Hej Nermin! Kan du berätta lite om vem du är och hur det kommer sig att du började laga mat till äldre? Vilka är dina matgäster?

Hej! Först och främst tack för denna nominering, vilken ära att få vara månadens inspiratör! Lite om mig – jag är ursprungligen från Degerfors i Värmland, där jag utbildade mig på Restaurang & Livsmedelsprogrammet på gymnasiet i Karlskoga. Efter min utbildning har jag arbetet i storkök både inom Degerfors Kommun och i Malmö innan jag år 2022 flyttade hit till Sigtuna. Här tillagar vi mat till kommunens särskilda boenden men också till högstadiet, alltså har vi ett stort åldersmässigt spann på våra matgäster. Och så lagar vi även en bredd av specialkost.

Tidigt i min yrkesmässiga karriär upptäckte jag att behovet för kockar var stort inom den kommunala verksamheten, här fick jag också mitt första arbete inom kommunens storkök där jag ansvarade för maten till äldrevården. Jag var tidigt väldigt aktiv i min kontakt och dialog med de äldre – jag ville få en förståelse för deras preferenser. Det var då jag fick upp ögonen för hur mycket de faktiskt uppskattar vårt arbete för att servera god och näringsrik mat. Då var det svårt att inte fastna, det är jättefint att se att vår passion och det arbete vi lägger ner glädjer våra äldre. Och för egen del var det glädjande att dessutom på så sätt kunna ge tillbaka till dessa personer som gett så mycket till vårt samhälle.

Vi har fått se väldigt fina bilder av hur du anpassar måltiderna att passa alla dina matgäster, oavsett motoriska begränsningar som kan finnas hos en del äldre. Varför brinner du för att laga konsistensanpassad mat?

Jag tycker om att ständigt utveckla min matlagning, så det är såklart en del i det, att ta sig an att lära sig laga konsistensanpassat. Sedan så kommer vi i kontakt med många som har behov av konsistenanpassad mat – och självklart vill vi inkludera alla i möjligheten till en god och hälsosam måltid. Jag tänker att man kan jämföra det med att vi idag ser fler och fler likvärdiga vegetariska och veganska alternativ till den "vanliga maten". På samma vis vill jag se till att även de med behov av konsistensanpassad mat ska få en likvärdig matupplevelse. Till exempel genom att utveckla den konsistensanpassade maten till att efterlikna ”vanlig” mat.

Vilka är då dina bästa tips för att alla, oavsett förutsättningar, ska få en så likvärdig matupplevelse som möjligt?

1. Kunskap och förståelse för bredden av matgäster man serverar mat till
2. God planering och förberedelse
3. Bredd och variation av utbud, både i smak men också i textur
4. Möjlighet till att vara kreativ och att snabbt anpassa sig – till exempel med specialkost och andra behov av anpassning

Gör du egna puréer? Vilka verktyg använder du för att tillverka egna timbaler?

Det händer att jag gör egna puréer men till stor del så köper jag färdiga. Men när man gör egna puréer så är det viktigt att ha en kraftfull mixer för att verkligen få produkten väl mixad. Andra verktyg som är bra att ha när man gör timbaler är en kaffekvarn till kryddorna (den pulveriserar de grövsta kryddorna t.ex timjan), formar (finns att köpa hos Brandeye), kantiner, bleck och slickepott.

Att laga konsistensanpassad mat kräver ju en hel del kreativitet. Rent praktiskt, vad är de bästa sätten att anpassa olika typer av livsmedel (för att passa en matgäst med dysfalgi?

Rent praktiskt så gäller det för oss att skapa en konsistens som är lätt för matgästen att få i sig. Så man får utgå från grundråvarans konsistens, smak och hur man kan arbeta med den. Som exempel, kött kan i grunden vara svårtuggat och därmed inte lämpligt. Då arbetar vi mer med att extrahera smaker från kött och skapa en lättare konsistens, mer anpassad för matgäster med dysfalgi. Men för till exempel frukt och bär samt vissa grönsaker så kan man arbeta mer med hela råvaran och processa den till en lättare konsistens.

Hur ser samverkan med vården ut hos er i Sigtuna?

Under det senaste året har samverkan mellan vården och måltidsservice stärkts då vi under haft ett projekt igång – ”Nära Måltid”. Där en del varit ÄtUp kunskapslyft, där all vårdpersonal inklusive alla chefer inom vården samt kökspersonalen har gått en digital utbildning. Det har lett till att vi nu fått en helt annan syn på hur personer med olika sjukdomar behöver ses till, hur måltidsordningen ska se ut för en brukare och hur viktig maten verkligen är för brukarna. Detta projekt har nu övergått till ett koncept inom Sigtuna kommun där vi nu jobbar med att implementera arbetssättet på alla boenden så att alla jobbar på samma sätt i den mån det går.

Vi har även skapat en grupp på 5-7 stycken måltidsansvariga som köket kallar på möten 1 gång i månaden för att stämma av vad som fungerar med maten och vad som kan förbättras, där utvecklar vi också nya gemensamma arbetssätt. Måltidsansvarigas uppgift är att på boendet snappa upp vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra samt att föra ut det vi kommer fram till på våra möten. Under dessa möten har vi märkt att det kommer väldigt bra konstruktiv kritik och förbättringsåtgärder. Dessa möten är också perfekt tillfälle för de olika måltidsansvariga på de olika boenden att ge varandra lite tips på hur det jobbar med måltidsordningen samt tipsa varandra om olika aptitretare, mellanmål och så vidare.

Det låter som kunskapsutbyte när det är som bäst!

Ja – målet är att alla brukare i Sigtuna kommun skall få likvärdiga och näringsriktiga måltider varje dag. För personalen inom omvårdnaden skall det vara lätt att göra rätt.