Förutsättningarna för barn ser väldigt olika ut, både ur socioekonomiska aspekter och i engagemanget från föräldrar. Kanske rör det sig om vuxna med obekväma arbetstider som gör att de inte hinner med att finnas till på morgonen, eller annan stress där föräldrar inte har tid för frukost. Eller så är det tonåringar som är uppe sent på kvällarna och många gånger inte blir hungriga innan de går till skolan. De är dessutom trötta och har tidsbrist på morgonen. I den bästa av världar äter en familj frukost tillsammans, precis som man äter middag tillsammans. Dock ser det inte ut så överallt.

En tredjedel av skolorna i Sverige erbjuder frukost, men det är som sagt inget krav. Rektorerna i stort menar att frukosten är ett ansvar som ligger hos föräldrarna och ska skötas hemma. Samtidigt ser man, i de fall där frukost erbjuds i skolan, att elever presterar bättre under dagen, håller koncentrationen längre och det blir lugnare i klassrummen. Rektorer menar (i skolor där man serverar frukost) att det skapar goda rutiner för elever som saknar sådana.

I flera fall har det funkat bättre att servera frukosten i klassrummet än i matsalen. Då behöver eleverna inte komma extra tidigt till skolan utan man får en frukost under första lektionen. Dessutom blir det lika för alla, och ingen behöver känna sig utpekad. Det finns också exempel på skolor som serverar en riklig frukostbuffé där både elever och lärare äter frukost tillsammans innan skolstart. Här får man till en gemensam måltid tillsammans med vuxna som integreras i skolans verksamhet.

Måltiden är ett tillfälle för samtal, gemenskap och reflektioner, där vi möts och kan fånga upp varandra. Ibland kanske det inte alltid handlar om hur mycket vi äter utan att vi faktiskt sitter tillsammans innan dagen börjar. Men givetvis är energin vi får i oss otroligt viktig. När lärare sitter ner med elever under lugnare former så finns möjligheten att också fånga upp annat hos eleverna i form av eventuell stress och ohälsa. Eller bara härliga samtal om livet i stort. En fin möjlighet att tillsammans fånga upp elever på ett annat sätt än under lektioner där fokus ligger på att prestera.

Så är det då ett bra förslag att skolan ska erbjuda kostnadsfri frukost?

Även om satsningar på frukost givetvis innebär högre kostnader för skolan så visar studier att det genererar positiva hälsoeffekter. Om man nu ser en tydligt ökad studiero som genererar högre betyg samt fler motiverade och positiva elever -- varför inte? Man har även sett att de testskolor som har serverat frukost under en period, har haft ett mindre matsvinn på lunchen. Ifall en elev inte är vrålhungrig när den kommer till matsalen så tar den ofta en lagom portion. Vi vet ju alla att när man är superhungrig så kan det vara svårt att balansera mängden mat.

Dessutom finns en långsiktig vinning i att om vi lär oss i tidig ålder att äta frukost tillsammans, så är detta något vi tar med oss in i vuxenlivet – vi grundlägger goda vanor. Precis som att vi äter lunch, middag och andra måltider tillsammans under dagen.

Ur samhällsperspektivet

De avgiftsfria skolluncherna, som Sverige stegvis började införa under 1940-talet, har enligt forskning haft en stor betydelse för vår hälsa – men även för jämlikheten i Sverige. Något som i sig innebär stora besparingar för samhället i det långa loppet. Eftersom man inte alltid har serverat frukost i skolan på samma sätt så finns inga liknande studier att luta sig mot gällande skolfrukost, annat än de intervjuer och enkäter som denna artikel grundar sig i.

Så vad skulle den ökade kostnaden bli? En skola uppger att frukosten kostar dem 7 kr per elev. Det är svårt att mäta ökad kunskap i pengar, men vi kan ju ändå tänka oss att om fler elever presterar bättre, så ger det både friskare och gladare elever som på sikt inte behöver extra stöd i skolan (eller i samhället längre fram i livet). En lugn, trevlig och näringsrik frukost tillsammans med skolkamrater samt vuxna borde helt enkelt vara den bästa starten för en växande elev i skolan. Såklart kan detta inte mätas i en enskild skolas budget, här krävs det att vi lyfter blicken och tänker på framtiden ur ett samhällsperspektiv.