Guide: Vad är växthusgaser och var kommer de ifrån?
Guide: Vad är växthusgaser och var kommer de ifrån?
Växthusgaser spelar en avgörande roll i den pågående klimatkrisen och djurproduktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Huvudsakligen kommer dessa utsläpp från idisslande djur samt från hur foder till djuren odlas. Totalt står matsystemet för ungefär 20–30 procent av de totala globala utsläppen. Den siffran inkluderar utsläpp från lantbruk, förändrad markanvändning (till exempel avskogning), energianvändning för att producera insatsvaror såsom gödselmedel samt utsläpp från förpackning och transport av livsmedel. I Sverige står utsläpp från produktion av animaliska livsmedel (kött, mjölkprodukter och ägg) för strax under 70 procent av de totala utsläpp som kopplas till vår matkonsumtion.
De tre huvudsakliga växthusgaserna
De främsta bovarna bakom den globala uppvärmningen är koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O). Koldioxid, mestadels härledd från fossila bränslen, har dominerat den aktuella globala uppvärmningen. Inom jordbruket utgör dock metan och lustgas de största utmaningarna, med källor som sträcker sig från idisslarnas matsmältning, till gödsel och konstgödselproduktion.
Uppkomst av koldioxid och metan
Förbränning av fossila bränslen och förändringar i markanvändningen, såsom avskogning, har dramatiskt ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären under de senaste två århundradena. Inom jordbruket används fossila bränslen i traktorer och torkanläggningar, vilket bidrar till koldioxidutsläpp. Dessutom genereras stora mängder metan från idisslarnas matsmältning, hantering av stallgödsel och risodling.
Skillnader i påverkan
Trots att alla växthusgaser bidrar till global uppvärmning agerar de på olika sätt. Metan har en kort nedbrytningstid i atmosfären, vilket innebär att konstanta (icke-ökande) utsläpp inte ytterligare höjer temperaturen. Koldioxid däremot stannar kvar under lång tid och ökar gradvis temperaturen. För att uppnå klimatmålen är det nödvändigt att koldioxidutsläppen minskar dramatiskt. En minskning av metanutsläpp kan dock ha en snabbare kylningseffekt på kort sikt.
Lustgas – en potent växthusgas
Lustgas har – även om den släpps ut i mindre mängder – en kraftigare påverkan än koldioxid. Den bildas främst vid omvandling av kväve i marken, och jordbrukets användning av kvävebaserat konstgödsel är en stor bov. För att minska dess påverkan krävs effektiv kväveanvändning och minimering av förluster till omgivande ekosystem.
Växthusgaser påverkar mer än bara klimatet
Forskning har visat att höga koldioxidnivåer i luften kan påverka mikronäringshalten* i spannmål. Ökande koldioxid i atmosfären snabbar nämligen på fotosyntesen – den process som hjälper växter att omvandla solljus till mat – vilket får växter att växa snabbare, men också leder till att de lagrar mer kolhydrater, som glukos, på bekostnad av andra näringsämnen som vi är beroende av, som protein, järn och zink. När nivåerna av koldioxid i luften ökar minskar alltså spannmålens förmåga att absorbera viktiga näringsämnen från jorden, vilket kan leda till en minskning av mikronäringshalten. Mikronäringsämnen är viktiga för kroppens hälsa och kan bland annat påverka immunförsvaret, ämnesomsättningen och hjärnans funktion (*läs mer i del 1 av vår artikelserie om protein- och mineralskiftet här ).
Sammanfattning
Växthusgaserna utgör en komplex och sammanflätad problematik, där varje gas har sina egna utmaningar och konsekvenser. Att minska utsläppen av koldioxid och metan, optimera kväveanvändningen inom jordbruket och bromsa avskogningen är några av nycklarna till en mer hållbar framtid.
