Så banar Skaraborg väg för rättvis mat i skolan – en modell att inspireras av

2025-04-24

Hur skapar man rättvisa, trygghet och hälsa för alla barn – genom maten? I Skaraborg har man tagit ett banbrytande grepp. Där har 15 kommuner och Skaraborgs sjukhus enats kring en gemensam modell för medicinsk specialkost och anpassade måltider. I denna intervju möter vi Ida Henriksson, måltidsutvecklare i Skövde kommun, som delar med sig av insikterna bakom Skaraborgsmodellen – ett initiativ som sätter barnets behov i centrum genom att arbeta för att alla barn, oavsett behov, får den kost och stöd de behöver för att må bra och utvecklas.

Skaraborgsmodellen togs fram för att skapa en enhetlig och likvärdig hantering av medicinsk specialkost och anpassade måltider inom förskolor och skolor i Skaraborg. Tidigare fanns det skillnader både lokalt mellan skolor och förskolor men också mellan kommunerna, vilket kunde leda till ojämlika förutsättningar för barn och unga med behov av särskilda måltidsanpassningar. Modellen bygger på nationella rekommendationer och samverkan mellan kommuner och specialistsjukvård för att säkerställa att alla barn får den stöttning de behöver.

Modellen består av tre huvudsakliga delar: en allmängiltig del, en för medicinsk specialkost och en för anpassade måltider. Den sista delen syftar till att identifiera, hantera och följa upp behov av anpassningar för barn med olika typer av funktionsnedsättningar och måltidssvårigheter.

– Det handlar om att se till att barnet får den stöttning och anpassning som behövs. Det kan handla om allt från att skapa en lugnare måltidsmiljö med tillräcklig tid för att äta, till att erbjuda individuellt anpassade lösningar som bildstöd eller specialtillverkade mattallrikar, förklarar Ida.

En av de mest centrala aspekterna med Skaraborgsmodellen är att alla 15 kommuner ska följa samma vägledning kring anpassade måltider. Detta skapar likvärdighet och förutsägbarhet, både för barnen och deras föräldrar.

– När alla kommuner följer samma vägledning minskar risken för att barn i vissa områden får sämre stöd än andra. Det underlättar också samarbetet mellan kommunerna och specialistvården, vilket gör att barnen får den hjälp de behöver på rätt sätt.

En annan viktig aspekt som Ida lyfter fram är måltidsmiljöns betydelse för barnen. För att barn med anpassade måltider ska få i sig maten är det avgörande att skapa en positiv och trygg miljö.

– Det handlar om att ge barnen tillräckligt med tid att äta och att skapa en atmosfär där de känner sig trygga och delaktiga, säger hon. Pedagogiskt stöd och anpassad servering kan göra stor skillnad. För vissa barn kan även extra anpassningar som mindre måltidssällskap vara avgörande för att de ska äta.

Trots de positiva effekterna av modellen, finns det vissa utmaningar i genomförandet. En av de största är att identifiera vilka barn som verkligen behöver anpassade måltider och att säkerställa att dessa anpassningar är rätt utformade.

– Det kräver en nära samverkan mellan skolpersonal, måltidspersonal och sjukvård för att säkerställa att alla behov möts. Implementeringen av modellen i alla kommuner och säkerställandet av kontinuerlig uppföljning och utvärdering är också en stor utmaning, förklarar Ida.

Framöver planeras en uppdragsutbildning vid Umeå universitet för personal inom förskolor och skolor i Skaraborg. Utbildningen – som riktar sig till hela teamet, från lärare och pedagoger till måltidspersonal och elevhälsa – ska stärka arbetet med offentliga måltider och säkerställa att fler barn får de anpassningar de behöver. Detta initiativ är ett led i att ytterligare utveckla och sprida kunskap om Skaraborgsmodellen, och planen är att en spridningskonferens ska hållas för att lyfta fram goda exempel och framgångsrika utvecklingsarbeten efter utbildningen.

Skaraborgsmodellen är ett konkret exempel på hur samverkan och enhetliga riktlinjer kan skapa bättre förutsättningar för barn med särskilda kostbehov. Genom att skapa en trygg och rättvis måltidsmiljö, ger modellen alla barn chansen att få den näring de behöver för att växa och utvecklas.

Idas tre bästa tips för hur man kan förbättra matmiljön i sin verksamhet

Skapa en trygg och positiv måltidsmiljö: Se till att barnen har lugn och ro när de äter – att det finns tillräckligt med tid och att pedagogisk personal är närvarande för att stötta vid behov.
Involvera barnen: Låt barnen vara delaktiga i att utforma måltidsmiljön och menyn. Det ökar deras motivation att äta och ger dem en känsla av medbestämmande.
Följ upp och anpassa: Dokumentera och utvärdera regelbundet hur anpassningarna fungerar för de enskilda barnen. Säkerställ att anpassningarna justeras vid behov för att stödja barnens utveckling och välbefinnande.