Sedan ska de ta själva insulinet och kanske svara på frågor från personer runtomkring som inte vet hur det är att ha typ 1-diabetes:  ”Ska du verkligen äta det där, du som har diabetes?”

Gissningsvis har personer med typ 1-diabetes en annan relation till mat än de flesta av oss. 

Enklare idag att anpassa insulindoser

Att personer med typ 1-diabetes måste äta en specifik kost eller undvika vissa livsmedel är en kvarleva från tiden då det inte fanns vare sig de insulinsorter som finns idag – eller smarta, tekniska hjälpmedel.

De som har typ 1-diabetes kan faktiskt äta samma livsmedel som alla oss andra idag och kostrekommendationerna är desamma för oss alla. Dock behöver personer med typ 1-diabetes fortfarande ta sitt insulin, vilket ibland gör det svårt.

Men metoden för kolhydraträkning har gjort att insulindoserna numera anpassas till den planerade måltiden och inte – som förut – att den ordinerade insulindosen styrde vad man kunde äta för att hålla blodsockret på en bra nivå.

Det så kallade måltidsinsulinet har som uppgift att passa blodsockret, som stiger när man äter en måltid bestående av både kolhydrater, fett och protein. När man äter mat som innehåller mycket socker, det kan vara läsk eller godis, blir det svårare att matcha blodsockret och insulinet. Men det är inte omöjligt. Varje individ som har typ 1-diabetes behöver lära sig hur just deras eget blodsocker fungerar och i nästa steg lära sig att dosera insulin till det man ska äta.

Kolhydraterna höjer blodsockret

Alla som har typ 1-diabetes behöver alltså ta insulin till alla sina måltider. Hur mycket beror på vad man äter och det enskilda insulinbehovet. Det är framför allt kolhydrater som höjer blodsockret och därför är kolhydratmängden central när man räknar ut sin insulindos. Uträkningen kallas kolhydratberäkning.

Kolhydratberäkning räcker oftast för att beräkna en korrekt insulindos och få ett bra blodsocker efter maten. Men hela måltidens sammansättning påverkar.

Beräkna insulindos – så gör du

För att beräkna en insulindos inför nästa måltid behöver man veta dels mängden kolhydrater i måltiden, dels den så kallade kolhydratkvoten. Genom att dividera mängden kolhydrater (i gram) med kolhydratkvoten får man fram hur många enheter insulin som behövs.

Om man måste korrigera ett högt blodsockervärde behövs både själva blodsockervärdet och en så kallad korrektionskvot. korrektionskvot. Antal mmol som blodsockret behöver sänkas divideras med korrektionskvoten för att få fram hur många enheter insulin som behövs.

Kolhydrat- och korrektionskvoterna är olika under olika tider på dygnet på grund av andra hormoners effekt på insulinkänsligheten. Det betyder att de flesta har flera olika kolhydrat- och korrektionskvoter under dagen. De förändras i sin tur med tiden och varierar från person till person.