Matsvinnet.se

Fakta om matsvinn

Matsvinnet.se

Fakta om matsvinn

Vad räknas som matsvinn? Hur stort är svinnet? Och vad får det för konsekvenser? Här reder vi ut fakta och begrepp åt dig.

FN:s medlemsländer har tillsammans skrivit under 17 globala mål som måste uppnås till år 2030 om vi ska ha en chans att bygga en hållbar framtid. Ett av delmålen (12.3) handlar om att minska det globala matsvinnet i hela livsmedelskedjan – från jord till bord.

En resurseffektiv produktion och konsumtion av livsmedel är en nyckelfråga för att klara en framtid med klimatförändringar och en växande världsbefolkning. Att minska matsvinnet är en av de lägst hängande frukterna för att lyckas med det.



Vad är matsvinn – och vad är matavfall?

Idag finns ingen gemensam global definition för vad som kan räknas som matsvinn. I Sverige har Naturvårdsverket valt att definiera matsvinn som en del av det totala matavfall som uppstår i livsmedelskedjan – från jordbruk (primärproduktion) till hushåll. Matsvinn utgörs av den ”onödiga” delen av matavfallet (se figur nedan). Med det menas alla livsmedel som hade gått att äta eller dricka om de hanterats på ett bättre sätt. Sådant som vi inte förväntas att äta, t ex skal, ben, brosk, hud, sump eller vissa sorters inälvor räknas inte som matsvinn. Det är att betrakta som ”oundvikligt” matavfall.



Hur omfattande är matsvinnet?

Idag går det inte att få fram exakta siffror på hur mycket matsvinn som uppstår varje år – varken i Sverige eller världen. År 2011 gjorde FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO det enda försöket hittills att göra en global uppskattning. Resultatet visade att ungefär en tredjedel av den mat som produceras i världen inte äts upp. Med dagens siffror skulle det motsvara ungefär 1,6 miljarder ton livsmedel.

I Sverige finns bara uppskattningar gjorda på hushållsnivå. De senaste siffrorna från Naturvårdsverket visar att det handlar om ungefär 37 kilo matsvinn per person år 2021. Hur stort matsvinnet är i resten av livsmedelskedjan är oklart. Här finns bara statistik över det totala matavfallet (se figur nedan). Observera att det avser 2018 år siffror.



Matsvinnets påverkan på jorden

Uppskattningar visar att mänsklighetens slöseri med livsmedel har en enorm påverkan på vårt arbete med att nå FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling. Om vi fick ner matsvinnet till noll skulle vi kunna spara in en fjärdedel av det färskvatten som används inom det globala jordbruket varje år. Vi skulle också kunna minska våra totala växthusgasutsläpp med 8 procent. Vilket motsvarar hälften av utsläppen från alla flyg-, väg- och sjötransporter som görs på jorden. FN:s livsmedelsorgan FAO har också räknat ut att vi teoretiskt sett skulle kunna mätta alla de 870 miljoner människor som idag svälter i världen – om vi bara minskade det globala matsvinnet med 25 procent.

Var uppstår matsvinnet?

Matsvinn uppstår i alla led av livsmedelskedjan, t ex inom jordbruket, livsmedelsindustrin, på restauranger, i storkök och mataffärer – och inte minst i våra hushåll. I de flesta länder finns ingen separat statistik för matsvinn, bara för det totala matavfallet. I Sverige visar de senaste uppskattningarna att drygt 70 procent av matavfallet (där matsvinnet utgör en del) uppstår i hushållen. I fattigare delar av världen visar studier att det är i andra änden av livsmedelskedjan, inom jordbruket och processindustrin, som det mesta matavfallet uppstår.


Vad kostar matsvinnet?

Det amerikanska konsultföretaget Boston Consulting Group uppskattar att värdet på de livsmedel som inte äts upp i världen varje år, ligger på runt 1200 miljarder dollar. På EU-nivå har det gjorts beräkningar som visar att motsvarande siffra ligger på runt 143 miljarder euro årligen. Om man väger in de indirekta kostnader som matsvinnet gett upphov till – till exempel via avskogning, klimatpåverkan, landerosion, vattenbrist, svält m m – så blir siffrorna ännu mer svindlande. Enligt en rapport som FN:s klimatpanel IPCC publicerade 2019, så kan det handla om summor på uppåt en trillion dollar per år. Det är en etta följd av 18 nollor.

I Sverige finns ingen nationell statistik över hur mycket matsvinnet i livsmedelskedjan kostar. Livsmedelsverket har dock gjort en beräkning som visar att en genomsnittlig barnfamilj skulle kunna spara 3 000 -6 000 kr genom att minska sitt matsvinn.

Vad händer med maten som inte äts upp?

I samhällsdebatten heter det ofta att en tredjedel av all mat ”slängs” eller ”går till spillo”. Det är inte helt sant. Enorma mängder mat hamnar visserligen på soptippar eller slängs tillbaka i haven (ratad fisk). Men på många håll i världen används en del av matsvinnet till andra saker. I Sverige går det mesta till produktion av bioenergi, biobränsle, djurfoder, jordförbättringsmedel eller tillverkning av biokemiska produkter som kosmetika. Men det betyder inte att slängandet av ätbar mat är en hållbar eller resurseffektiv lösning! För när en resurs görs om till något annat så sjunker ofta det samhälleliga värdet på den och miljö och klimat förlorar på att maten så att säga behöver produceras “igen”. Det krävs också nya transporter och tillverkningsprocesser som påverkar miljön och klimatet ytterligare.

Så här kan vi inte ha det! Följ Matsvinnet.se och sätt press på dig själv och andra att bli en del av lösningen!


Matsvinnet.se  är en opinionsforum för minskat matsvinn.

Vi informerar och påverkar för att prioritera de mest effektiva sätten att minska matsvinnet i Sverige. Vi verkar för konstruktiv dialog och effektiv matsvinnsaktion längs hela livsmedelskedjan. Vi består av frivilliga experter och förändringsagenter som vill få hela samhället att prioritera rätt för att kraftigt minska matsvinnet. Vi lyfter därför fram matsvinnets koppling till några av vår tids viktigaste frågor: klimatet, den biologiska mångfalden, minskad resursanvändning, ökad cirkularitet och ett uthålligt och motståndskraftigt samhälle.

Våra sociala mediers länkar hittar ni i sidfoten på  Matsvinnet.se .

Dela: