Hej Pernilla! Dig har vi haft ögonen på ett tag då vi tycker det är väldigt inspirerande att se hur ni utvecklad era äldremåltider i Eslöv. Men vi tar det från början, var kommer ditt driv för hälsofrämjande matvanor ifrån? Vad är hälsosam mat för dig?

– Intresset för mat hos mig började gro på riktigt under gymnasieåren på restaurangprogrammet i Eslöv. Tredje året tog jag chansen att praktisera 10 veckor i Italien och där var råvarorna så färska och närodlade de kunde bli. Smaken på allt var bara wow – trots ofta väldigt få ingredienser. Min uppväxt på landet tror jag också har en bidragande del, där lokala råvaror är en självklarhet och att se hela ledet från jord till bord.

– Jag har alltid varit för det hälsofrämjande i stort, att vara jordnära är för mig väldigt naturligt kopplat till intresse för hälsosam mat. Jag tror att en hälsosam kosthållning kan göra mycket för individen. För mig personligen är hälsosam mat en må-bra känslan både under och efter måltiden. Att maten ger ett välbefinnande i sig och att känslan är att maten håller mig frisk och pigg. Jag har många exempel, men för att nämna ett så är en tallrik med tunt skurna grönsaker med kallpressad olja och citronsaft, tillsammans med någon protein- och kolhydratskomponent, en personlig favorit.

Din chef Marina Rahm är en riktig eldsjälv som varit beslutsam i att göra en förändringsresa i Eslöv. När du sedan började jobba i måltidsorganisationen för två år sedan fick du i uppdrag att göra en omfattande kartläggning på vård- och omsorgsboendena samt i äldreomsorgsköken. Vad ledde det till?

– Först och främst, det underlättar ha en chef som är en fena på att stötta och bygga broar. När vi såg resultaten av kartläggningen jag gjorde mynnade det ut i ett projekt för att göra om hela konceptet för måltiderna. Projektet kan delas upp i tre delar, dels så beställer vård- och omsorgsboende nu dagligvaror direkt via extern leverantör istället för via köken. Måltidsavdelningen i sin tur ansvarar för alla måltider kommer förutom frukost och fika, och så har vi infört protein- och energiberikade måltider.

– Det innebär att våra kök tillagar mellanmål och sängfösare i form av en liten energirik smoothie istället för att packa dagligvaror till våningarna. Samt att måltiderna har utvecklats och nyskapats med högre näringstäthet. Det har också parallellt gjorts ett grundläggande menyarbete med framtagande av exempelvis frekvenstabeller och högtidsmenyer som ligger som grund i de nya säsongsbaserade menyerna.

– Vi följer egentligen bara de aktuella rekommendationerna och har valt att satsa på rätt ställe – det vill säga att de olika professionerna fokuserar på sitt kompetensområde. Våra kök tillagar en majoritet av alla måltiderna och omsorgspersonalen ansvarar för omsorgen och servering av måltiderna. Dessutom har det investerats i utbildningar för all personal på både Måltidsavdelningen och Vård- och omsorg inom främst två områden. Dels i vad som händer i kroppen när man blir äldre i stort, vilka behov man har och så vidare. Och dels utbildning i området konsistensanpassad mat.

Undernäring bland äldre är ju nästan vad man skulle kunna kalla en dold folksjukdom, och utöver att du nämner att ni satsat på många små mål och sängfösare så vet jag att ni satsat mycket på att ge de äldre flera valmöjligheter – varför det?

– Vi kom fram till att ha valmöjligheter just för att våra matgäster ska kunna välja mellan olika smaker, konsistenser och olika typer av maträtter. Kanske är inte alla som bor på en våning hos oss sugna på något sött på eftermiddagen, kanske önskas något salt och då ska valmöjligheten finnas. Att ha valmöjligheter kan vara en nyckel till att öka matlusten för att matcha respektive matgästs preferenser. Vår mellanmålsmeny har en stor variation, och varieras med några veckors mellanrum. På så sätt kan matgästen få sina favoriter, men behöver ändå inte tröttna på smakerna.

Hur tas det här arbetet emot av personalen på de två boenden som arbetat med projektet?

– Alla förändringar tar tid att komma på plats med, inte minst när det gäller tillskott av nya arbetssätt. I takt med utbildning och genomgång av syftet med förändringen kom också förståelsen för det. Vi testade upplägget för måltidskonceptet hösten 2022 som ett pilotprojekt på två våningar på olika boenden. Där fick vårdpersonal och kökspersonal tycka till och finjustera upplägget, vi hade träffar var och varannan vecka. Enligt vårdpersonalen tog det minst 8 veckor innan man kände att de nya arbetssätten blivit en rutin för arbetslaget.

Och hur är det med de äldre, uppskattar de att få fler valmöjligheter och fler mål under dagen?

– Eftersom alla individer har olika preferenser så är det en fördel med valmöjligheter. Det är också ett sätt att minska på minuskoster och hanteringen av dessa, vilket både kök, vårdpersonal och matgäster gynnas av.

– Att gå från några måltider till flera måltider per dag har varit en utmaning. Dels för individen att äta fler gånger om dagen, när tidigare matvanor bestått av två eller tre stora måltider. Dels för vårdpersonalen som det krävs mycket. Till exempel behöver de promota varför flera mindre måltider är av betydelse och undvika att falla tillbaka på gamla vanor.

– Vi arbetar mycket med att uppmärksamma högtider kring måltiden som ett sätt att väcka slumrande sinnen och minnen. Det gör vi bland annat genom att uppmärksamma högtiden med eventmaterial som kan bestå av både ett särskilt menyblad för dagen eller förslag på samtalsämne kring temat, vilket är väldigt uppskattat.

Konceptet är nu på plats på samtliga vård- och omsorgsboende i kommunen sedan i vintras, hur har utrullningen gått?

– Ambitionen var att rulla ut konceptet på alla boende på en gång under senhösten förra året, bortsett från våningarna som redan deltog i pilottestet. Det handlade alltså om ungefär om drygt 30 våningar. Tidsplaner i all ära men det fick vi backa på och tänka om, när vi insåg att det skulle bli för mycket på en gång. Istället delades boenden upp med några veckors mellanrum mellan varje införande. På så sätt fick vi verksamheterna med oss och Måltidsavdelningen hade möjlighet att följa upp varje boende bättre. Till exempel hade vi uppstartsmöte och uppföljningsmöte på respektive boende där måltidspersonal, ledning och vårdpersonal deltog som ett steg i uppföljningen vilket var en betydande insats.

Vad är du lite extra stolt över med ditt arbete?

– Jag känner mig stolt över att jag idag har det arbete som jag hade föreställt mig efter både arbete som kock och kostvetarstudier. Med mitt nuvarande arbete är jag glad över att vi nu ser en stor förändring på plats, vi arbetat hårt med den. Jag klev in i en ny roll som jag inte direkt hade erfarenhet av tidigare, som jag nu kan se på som en lärorik period. En positiv sak med mitt arbete är just att jag lär mig nytt hela tiden, och med det i ryggsäcken utvecklas jag. Det är en go känsla – och erfarenhetsmässigt generar det nytta även framöver.

Avslutningsvis, kan du skicka med dina tre bästa tips till de som vill arbeta för minskad undernäring på sitt boende?

1. Erbjuda mellanmålet istället för att fråga
2. Synliggöra allt relaterat till mat och måltider, och nyttja som ett samtalsämne
3. Ha ledningen med er och samverka över gränserna