”Det blir tydligt att skollunchen är en del av utbildningen. All forskning visar att ska vi lyckas i skolan behöver se över elevens hela dag”
Är skollunchen lika viktig som lektionerna i skolan? Vi har pratat med Ann-Christin Pinola som har sett betydande resultat för elever som får möjlighet att äta på lektionstid.
Hej Ann-Christin! Just nu arbetar du som rektor på Töllsjöskolan i Bollebygds kommun. Vi blev så inspirerade av din föreläsning på kostdagarna om hur du har lyckats med ditt arbete. Kan du berätta lite om dig själv och din målmedvetenhet att införa integrerade och schemalagda luncher på lektionstid?
– I början av 1980-talet var jag färdigutbildad lärare. Jag är behörig lärare för högstadiet/gymnasiet. 1987 blev jag ombedd att påbörja min bana som rektor. Då var varken min kunskap inom ledarskap eller kostfrågor djupa. Tiden har gett mig större förståelse, mer erfarenhet och kunskap.
– Under mina år som rektor har frågan om skollunchen varit den vanligaste. Elever och vårdnadshavare har haft många synpunkter och ofta önskat att skolan ska servera alternativ, gärna fil och flingor. Dessa önskemål har jag stått emot och på olika sätt försökt att visa att skolans mat är fantastisk. Den är vällagad, god och näringsriktig.
– I början på 2000-talet bytte jag kommun och arbetade på högstadiet i Alingsås. Personalen och jag började diskutera hur vi skulle få alla elever att äta. Skolan hade cirka 330 elever och mer än 100 elever gick dagligen till andra ställen för att få i sig något – för det var inte alltid mat. De åt snabbmat, pommes, godis eller köpte läsk/energidrycker.
– Efter flera diskussioner kom vi på att vi flyttar in lunchen på en lektion. Vi tar inte bort någon undervisningstid utan vi förlänger lektionen med lunchen. Då skulle eleverna gå tillsammans med sin lärare och äta. Vi var nyfikna på om det skulle ge högre resultat om eleverna var mätta.
Idag är det många som kämpar för att få eleverna att gå till matsalen i stället för att gå och köpa energidrycker, godis eller skräpmat. Man kan ju tycka att det skulle vara en självklarhet att införa schemalagda skolluncher på lektionstid i alla skolor. Varför tror du inte att fler har lyckats med detta?
– Skolan är ofta en arena för många frågor. Eftersom de flesta barnen är i skolan nås alla barn i hela landet av viktig information. Ofta känner skolans personal att de inte hinner; att skollunchen inte är deras uppdrag. På de ställen där jag har varit med och infört integrerade /schemalagda luncher på lektionstid har det blivit bra resultat och effekten för personalen har blivit en enklare och mindre belastande dag. Det har berott på att mängden konflikter har blivit färre och elevernas förmåga att fokusera har blivit bättre.
Att få 100% av eleverna att gå till matsalen är ju fantastiskt! Hur har det tagits emot av elever och pedagoger?
– På högstadiet, när vi införde schemalagda luncher på lektionstid, trodde jag att det skulle komma många protester men de uteblev. Det har aldrig kommit någon protest. Det blev en lugn stund tillsammans med vuxna och tillräckligt med tid som skapade ett lugn och en trevlig stämning. Det viktigaste var att lektionen startade och slutade ”som vanligt” och att lunchen var däremellan. Då fanns ingen tid för eleverna att försvinna i väg och köpa något annat.
Elever som får möjlighet att fylla på sitt energibehov måste ju prestera bättre på lektionerna. Har ni kunnat se resultat i studierna? Har ni fått en lugnare miljö med mer trivsel eller märker ni av andra fördelar?
– Det blir tydligt att skollunchen är en del av utbildningen. All forskning visar att ska vi lyckas i skolan behöver vi se över elevens hela dag. Ska vi få bra resultat behöver alla delar fungera. Vi såg många vinster och de flesta hade vi inte ens funderat över innan vi införde integrerade luncher: Eleverna presterade bättre; måluppfyllelsen ökade och betygen höjdes; det blev lugnare på skolan och i stort sett alla konflikter försvann; eleverna ”lekte” mer på eftermiddagarna, var ute, spelade fotboll med mera; kön in till matsalen försvann eftersom vi gjorde ett tydligt schema; det blev mycket lugnare i matsalen/skolrestaurangen; det blev tid för vuxna att prata mer med sina elever vilket gav stora vinster i klassrummet; läsk, energidrycker och godis mer eller mindre försvann från skolan; 100% av eleverna åt; svinnet i stort sett försvann.
Den kostnad som skolan lägger på skollunchen motsvarar en större kostnad än vad skolan lägger på läromedel och kompetensutveckling. Om jag ser på de skolor jag har arbetat på är kostnaden för lunchen tre gånger högre. Har vi råd att inte använda oss av denna resurs?
Vilka är i din erfarenhet störst av dessa vinster med att införa schemalagda skolluncher?
– Vi såg många vinster och betydelsefulla vinster. Tyvärr hade vi ingen forskare kopplad till oss så resultaten är det som vi har sett själva. Elever inom NPF*-spektrumet blev stora vinnare. I stället för alla sockerkickar och svåra sammanhang blev det tydligt och lugnt. Vi åt tillsammans i skolrestaurangen, alla stannade på skolan, det blev ett lugnare tempo och sammanhang som skapade större möjligheter att lyckas.
Måltiden är en resurs för hela verksamheten, och livsmedelsverket menar att den ska användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Hur ser ni på Töllsjöskolan till att den pedagogiska verksamheten utvecklas?
– Självklart är skollunchen en resurs för skolans verksamhet. På högstadiet handlar det ofta om att få eleverna till skolrestaurangen, skapa en trygg och lugn miljö så alla får matro. I de yngre åldrarna är personalen med i skolrestaurangen och där är frågan oftare att skapa ett lugn så att de hinner äta. Går man tillbaka till sitt klassrum lockas ingen av att skynda sig ut på rast och därmed inte hinna äta.
– Den kostnad som skolan lägger på skollunchen motsvarar en större kostnad än vad skolan lägger på läromedel och kompetensutveckling. Om jag ser på de skolor jag har arbetat på är kostnaden för lunchen tre gånger högre. Har vi råd att inte använda oss av denna resurs?
Skulle du vilja dela med dig av tips och råd till andra skolor som funderar på att införa schemalagda luncher?
– Absolut! Jag tror att den viktigaste delen i införandet är samtalen innan, där alla pedagoger ska vara delaktiga. Att tillsammans skapa ett fokus där alla funderar på vilka vinster det skulle ge barn/elever när alla blir mätta. Beskriv ett önskeläge. Hur är då miljön i skolrestaurangen? Vilka vinster ser vi? Efter dessa samtal fråga sig vilka insatser behöver vi göra för att nå ett önskat läge? Vilka insatser blir bäst på denna skola? Utvärdera – vad är vi nöjda med? Vad har gått bra? Är det något vi behöver förändra? Håll samtalet levande och samarbeta med kostpersonalen.
(*NPF=Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning.)
Om Ann-Christin Pinola
Namn: Ann-Christin Pinola.
Titel: Rektor.
Arbetar för: Bollebygds kommun.
Utbildningar: Lärare och rektor.
Äter helst: Mycket grönsaker tillsammans med ”vad som helst”, allätare.
Favoritråvara: Rotfrukter.
Inspirerad av: Alla fantastiska människor inom kostnäringen. Ni har lärt mig så mycket, så mycket värme och engagemang. Jag föreläste en gång med Paul Svensson. Han inspirerade mig mycket.