Åsa arbetar dagligen med att utveckla och implementera den offentliga måltiden ur ett helhetsperspektiv. Utgångspunkten finns i Södertälje kommuns livsmedels- och måltidspolicy för förskolan, skolan och äldreomsorgen. Förutom att arbetet ska genomföras utifrån inköpsmål på lokalt och hållbart producerade livsmedel, så arbetar Åsa för att skapa förutsättningar för delaktighet och samverkan mellan måltidspersonal, pedagoger och övrig personal som är delaktig i måltiderna.

Du är ansvarig måltidsutvecklare Åsa, kanske tänker de flesta direkt på att det också kan handla om att bygga samverkansforum. Hur gör du det här?

– För att bli framgångsrika i allt vårt arbete måste vi skapa förutsättningar för kökspersonalen att följa arbetsplanen genom att titta på arbetsmiljö, arbetsredskap, logistik, meny, råvaror och måltidmiljö – och då är samverkan en viktig ingrediens. Jag agerar inspiratör och ambassadör för den offentliga måltiden, för att skapa engagemang och måltidsglädje.

Wow, det är ingen dålig uppsättning arbetsuppgifter du har! Och ovanpå det här arbetar du även med testbädden i projekt Matlust, vad innebär det?

– Ja precis, jag är kreativ ledare och ansvarig för den. Testbädden genom Matlust Utvecklingsnod syftar till att få ut fler hållbara livsmedelsprodukter på marknaden, där råvaran ska vara producerad i Sverige. Det gör vi genom att erbjuda företag möjligheten att testa sina produkter och få feedback av oss måltidsutvecklare, kockar och experter. Om vi tror att en produkt kan fungera inom de offentliga skolmåltiderna serverar vi den också till våra matgäster i skolrestaurangerna.

Produkter som passar in i kommunens hållbarhetskoncept har också möjlighet att få en språngbräda ut på marknaden genom att vi handlar upp produkten, men det förutsätter att produkten kan upphandlas såklart. Sedan testbädden startade 2016, så har cirka 20 företag med sammanlagt ett 30-tal produkter gått genom testbädden. Och vi har handlat upp en tredjedel av dessa livsmedel.

Att vi pratar idag beror på att jag vet att du vill lyfta fram vikten av mer erfarenhetsutbyte mellan kostchefer och måltidsutvecklare runt om i landet. Varför det?

– Jag har under många år uppmärksammat att när vi får tillfälle att träffas, både fysiskt och digitalt, så har vi väldigt mycket gemensamt av såväl utmaningar som arbetssätt och målbilder. När man träffar ledare från andra kommuner så bara bubblar det av idéer och inspiration – man skulle vilja hålla kontinuerlig kontakt med så många. Många sitter med mycket värdefull kompetens som fler skulle kunna ha nytta av, istället för att man sitter ”ensam på kammaren” och försöker lösa likande utmaningar och frågeställningar.

Jag tycker att Frisk Mat är ett jättebra forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och jag hoppas att vi kan samverka ännu mer i detta forum samt att fler ansluter. Om vi nätverkade mer, så skulle fler kommuner bli mycket starkare och snabbare komma framåt i en positiv riktning. Alla vill vi ju i princip samma sak, bara att vi ibland har olika tillvägagångsätt…

En utmaning för många just nu är ju förändringsresan till en mer hållbar och hälsosam måltidsverksamhet, något som ni arbetat mycket med i Södertälje. Vi har ju i närtid sett exempel på där implementering av nya måltidspolicys fått bromsas och dras tillbaka, något som vi skrev om i en intervju med Patric Gill, kostchef i Köping, nyligen. Tror du att det går att skapa ”mallar” för hur den här typen av förändringsarbete genomförs eller är kommuner allt för olika i sina förutsättningar? 

