Varför kostar kafeteriasortimentet plötsligt annorlunda?

Att något är hållbart betyder att det inte går sönder, varken i dag eller i framtiden. När vi lever hållbart är det på ett sätt som är bra för miljön, människor och djur, både i dag och i framtiden. Här spelar maten en avgörande roll. Att äta hållbart är bra för både vårt eget och hela världens välmående. Den här veckan är sortimentet i kafeterian prissatt utifrån vad det skulle kosta om man tog hänsyn till den skada det gör på naturen och våra kroppar.

Thai Cup Noodles (kokta) | 59 kr

Här är det glest med nyttigheter! Inget fullkorn eller grönsaker så långt ögat når. Men massor av förpackningsmaterial – en hel burk per portion!

Wasa Sandwich | 76 kr

Ser nyttigare ut än vad den är. Nästan en fjärdedel av mackan består av fett! Och plastförpackningen är onyttig för miljön.

Loka Citron | 10 kr

Vatten är bra för både hälsa och klimat. Men ganska onödigt att betala pengar för något som finns gratis i kranen. Då slipper man burken dessutom.

Yoggi Yalla | 58 kr

Innehåller nästan lika mycket socker som läsk! Och i en plastflaska till råga på eländet. Dåligt för både kropp och natur.

Smakis äppeldryck | 70 kr

"Mer frukt och mindre socker", men ändå lika mycket socker som i läsk. Dåligt för tänderna och resten av kroppen också. Och en förpackning som belastar både klimat och miljö.

Billys Pan Pizza | 89 kr

Fattigt på fibrer, fullkorn och grönsaker. Om du är ute efter ett nyttigt och klimatsmart mellanmål – köp inte den här! Men om du är på jakt efter en färgglad förpackning, då har du kommit rätt.

Chokladdryck (drickfärdig) | 30 kr

Här finns det gott om socker – nästan lika mycket som i läsk. Bra om man vill få hål i tänderna. Annars mindre bra. Skräp för kroppen och naturen!

Kaffe | 24 kr

Kaffe är ganska bra för både hälsa och klimat. Men drick inte för mycket – lagom är bäst!

Mer om hur vi prissatt sortimentet

Priset för övriga produkter räknas ut genom att ta priset för referensprodukten (Loka Citron) plus skillnaden i klimatpoäng, plus skillnaden i hälsopoäng, mellan produkten och referensprodukten. Hälsopoäng och klimatpoäng sätts med hjälp av Consupedia – världens största databas med hållbarhetsdata kopplat till matvaror.