Fyra år senare – så har ÄTUP förändrat arbetet mot undernäring bland äldre
Fyra år senare – så har ÄTUP förändrat arbetet mot undernäring bland äldre
För fyra år sedan publicerade vi vår första artikel om lanseringen av ÄTUP och deras arbetssätt för att minska undernäringen bland äldre. Då befann sig metoden i sin startfas och flera kommuner stod inför sina allra första steg i implementeringen. Nu, fyra år senare, har ÄTUP vuxit till en etablerad och uppskattad del av många verksamheters kvalitetsarbete. Men vad har egentligen hänt under den här tiden? Vi pratade med Janina Blomberg på ÄTUP för att höra hur arbetssättet har utvecklats, mottagits och påverkat vardagen inom äldreomsorgen.
När Janina Blomberg berättar om ÄTUP:s resa återkommer hon hela tiden till vikten av en bred kunskapsgrund.
- Vi utbildar alltid all personal – chefer, legitimerad personal, undersköterskor och vårdbiträden – så att alla har samma möjlighet att upptäcka risker i tid, säger hon. Det låter kanske självklart, men i praktiken innebär det en genomgripande förändring i hur man ser på arbetet kring måltider och nutrition.
Traditionellt har frågor om nutrition ofta legat på legitimerad personal, men inom ÄTUP har perspektivet breddats. Omsorgspersonalen, de som möter seniorerna allra mest, blir nyckelpersoner i det tidiga detektionsarbetet.
- De känner seniorerna bäst. De ser förändringar i aptit, beteende eller fysisk ork innan någon annan gör det, förklarar Janina. Genom att ge dem verktyg, kunskap och tydliga vägar vidare blir de både tryggare och mer delaktiga.
Det här har också påverkat hur team samarbetar. Janina beskriver att många verksamheter upplever en bättre lagkänsla, eftersom alla vet sin roll och hur de tillsammans bidrar till att förebygga undernäring.
- Det blir ett gemensamt språk. När alla vet vad man ska titta efter, och när alla vet vem som gör vad, då blir arbetet både snabbare och mer träffsäkert, säger hon.
Att införa ÄTUP i en kommun kan låta omfattande, men enligt Janina är en av styrkorna just att man inte måste göra allt på en gång. Flera kommuner har valt att börja i mindre skala, först inom hemtjänsten, ett förebyggande team eller inom särskilda boenden, och sedan lagt till övriga verksamheter i deras takt. Ibland har det också börjat i en enstaka verksamhet.
- Det viktiga är att prova. När man börjar i mindre delar av verksamheten får man också interna ambassadörer som visar vägen och inspirerar kollegor, menar Janina.
Dessa ambassadörer har visat sig ovärderliga. De sprider inte bara kunskap utan också engagemang. Janina beskriver hur medarbetare som från början varit tveksamma ofta blir de som till slut driver frågan framåt.
- När de ser att det leder till bättre måltider, seniorer som mår bättre och färre oroande situationer – då vill de fortsätta. Och då vill andra också vara med, säger hon.
Fem år har gått sedan starten, och de positiva effekterna märks nu runtom i landet. ÄTUP-metoden har inte bara förändrat arbetssätt utan också personalens attityder, samtal och fokus. Och kanske är det just det som gör metoden så hållbar: den bygger på människor som ser, förstår och agerar – tillsammans.
Synliga förändringar hos kunderna sedan de började arbeta med metoden
- Nya måltidskoncept
- Bättre teamarbete
- Piggare seniorer
- Nöjdare matgäster
- Hemtjänstpersonal som agerar som hälsocoacher
- Minskat matsvinn
- Engagerad personal
Du har väl inte missat?
Livsmedelsverket har sedan tidigare kostråd för äldre med fokus på matens betydelse för att förebygga fallolyckor. Råden uppdateras nu utifrån Nordiska näringsrekommendationer 2023 samt de generella kostråden för vuxna och anpassas till äldres behov.
Livsmedelsverket välkomnar synpunkter på den hanteringsrapport som beskriver motiven bakom förslagen till uppdaterade kostråd för äldre. De uppdaterade råden kommer att ligga till grund för ett nytt informationsmaterial riktat till personer 65+, vilket tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. Remissperioden pågår till den 3 mars.
Läs mer här .