Några av rapportens huvudpunkter: 

• Barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre psykisk ohälsa, medan barn och ungdomar som har längre tid stillasittande framför en skärm upplever mer psykisk ohälsa.  

• 2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen kring fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen där en större andel av flickorna inte når rekommendationen jämfört med pojkarna.  
• Barn och ungdomar äter i genomsnitt bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag. 
• Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk. 

Trots många rapporter har det i Sverige saknats bra underlag för att bedöma omfattningen av barn och ungas psykiska ohälsa. Här tillför årets Pep-rapport ny viktig data som den första breda mätningen av psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Rapporten möjliggör även att studera eventuella samband till andra viktiga hälsofaktorer så som fysisk aktivitet, kost och stillasittande skärmtid. 

– Resultaten i rapporten är något som samhället måste ta på allvar och kraftsamla kring. Vi kan inte låta en hel generations välmående försämras för att vi som vuxenvärld inte agerar i tid, säger Carolina Klüft verksamhetschef på Generation Pep. 

I Pep-rapporten 2022 syns ett tydligt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och psykisk hälsa, där de barn och ungdomar som rör på sig regelbundet också upplever mindre symptom av ångest och depression. 

– Vi vet idag att unga, särskilt tonåringar, sover sämre, rör på sig mindre och träffas mindre IRL. Dessa faktorer, sömn, motion och att ses på riktigt, är skyddsfaktorer som urholkas allt mer i vår digitala tid, säger Anders Hansen, ambassadör för Generation Pep och författare till bland annat boken Depphjärnan.  

De flesta barn äter för lite frukt och grönt

I rapporten framkommer, precis som tidigare års rapporter, att endast en bråkdel av barn och unga kommer upp i den rekommenderade dagliga mängden fysisk aktivitet samt äter enligt kostråden. Samtidigt finns det idag en bred kunskap om att en hälsosam livsstil förebygger en rad olika livsstilsrelaterade sjukdomar. 

Barn och ungdomars kosthållning är kopplat till socioekonomi. Barn till vårdnadshavare med hög inkomst svarar i högre utsträckning att de ätit grönsaker, frukt och bär de senaste sju dagarna jämfört med barn vars vårdnadshavare har medel eller låg inkomst. Barn vars vårdnadshavare har en hög inkomst svarar också i högre utsträckning att de äter frukost veckans alla dagar.

Utöver ekonomi är familjens måltidsvanor viktiga. Pep-rapporten visar att barn och ungdomar som ätit tillsammans med familjen veckans alla dagar i större utsträckning svarar att de ätit grönsaker varje dag den senaste veckan än barn och ungdomar som ätit tillsammans i familjen färre dagar.

Skolmåltiden har en viktigt utjämnande roll för att säkerställa att alla får ta del av en näringsriktig kost oavsett hemförhållanden. Dock är det 1 av 6 skolluncher som inte äts upp utan hamnar i soptunnan28 visar en ny kartläggning av matsvinnet i kommunala verksamheter. Matsvinnet beror inte i första hand på att det lagas för mycket mat utan är ett symptom på brister i måltidsmiljön på skolan. Livsmedelsverket lyfter därför att rektorn sitter på makten att lösa en stressfri och välkomnande matsal med närvarande vuxna.

– Att endast 4 procent av barn och unga idag har en hälsosam livsstil är oroväckande, framförallt för den enskilda individens framtida hälsa, men också för folkhälsan i stort. Sverige behöver ta fram en handlingsplan för matvanor och fysisk aktivitet för att på riktigt kunna förebygga ohälsa hos både barn och vuxna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare på Hjärt-Lungfonden