Hej Malin! Det var ingen rolig läsning ni bjuder på i årets Pep-rapport. Det är så viktigt att ni kartlägger och sprider hur hälsoläget faktiskt ser ut bland barn och unga i Sverige idag. Vilka resultat kring deras kostvanor anser du känns extra alarmerande?

– Generellt är det såklart oroväckande att barn och ungdomar i genomsnitt bara får i sig hälften av den mängd frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Det jag tycker är extra alarmerande är skillnaden som finns kopplat till socioekonomi. Vi ser stor skillnad mellan barn vars vårdnadshavare har en hög inkomst jämfört med barn som har vårdnadshavare med låg inkomst. Det är något jag tror blir extra viktigt att följa upp i höstens undersökning då tider av oro och ekonomisk kris oftast slår hårdast mot den grupp som kanske redan från början har det tuffast.

Fortfarande är det bara 2 av 10 barn och ungdomar som når rekommendationen för fysisk aktivitet. Vilka orsaker ser ni ligger bakom och finns det några skillnader mellan hur flickor och pojkar rör på sig?

– I Pep-rapporten försöker vi beskriva hur verkligheten ser ut, deskriptiv statistik, och kan därmed inte uttala oss om varför den ser ut som den gör. Rapporten kan alltså inte användas för att försöka förklara vilka orsakerna är kring skillnaderna som framkommer, istället får läsaren titta på andra studier för att hitta svar på detta. Till exempel visade en studie från GIH att skillnaden mellan könen kopplat till fysisk aktivitet var ganska så liten under fritiden och att den främst uppstod under timmarna de befann sig i skolan. Studien kan däremot inte heller besvara varför det ser ut på det här sättet, men en förklaring skulle kunna vara att skolgårdarna är mer anpassade efter killar och deras intressen. Här krävs mer forskning för att förstå orsakerna till skillnaden och därmed också för att kunna ta fram bra lösningar som faktiskt kommer leda till förändring!

Finns det några resultat i årets rapport som visar på förändring kopplat till kosten även om det i stort varken skett någon positiv eller negativ skillnad de senaste fem åren?

– Tyvärr ser vi ingen generell positiv utveckling när det kommer till att exempelvis äta mer frukt och grönsaker eller fisk och skaldjur. Däremot ser vi att det är fler bland de barn och ungdomar som dricker läsk som idag väljer läsk sötad med sötningsmedel än tidigare, och därmed också färre som dricker läsk sötad med socker. Såklart är det bäst att dricka vatten till maten men om man nu ska dricka läsk så är det ändå bättre att dricka den med sötningsmedel.

Rapporten visar att barn vet vad de behöver för att må bra och vad man inte ska äta, men ändå är det bara en av tio som äter enligt kostråden. Har du några tips eller önskemål till alla matlagare på förskolor och skolor runt om i landet för hur de kan bidra till att barn och unga faktiskt väljer mer hälsosam kost?

1. Utvärdera ert utbud och näringsriktighet en gång per läsår
2. Ge valmöjligheten att alltid kunna komplettera skolmåltiden med grönsaker och frukt
3. Säkerställ att frukost, mellanmål på fritids och utbud i eventuellt elevcafé är hälsosamt samt minimera de onyttiga alternativen
4. Definiera och inkludera måltidskvalitét som ett kriterium vid upphandling av leverantörer för skolmåltider
5. Skapa en trivsam miljö för barnen att äta i genom att till exempel schemalägga minst 20 minuter att äta på, minska buller och införa ett matråd

I år betonar ni Barnkonventionen lite extra och ställer frågan “Får alla barn sin rätt till bästa möjliga hälsa tillgodosedd?” Berätta, vad innebär Barnkonventionen och vad anser ni bör göras från aktörer och olika krafter i samhället för att alla barn i Sverige ska få sin rätt till just god hälsa? För visst bär vi alla ansvaret?

