  I riktlinjerna har vi försökt ge praktisk vägledning för hur man som måltidsplanerare, kock, måltidschef kan säkerställa att måltiderna blir näringsriktiga med NNR som utgångspunkt. En viktig princip är att bedöma näringsriktigheten över en längre period eftersom det är svårt att få till en god, varierad och tilltalande meny där varje enskild måltid exakt uppfyller näringsrekommendationerna. Även om det är fantastiskt att vi i Sverige har ett lagkrav på näringsriktiga måltider är det ingen garanti för mätta barn med god hälsa. Närigsriktighet är ett värdelöst mått om maten inte hamnar i magen!

Hur följs kvalitén på skolmåltiderna upp?

Det ser väldigt olika ut, men vår bild är att för lite uppföljning görs av måltiden ur ett helhetsperspektiv, som inkluderar alla delar i måltidsmodellen. Men viktigast är att utgå från matgästens upplevelse – hur upplevs måltidsmiljön och hur många lämnar skolrestaurangen mätta och belåtna?

Vilka är skolans skyldigheter kopplat till specialkost och dietanpassningar som inte är medicinska?

Vi brukar dela upp specialkost i specialkost av medicinska skäl, dvs skolans skyldighet att anpassa maten för de som har matallergi eller överkänslighet. Sedan har vi anpassade måltider som handlar om att anpassa måltiderna till en persons funktionsnedsättning eller religion till exempel. Skolans skyldighet är att göra de anpassningar som bedöms vara nödvändiga för att barn ska klara sin skolgång eller vistelse på förskolan. Utöver anpassningar av själva maten kan även måltidsmiljön behöva anpassas. Förskolan och skolan får inte diskriminera något barn eller elev. Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Däremot har skolan ingen skyldighet att tillgodose önskemål som inte omfattas av diskrimineringslagen, där är det upp till kommunen att bestämma om det finns resurser att tillgodose övriga önskemål.

Vad skulle du säga att grundförutsättningarna för bra måltider i skolan är?

1. Fokusera på matgästen. Det finns ingen universallösning för alla elever. Utgå från elevernas erfarenheter, intressen, behov och åsikter och ta tillvara deras tankar och idéer. Det är viktigt att lyssna på och involvera eleverna. Låt verksamheten genomsyras av flexibilitet.
2. Satsa på kunskap och kompetens. Skapa en verksamhet som lockar till sig kompetent och engagerad personal – det kan göra stor skillnad. Alla som arbetar med eller nära måltiden behöver kunskap om vad som kännetecknar en bra måltid och vilken roll just de har.
3. Se till helheten − använd Måltidsmodellen. En måltid är mycket mer än maten på tallriken. Måltidsmodellen ger ett helhetsperspektiv på bra måltider och kan användas i såväl planering som uppföljning av måltiderna i skolan.
4. Tydliggör ansvaret och möjliggör samarbete. Bra måltider kräver en organisation med tydligt mandat att driva utvecklingen framåt och som möjliggör dialog och samarbete mellan olika yrkesprofessioner.
5. Sätt upp mål, prioritera måltiden och fråga efter resultaten. Fastställda mål kring måltiderna är viktiga för att skapa en gemensam målbild för alla inblandande kring såväl upphandling, tillagning, servering som konsumtion. Följ kontinuerligt upp och utvärdera måltidernas kvalitet och hur mycket eleverna äter för att säkerställa att måltiderna uppskattas och hamnar i magen. 

Om du fick önska tre saker som skolmåltiden på alla skolor och gymnasier runt om i landet skulle erbjuda, vad skulle det vara?

1. En trygg och avkopplande stund för alla elever, tillsammans med vuxna och med pedagogiska inslag. Schemalagd lunch kan vara vägen fram.
2. Kostnadsfri frukt till alla (också en superviktig måltid).
3. Superhjältar som skolmatsambassadörer. Barn och unga behöver sunda förebilder när det kommer till mat och hälsa. Fler vuxna behöver lyfta skolmåltidens status, få bort kroppshets och osunda ideal och ändra normen om hur killar resp. tjejer ”ska” äta.