Som förälder till en dotter med typ 1-diabetes slås jag ofta över hur låg kunskapen är kring denna sjukdom. Jag kan mötas av frågor som ”är det för att hon åt för mycket socker?” eller ”måste hon äta specialkost?”. Nej! Det beror inte på att hon har ätit för mycket socker eller rört på sig för lite. Forskningen har inte hittat något samband mellan matvanor, livsstil och uppkomsten av typ 1-diabetes. Faktum är att ingen kan svara på frågan varför man får typ 1-diabetes.  Och Nej! Hon ska äta den mat som är bra för alla och som beskrivs i Livsmedelsverkets riktlinjer och de nordiska näringsrekommendationerna (NNR2012). Det är alltså inte någon specialkost som rekommenderas även om kosten spelar en stor roll i våra liv och har en viktig roll för behandlingen av sjukdomen.

Till exempel behöver personer med typ 1-diabetes ta insulin till alla sina måltider. Hur mycket insulin som behövs beror på innehållet i maten och vad varje enskild person har för insulinbehov. Det är främst kolhydraterna i maten som höjer blodsockret och därför utgår man framförallt från kolhydratmängden för att räkna ut en insulindos. Detta kallas kolhydratberäkning. Till de flesta måltider räcker kolhydraträkning för att beräkna en korrekt insulindos men hela måltidens sammansättning spelar roll för att få ett bra blodsocker efter maten. Så, att ha kunskap om mat samt äta bra mat är viktigt!

Men, hur kommer det sig att det råder så låg kunskap om en så allvarlig och livshotande sjukdom som typ 1-diabetes faktiskt är?  Som dessutom drabbar så många barn och vuxna i Sverige dag efter dag, år efter år? Sverige är faktiskt det land i världen, näst efter Finland som är värst drabbat i världen, mätt per invånare. Detta frågar jag mig ofta och är även orsaken till mitt stora engagemang i att sprida information och öka kunskapen om sjukdomen. Jag vill därför ge en snabb introduktion till typ 1-diabetes för dig som vill lära dig lite mer. Sprid gärna informationen vidare.

 Typ 1-diabetes – en autoimmun sjukdom

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln så att de inte längre kan producera insulin. Insulin är ett hormon som reglerar blodsockret i kroppen, så att det ligger på en lagom nivå. Insulinet behövs för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler och ge dem energi. Utan insulin kan vi inte leva. Sjukdomen kräver en livslång behandling med insulin dygnet runt. En person med typ 1-diabetes måste därför tillföra insulin utifrån, med hjälp av en spruta eller insulinpump livet ut.

Typ 1-diabetes är en olöst gåta

Ingen vet varför man får typ 1-diabetes. Det går inte att förebygga sjukdomen och det är inget man får för att man har ätit för mycket socker eller fel sorts mat. Oftast drabbas barn och ungdomar och det går inte att bota typ 1-diabetes ännu, trots att mycket forskning pågår.

Vem kan få typ 1-diabetes?

Ingen vet de samlade orsakerna till varför barn och vuxna drabbas av typ 1-diabetes. Sjukdomen går inte att förebygga utan vem som helst kan drabbas. 90% av de som insjuknar har ingen nära släkting med typ 1-diabetes. Symptomen är ofta tydliga och om dessa upptäcks är det viktigt att snabbt uppsöka läkare.

Symptom på typ 1-diabetes

Symptomen vid typ 1-diabetes brukar utvecklas under en till flera månader. Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symptomen om de kommer långsamt. Vid obehandlad typ 1-diabetes får du ett eller flera av dessa symptom.

1. Ökad törst och torrhet i munnen: Kroppen vill späda ut det höga blodsockret.
2. Kissnödig/stora urinmängder: Njurarna försöker dra ut det höga blodsockret med urinen
3. Acetonlukt i munnen: Kroppen försöker göra sig av med syror/ketoner.
4. Trötthet
5. Omtöckning/medvetslöshet

Konsten att balansera blodsocker

Blodsockret hos en person med typ 1-diabetes blir ofta högre och lägre än normalt eftersom den manuella tillförseln av insulin inte är lika exakt och smart som kroppens egen insulinproduktion. Det innebär att blodsockret behöver mätas flera gånger under dagen för att kunna parera för höga eller för låga blodsockervärden. Om blodsockret blir för högt eller för lågt innebär det både akuta och långsiktiga komplikationer. Många olika faktorer påverkar att blodsockret går upp eller ner, till exempel tillväxtperiod, mat, infektioner, stress och fysisk aktivitet. Vid fysisk aktivitet går det åt extra mycket energi och risken att få lågt blodsocker ökar.

Vid lågt blodsocker behövs akut behandling

1. Ge personen druvsocker eller söt saft/dryck.
2. Stoppa aldrig in något i munnen på en person som är medvetslös.
3. Om personen har tappat medvetandet – ring ambulans och lägg personen i framstupa sidoläge.
4. Ge aldrig personen insulin.

Så socker kan faktiskt rädda livet på en person med typ 1-diabetes. Jag kommer skriva mycket mer om socker, kolhydrater och andra näringsämnen framöver. Dess viktiga uppgifter i kroppen och för vår hälsa. Håll utkik!

Läs mer

Vill du lära dig mer om typ 1-diabetes och bidra till den livsviktiga forskningen? Läs mer på: www.barndiabetesfonden.se

Här kan du köpa boken Himla gott, himla bra - en faktaspäckad kokbok med ett 50-tal näringsberäknade recept: https://webbshop.barndiabetesfonden.se/produkter/boken-himla-gott-himla-bra