Du får frågan om du vill sitta vid fönstret eller en bit längre in i restaurangen. Restaurangen ser mysig ut med dämpad belysning och färggrann inredning, så du väljer att sätta dig en bit längre in. Menyn presenteras och det finns fem rätter att välja på till lunch; en vegetarisk-, en biff-, en fläsk- och en fiskrätt, samt dagens soppa med bröd. Du väljer dagens soppa. Det är lunchtid och trots att restaurangen är fylld med människor så känns det behagligt. De tygbeklädda möblerna och tavlorna på väggen fångar upp mycket av sorlet. ”Ta gärna för dig av salladsbuffén”, säger personalen. Du går fram till salladsbuffén och imponeras av utbudet av färska grönsaker och baljväxter. Precis när du ska slå dig ned till bords igen så kommer soppan in och är rykande het. Doften och värmen från brödet skvallrar om att det är nybakat. Du tar en tugga och smaklökarna slår kullerbyttor av glädje – ”Åh, så gott!” utbrister du och personalen skrattar vänligt och säger att de ska hälsa kocken. ”Vi arbetar så mycket som möjligt utifrån säsong och därför blir det automatiskt närodlade råvaror. Det betyder att vi kan använda råvarorna när de har som mest näring och smak. Bra för miljön är det också!” säger personalen.

Denna restaurang använde sig av ett verktyg som kallas för ”Måltidsmodellen”. Måltidsmodellen är framtagen av Livsmedelsverket och består av sex olika områden som alla är viktiga för att skapa matglädje och bidra till hållbar utveckling på samma gång. Måltiden ska upplevas som god och trivsam, samt näringsriktig och säker. Den ska även vara miljösmart och integrerad. Med integrerad menas att måltiden tas tillvara som en resurs i verksamheten.

Hur måltidsmodellen kan implementeras inom offentlig verksamhet

För att måltidsmodellen ska fungera optimalt inom offentliga verksamheter som vård, skola och omsorg krävs kompetens, engagemang och samverkan. Vad innebär då detta i praktiken?

Goda och säkra måltider

Maten måste först och främst vara god för att vi överhuvudtaget ska äta den. Vad som anses vara god mat skiljer sig från person till person. Smaken är som baken brukar man säga, och därför är det bra om man själv kan få välja utifrån sina preferenser och behov. Detta är även viktigt ur säkerhetssynpunkt då allergier och överkänslighet förekommer i olika former. Tips! Gör det enkelt och tryggt för matgästen att välja själv genom att tillhandahålla tydlig information om maträtternas innehåll, samt se till att det finns olika måltider att välja mellan. Tänk även på att flera färger och goda dofter ökar aptiten och matglädjen.

För att maten ska anses vara säker, inte enbart ur allergisynpunkt, är det av största vikt att personal har kompetens inom livsmedelssäkerhet. Det ska finnas tydliga hygien- och säkerhetsrutiner.

Näringsriktiga och miljösmarta måltider

Näringsriktiga måltider får vi genom att äta enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Dessa rekommendationer ger oss referensvärden för hur mycket energi och näringsämnen vi bör få i oss av kosten vi äter. Exempel på mat som är näringsrik och ökar möjligheten att skapa näringsriktiga måltider är grönsaker, baljväxter, frukt, fisk, fullkorn och vegetabiliska oljor så som rapsolja. Mat som innehåller mindre mängd näring är exempelvis läsk, godis, bakverk och kakor. Väljer vi dessutom  närodlade livsmedel i så stor utsträckning som möjligt kan vi även se till att måltiderna blir miljösmarta.

Trivsamma och integrerade måltider

Råvarorna, och hur dessa tillagas, har stor betydelse för att maten ska vara god, säker, näringsriktig och miljösmart. För att bidra med ytterligare matglädje är det viktigt att måltidsmiljön är trivsam. Detta kan man skapa med växter, bra belysning och ljuddämpande tyger för att minska ljudnivån i lokalen. Personal bör också bemöta matgäster på ett trevligt och professionellt sätt för att skapa en trivsam miljö.

En ytterligare faktor till ökad matglädje är att låta matgästen vara delaktig kring måltiden. Barn kan vara delaktiga i köket då detta ökar kunskapen om olika livsmedel och tillagningssätt. Det är även ett ypperligt tillfälle för barnen att lära sig enkla hygienregler för att skapa säkra måltider. Äldre personer kan få vara delaktiga i menyplanering, matlagning och dukning för att känna gemenskap och meningsfullhet kring måltiderna. Även önskemål om var och när måltiden serveras kan vara av betydelse för matglädjen. Måltiden blir så att säga integrerad i verksamheten.

Varför är måltidsmodellen bra att utgå från?

Bra matvanor ska gärna introduceras tidigt i livet för att ge barn en stabil grund att utgå från. Detta möjliggör fortsatt goda vanor genom livet och förhoppningsvis kunskap och engagemang som sprids vidare även till nästa generation. När undernäring är ett problem, vilket det ofta är inom äldreomsorg och på sjukhus, är det bra att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att öka matglädjen. Goda, näringsriktiga, säkra, miljösmarta, trivsamma och integrerade måltider bör ses som en del av den medicinska behandlingen och omvårdnaden.

Genom att verksamheten använder sig av måltidsmodellen kan man få ett helhetsperspektiv vid måltidsplaneringen. På så vis missas inga viktiga aspekter för att måltiden ska skapa matglädje samtidigt som den bidrar till hållbar utveckling.