Matsvinn

Handbok för kommuner – sälj svinnlåda!

Matsvinn

Handbok för kommuner – sälj svinnlåda!

Inför matlådans dag, 23 mars 2023, undersökte Ekerö kommun om och hur det går att sälja överbliven mat från skollunchen som annars skulle ha kastats. I den här artikeln kommer ni få en snabbversion av hur ni som kommun kan införa svinnlåda/klimatlåda. För att navigera djungeln av lagar och regler kontaktade vi Skatteverket för att höra om konkurrens och förmånsbeskattning; Livsmedelsverket för att höra om livsmedelssäkerhet; kommunens upphandlare för att höra om konkurrens; samt andra kommuner som infört svinnlåda för att ta reda på framgångsfaktorer och fallgropar.

Varför svinnlåda?

Svinnlådan har visats ge god effekt för minskat matsvinn, bättre ekonomi samt ökad delaktighet och kunskap. Genom att införa svinnlåda kan man minska matsvinnet genom att synliggöra det vilket ökar medvetenhet. Men det kanske viktigaste är att man kan ta vara på svinnet vilket ökar mättnad, näring, nöjdhet och ekonomi. Hellre mat i magen än mat i sopkorgen.

Hur går det till?

Den mat som ställts ut i lunchserveringen och inte äts upp, inte går att kyla ner och spara och därför alltså skulle ha kastats, erbjuder man som matlåda för en liten kostnad.

Ni bör ta självkostnadspris så det täcker kostnad för råvaror och tillagning, till exempel 30 kronor.

Försäljningen ska ske under viss tidsbegränsning, vissa kommuner har försäljningen öppen under lunchens sista kvart för att minska måltidspersonalens arbetsinsats och underlätta schemaläggning, men det går att hitta andra lösningar. En annan lösning kan vara att ”kunden” lämnar sin matlåda till köket på morgonen och kökspersonalen fyller matlådan om det finns mat kvar efter lunchen. Sedan hämtar kunden sin matlåda och betalar för den.

Kommunen får sälja nya matlådor till den som inte tar med egen, men eftersom tanken är att minska avfall så är det bäst att de endast tar med sig egen medhavd matlåda som man fyller med mat.

Det finns inga begränsningar till hur många matlådor en person kan köpa, hur mycket eller vad som fylls i matlådan. Så länge de betalar för varje låda.

Hur ni tar betalt bestämmer ni som kommun själva, ett sätt är att skaffa ett gemensamt Swishnummer med QR-kod för alla kommunala kök. På så sätt kan man redovisa hur mycket pengar som kommer in och det går att fördela pengarna på ett bra sätt.

Hur pengarna fördelas bestämmer kommunen själv, men det bästa är att göra gemensamma insatser med dem, i stället för att pengarna går tillbaka till ett specifikt kök vilket i teorin skulle kunna driva på ökat svinn.

Vem får ni sälja till?

I huvudsak säljer ni till elever, skolpersonal och måltidspersonalen. Men försäljning måste vara öppen för alla kommunanställda. Hur det praktiskt skulle gå till att sälja till personer som står utanför skolvärlden måste ni som kommun bestämma själva.

Kort om hygien

Ur ett hygienperspektiv finns inga hinder för att sälja överbliven mat så länge varmhållningstider samt rätt temperatur hålls. Fortsättningsvis ska ni informera om livsmedelssäkerhet, till exempel att den som köper svinnlåda bör äta maten direkt alternativt kyla ner den.

Kort om överskott och konkurrens

Överskott innebär endast mat som finns kvar ute i serveringen och som har erbjudits till elever - inte mat som kan sparas för att serveras till eleverna vid ett senare tillfälle.

En viss form av överskottsförsäljning kan göras under förutsättning att det handlar om ett tillfälligt överskott och att kommunen ska undvika onödig klimatpåverkan.

Verksamheterna får aldrig planera för ett permanent överskott utan maten ska baseras på antal elever som ska serveras. Återkommande överskott måste anpassas för att kommunen inte ska bidra till en konkurrensbegränsning på marknaden.

Det primära målet med en kommuns matsvinnsarbete bör vara att minska matsvinnet så mycket att det inte finns något överskott kvar att sälja.

Kort om förmånsbeskattning

Måltiderna anses inte vara fullvärdiga eftersom de kan variera beroende på dag och beroende på mängd kvarvarande mat. Då måltiderna inte är fullvärdiga anses de inte vara inom ramen för någon förmånsbeskattning.

Dela: