Hej Ida! Efter en sommar som präglats av rapporter om extremväder känns det väldigt bra att lyfta en inspiratör med väldigt starkt hållbarhetsfokus. Vad innebär hållbar mat för dig?

Hållbar mat för mig innebär mat som gör gott för kroppen och knoppen samtidigt som den är producerad på ett hållbart sätt. Man kan äta allt men inte alltid – så en allsidighet i vad som ligger på tallriken tycker jag är eftersträvansvärt. Jag tycker vi ofta ”snöar” in oss på enskilda livsmedel eller livsmedelsgrupper av olika anledningar och mat kan då bli komplicerat, krystat och lite deppigt. Jag vill att hållbar mat ska upplevas som något väldigt positivt, gott och väcka glädje. Det ska vara mat som man känner att man mår bra av. Schyst käk ska inte vara krångligt!   

Vi kunde inte instämma mer! Vad är du lite extra stolt över med ditt arbete?

Jag är extra stolt över att vi fått till ett bra arbetssätt för att få med oss alla medarbetare i resan mot mer klimatsmarta, hälsosamma och goda måltider. De utbildningar som vi tagit fram har samtlig personal gått vilket inte bara ger resultat på våra offentliga tallrikar – det påverkar förhoppningsvis även vad man väljer att köpa privat också. På det viset kan det få ringar på vattnet långt bortom det vi gör på jobbet.

Under resans gång har vi tillsammans reflekterat över hur långt vi kommit och vad som är nästa steg. Även om det är bråttom med att få till en omställning i vårt samhälle ur klimatsynpunkt så får vi inte forcera fram i våra måltidsorganisationer för då hänger inte våra matgäster med och då blir arbetet kontraproduktivt.

Foto: Mattias Nilsson Skövde kommun

Hur yttrar det sig i ditt arbete som måltidsutvecklare i Skövde?

Vi har en decentraliserad organisation vilket betyder att mandatet att påverka vad som ligger på tallrikarna ligger längst ut hos dem som har kompetensen och som känner sina matgäster – kockarna. Det innebär att när förändringar ska göras så behöver samtliga medarbetare involveras för att det ska ha genomslagskraft. Det tar lite längre tid men det är det värt.

Mitt arbete handlar otroligt mycket om kommunikation och relationer. Det är inte bara vår egna organisation som behöver nås av kunskapen – även våra kunder (skola och förskola) och matgäster (barn och elever) måste få veta varför vi serverar den maten vi gör och hur de på bästa sätt kan ta vara på den resurs som offentliga måltider är.

Involverar ni på något vis matgästerna i arbetet med ert hållbarhetsarbete?

I restaurangerna kommunicerar vi vårt budskap genom personligt bemötande samt skyltmaterial i serveringen kring klimatsmarta livsmedelsval och matsvinn. Vi försöker även nå ut med vårt budskap via hemsida, matråd och våra sociala medier. Vi har också träffar över verksamhetsgränserna där vi pratar om hur vi kan bli bättre tillsammans och hur måltidsverksamheten kan stötta kärnverksamheten såsom skolan och förskolan.

Vi upplever att det finns intresse för hållbarhet, framför allt hos våra tonåringar. Jag tror det finns stor potential att involvera matgästerna mycket mer än idag. Vi måste bara hitta strategier för arbetet och jag tror att det måste vara skolan som är drivande för att koppla ihop det med läroplansmålen.

Vilka är de största utmaningarna för dig i ditt arbete med hållbar utveckling och hur bemöter du dem?

En av de största utmaningarna vi har är hur vi får måltiden att bli en tydligare pedagogisk resurs. Hur kan vår kunskap om hälsosamma och hållbara måltider nå eleverna och hur kan vi med måltidernas hjälp spegla vad eleven lär sig i skolan ur ett hållbarhetsperspektiv? I strävan att öka förståelsen för våra måltider och vad vi kan erbjuda även i form av kompetens kring ämnet så bjuder jag ofta in mig hos olika skolor och pratar inför lärare och pedagoger. Utan deras medverkan blir våra måltider bara mat på en tallrik. Vi har ”fokusgrupper” där rektorer och måltidsavdelningen är representerade där vi pratar om hur vi kan bli bättre tillsammans.

Mat idag kan vara väldigt polariserande. Ibland glömmer vi bort att mat ska inte bara mätta magen och ge näring, den ska också vara relationsbyggande och lärande.

Till hösten ska ni på skolor i Skövde införa schemalagd lunch (ett koncept som vi tidigare skrivit om

Arbetet med att införa schemalagda luncher drivs av respektive rektor på skolorna. Tidigare har vi på måltidsavdelningen försökt driva igenom konceptet men vi ser att det inte är hållbart. Schemat och allt arbete runt måltiden styrs av skolan och då måste också kraften att genomföra förändringar komma från dem. Däremot är vi högst behjälpliga och ”med på tåget” då vi ser en stor fördel med arbetssättet. Nu under hösten är det minst två skolor som inför det och jag kommer vara på plats och bidra med det jag kan.

I konceptet schemalagda luncher ingår så mycket mer än att man har måltid åtskild från rast. Det är allt från samverkan mellan kök och pedagoger till att få till en riktigt bra struktur runt måltiderna. Att ha en pedagog vid måltiden som kan prata gott om maten, vara en god förebild och en stöttande vuxen tycker vi alla är väldigt viktigt. Precis som det kan vara svårt att lära sig matte eller svenska kan det även vara svårt att motivera sig till att testa nya smaker, då behöver vi de viktiga vuxna runt omkring. Ur lärarnas perspektiv ser jag också stora fördelar med att äta med eleverna då man i måltidsstunden har en annan hierarki än i klassrummet vilket kan vara positivt för relationerna och som i sin tur kan leda till bättre studieresultat.

Foto: Mattias Nilsson Skövde kommun

Jättespännande tycker vi i Frisk Mat och vi ser fram emot att följa hur det går för er. Avslutningsvis, du är även sammankallade in Kost & Närings fokusgrupp för hållbarhet. Kan du berätta lite om det arbete som ni bedriver där?

Kost och Näring är en branschförening inom Ledarna och i vår fokusgrupp försöker vi bidra till att vara en katalysator för den gröna omställningen och komma med förslag på lösningar som passar oss i den offentliga måltiden. Alla vi i fokusgruppen jobbar eller har erfarenhet från den offentliga måltiden och vet vilka problem som det finns att hantera. Alla kommuner har olika förutsättningar och där försöker vi vara en stöttande partner. Det vi gör ska bidra positivt till våra medlemmars professioner helt enkelt. Vårt senaste tilltag var en föreläsning på Kostdagarna samt en artikel på hemsidan som båda handlade om antinutrienter i vegetabilier. Vad behöver vi tänka på när vi ställer om till mer grönt på tallriken? Ett område som det forskas mycket på så vi får nog anledning att återkomma i ämnet.