– Absolut, klart det går! Man kan ta fram olika guider kring varför man arbetar som man gör. Här har jag massor av idéer, men fattar mig kort i tre konkreta punkter som skulle fungera bra som grund till en guide över hur man kan använda maten i förändringsarbete för en mer hållbar kommun:

1. Livsmedels- och måltidspolicy: Först och främst så blir ju allt enklare om det finns någon form av politiskt styrdokument, som är förankrat och kommunicerat till köken innan man börjar med det praktiska förändringsarbetet.
2. Information till övrig personal och matgäster: Sen gäller det att informera och kommunicera med rektorer, pedagoger och alla berörda om vad köken planerar att göra.
3. Arbeta systematiskt och gå inte för snabbt fram: Börja långsamt med små förändringar och delmål, det är inte nödvändigt att slå på stora trumman när man jobbar med förändringsarbete kring mat, ge matgästerna en ”över förväntan-upplevelse” istället för tvärtom. Det kan till exempel handla om att servera både ris och svensk spannmål istället för enbart svenskt spannmål till att börja med.

I vilka forum träffar du och inspireras av dina kollegor från runt om i landet?  

– Jag har god kontakt med mina närkommuner även om vi skulle kunna bli bättre på att nätverka. Ofta hittar jag inspiration när jag är ute på olika träffar och mässor.

Men den största inspirationen/kontakten med mina kollegor får jag nog i sociala medier och genom Frisk Mat. Hos er finns informationen lätt tillgänglig och sajten är inspirerande att hänga på. Jag hänger också en del på Instagram där man ju får inspirationen serverad, det är lätt att spara intressanta inlägg jag behöver lägga på minnet. Gillar hur lätt det är att kommunicera över DM – du kan bara fråga och få snabbt svar från någon annan del i Sverige eller i världen på ett kick.

Oj, så glada vi blir att du känner att du hittar så mycket inspiration hos oss, Åsa! Har du några tankar och idéer om vad som skulle kunna underlätta kunskapsutbyte ytterligare? Är det något vi skulle kunna tillgodose här på friskmat.se?  

– Ja, det vore ju kul att få igång ett naturligt ”häng”, man kanske kunde ha ett öppet forum där vissa frågeställningar är aktuella just för den månaden eller veckan? Dessa skulle kunna dimpa ner i alla medlemmars mailkorgar och då kan vi gå in i forumet och ge vår syn på saken. Alltså ge tips och få igång kommunikationen mellan kommunerna. Vad tror ni om det?

Vet du vad – just något sådant står överst på vår önskelista av vidareutveckling som vi vill göra på friskmat.se när vi får resurser till det. Det vore jättekul att bygga det här tillsammans med några av er som arbetar ute i kommunerna så att det verkligen fyller de behov ni har. Kopplat till vilken typ av utmaningar tror du man skulle ha störst nytta av samverkan och samtalsforum – verksamheter, kommuner och regioner emellan?

– Jag tror många som arbetar med den offentliga måltiden inom kommuner ibland känner sig missuppfattade, bakbundna och lågt prioriterade. Man kanske har en för snäv budget i relation till uppdraget där till exempel skolmaten tas för given. Förståelsen för att vi har ett uppdrag att servera vällagad, näringsriktig mat på hållbart producerade råvaror är inte alltid given bland övrig personal i kommunen. Jag tror att lösningen är att vi måste samverka mer sinsemellan. Det kommer skapa förståelse för våra enskilda uppdrag där vi krokar arm och stöttar varandra – det skulle gagna både våra matgäster och oss själva.

 Alla vi som arbetar i en kommunal verksamhet är ju ändå här av samma anledning, att hela tiden utvecklas och skapa bättre förutsättningar för våra medborgare på alla tänkbara sätt.

Tack Åsa, alltid lika kul att få prata med dig! Om vi ska avrunda med några råd till alla läsare inför nästa år, har du några tips som underlättar din arbetsvardag och som du tror kollegor på andra håll i landet skulle ha nytta av?

1. Ha tydliga mål och riktlinjer, känn till ditt ”Varför?” och ”Hur?”.
2. Struktur i organisationen – det ska vara ”lätt att göra rätt”
3. Var prestigelös, det skapar magi och framgång att inkludera människor, och blir win-win för alla i slutändan.