– Barnkonventionen blev ju lag i Sverige 2020 och den fastslår vilka rättigheter världens alla barn har, vilket innebär att alla barn från 0-18 år som bor eller vistas i Sverige har samma rättigheter. Barnkonventionen fastslår att alla barn, oavsett bakgrund, har rätt till bästa möjliga hälsa – samhället har faktiskt en skyldighet att tillgodose denna rättighet. När det kommer till vad som behöver göras så tror jag att det är viktigt att förstå att det är ett komplext problem som inte kommer ha en enkel lösning. Det gäller att vi angriper det från flera håll samtidigt och att vi är flera olika aktörer som gör det tillsammans. Till exempel har ISPAH (International Society for Physical Activity and Health) utifrån forskningsläget tagit fram åtta investeringar/åtgärder som fungerar för att öka den fysiska aktiviteten. De spänner från aktiv transport, hälsofrämjande stadsplanering till samhällsbaserade program och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. För mig blir det här ganska tydligt att det inte finns en enkel lösning och att vi behöver samla alla goda krafter om vi vill skapa en långsiktig och hållbar förändring i samhället. Något vi är skyldiga att göra i och med att det så tydligt framgår i årets Pep-rapport att alla barn och ungdomar inte har samma möjligheter till bästa möjliga hälsa.

Kan du utifrån rapporten se att inflationen och det rådande ekonomiska läget påverkar barn och ungas hälsa?

– Vi kan inte riktigt se någon tydlig effekt av inflationen men det kan också ha att göra med när själva datainsamlingen pågick. Däremot kan vi, precis som tidigare år, se att vårdnadshavarens ekonomi har ett samband med exempelvis möjligheten att gå på en fysisk aktivitet på fritiden, hur ofta barnet/ungdomen äter frukt och grönsaker men också hur de skattar sin generella hälsa. Det kommer vara fortsatt viktigt att följa dessa frågor och hur den ekonomiska situationen kommer påverka dem i framtiden!

Vad ser du kan vara nyckeln till att barn som växer upp i familjer som har det extra kämpigt ekonomiskt ändå får möjlighet till hälsosammare kost och fritidsaktiviteter med rörelse?

– Skolan är ju här en otroligt viktigt arena då de i princip möter alla barn och ungdomar men också för att de har ett kompensatoriskt uppdrag. Att skolan lyckas erbjuda både hälsosam och näringsrik mat samt fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen är positivt både för elevernas hälsa men också för inlärning och koncentration – studier visar på att fysisk aktivitet förbättrar just det här. Sen tror jag att samhället i stort behöver skapa stödjande miljöer och därmed möjligheter för alla barn att vara både fysiskt aktiva och få i sig det kroppen behöver för att må bra. Skillnaderna vi ser bottnar i grunden i ojämlika levnadsvillkor på samhällsnivå och det krävs därmed långsiktigt och strategiskt arbete för att lösa det.

Vardagsmotionen är ju nog så viktig – har du också några några roliga tips på vad man kan göra?

– Jag försöker i min egen vardag göra klassikerna som att hoppa av bussen en hållplats innan, välja cykeln när det är möjligt och så vidare. Jag är själv uppvuxen på landsbygden så har ganska stor förståelse för när transporten till exempelvis skolan är beroende av buss eller bil eftersom avståndet är för långt. Här får du som vuxen hitta andra alternativ där det inte är transporten som är aktiv. Du kan försöka få in motion med barnen genom att till exempel bygga en hinderbana, ha danspauser eller vad det nu är som barnen tycker är roligt! Sänk också trösklarna både för barnen och dig själv. För mig är det ganska trösterikt att veta om att det är minst lika viktigt med vardagsrörelsen som att försöka få till det där gympasset som i vardagspusslet är rätt svårt att hinna med.

”Sverige ska må bättre” är en av era insatser för att främja barn och ungas hälsa. En helt ny webbutbildning för vuxna för att få verktyg. Så spännande! Berätta, vad får man lära sig, hur lång tid tar det och var gör man den?

– Utbildningen syftar till att inspirera och ge vuxna olika verktyg för att främja barn och ungdomars hälsa. Under en timme får du kunskap om till exempel kopplingen mellan fysisk aktivitet respektive hälsosam mat och barn/ungdomars hälsa, ojämlikheten i hälsa men också vad du som vuxen kan göra för att bidra till en god och jämlik hälsa. Den är kostnadsfri och har inga krav på förkunskaper så alla kan verkligen gå den! Är du intresserad av att gå den så klicka in dig här för att läsa mer och registrera dig.