Detta är NNR2012

Innehållet i de nordiska näringsrekommendationerna bygger på vad över 100 nordiska kostforskare kunnat se när de har gått igenom samtliga vetenskapliga studier som gjorts i de nordiska länderna efter år 2000. I NNR2012 är det den samlade kunskapen från dessa studier som har sammanställts och sammanfattats.

Bland annat konstateras att kostrekommendationer kan skilja sig åt mellan olika individer och olika åldrar – och framför allt mellan typ 1- och typ 2-diabetes.

Enligt NNR2012 är följande råd bra för alla:

1. Regelbundna måltider. Att äta frukost, lunch, middag och kanske några mellanmål (men undvika småätande) varje dag är bra. Det ger kroppen ny energi löpande och man hinner inte bli alltför hungrig mellan måltiderna.
2. Addera mer grönsaker, baljväxter (bönor och linser), frukt, bär, fisk, skaldjur samt nötter och frön i kosten.
3. Byt ut spannmålsprodukter (bröd och gryn) av vitt och siktat mjöl mot fullkornsprodukter som innehåller mer fiber, vitaminer och mineraler.
4. Välj vegetabiliska oljor och oljebaserade matfetter framför smör och smörbaserade matfetter.
5. Ersätt feta mejeriprodukter med magra alternativ.
6. Ät mindre rött kött, charkuterier och andra varor som innehåller mycket socker (godis, bakverk och glass) och salt. Se särskilt upp med söta drycker!

Tallriksmodellen för att få i oss näring

Den klassiska tallriksmodellen består av tre delar:

• en del med grönsaker
• en del med potatis, ris, pasta eller andra livsmedel som är rika på kolhydrater
• en del med kött, fisk, tofu eller andra livsmedel som innehåller mycket protein

Samtliga tre delar utgör viktiga beståndsdelar i vår kost. Grönsaker innehåller fibrer som gör att magen håller i gång och ser till så att vi blir mätta. Denna del är oftast snål på kalorier, vilket gör att man kan äta mer grönsaker om man behöver begränsa sitt energiintag. Den delen som är rik på kolhydrater ger oss näring i form av vitaminer och mineraler och är dessutom ett välbehövligt energitillskott. Av den proteinrika tredjedelen får vi också mycket näring och blir framför allt mätta.

Det viktigaste att tänka på när det gäller tallriksmodellen är att alla tre delar finns med och i samma proportioner som tallriksmodellen föreslår – inte att maten är upplagd som delarna på bilden.

Det ska vara en del med grönsaker, en del med ris, pasta, potatis eller andra livsmedel med mycket kolhydrater samt en mindre del med livsmedel som är rika på protein (kött, fisk eller tofu). När vi får i oss alla delar, så får vi också i oss bra med näring och måltidsinsulinet kan ta hand om stegringen av blodsocker som varje måltid ger på ett bra sätt.

Illustratör: Henrietta Nyvang

Positiva effekter av en hälsosam kost

Vad vi stoppar i oss och hur vi äter påverkar vårt mående på flera sätt. När vi väljer en hälsosam kost och äter regelbundet får vi i oss det kroppen behöver. Då orkar vi mer och mår bättre.

När vi gör mer ohälsosamma val och äter mat som innehåller mycket socker, lite fibrer och mycket mättade fetter) får vi inte i oss tillräckligt av den näring som kroppen behöver för att fungera optimalt.

Blodsockerbalansen blir ofta sämre och blodfetterna ökar inte sällan. Det kan i sin tur skada blodkärlen. Vi blir dessutom tröttare, mer lättirriterade och får problem med koncentrationen.

Att välja hälsosam mat påverkar vårt mående även på lång sikt. En varierad och näringsriktig kost bäddar för ett mer balanserat blodsocker och normala blodfetter. Det kan i sin tur minska risken för komplikationer senare i livet för personer som har typ 1-diabetes; ögonskada, njurskada och hjärtsjukdomar. Det kan också minska risken för övervikt och cancer.

En felaktig kost kan alltså medföra ökad risk för komplikationer både på kort och lång sikt om du lever med typ 1-diabetes.