Av jordens ytor är 71 % hav och av den återstående ytan är ungefär en tiondedel åkermark. Denna åkermark ger oss en mycket stor del av våra livsmedel. Om du undersöker noga och söker den yttersta råvaran hamnar du ofta på åkermark även när du inte tror det, t.ex. odlad fisk.

Åkermarken är dyrbar - och prognosen är tydlig. Den kommer att bli allt dyrbarare med tiden. Det skapas ny åkermark genom att tropisk skog och gräsmarker tas upp. Men det har ett högt pris. Mark överhuvud taget är en resurs som kommer att bli allt dyrbarare. Vi behöver lära oss att ta vara på vår åkermark och på våra andra jordytor.

Du kan lära dig att ta hand om din åkermark och dina andra ytor på jordklotet. Vi börjar med åkern.

Det finns idag 1,6 miljarder hektar åker på jordklotet [1] . Delat med 7,8 miljarder människor på jorden blir det 2000 kvadratmeter var om det fördelas rättvist.
Dina 2000 kvadratmeter åkermark!

Gå ut en gång och mät ut 40 gånger 50 meter. Föreställ dig sedan hela din familj och alla som bor i ditt grannskap och i din hemstad. Antagligen är ytorna i verkligheten ännu större. En svensk som äter typisk svensk kost använder enligt en beräkning som gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet 3 400 kvadratmeter [2] .

Den goda nyheten är att du kan lära dig att leva av dina 2000 kvadratmeter åker på ett sådant sätt att de hjälper naturen att återhämta sig - och du lär dig samtidigt äta god och hälsosam mat. Det kallas regenerativt - ekologiskt regenerativt - och det innebär bland annat att minst hälften av marken odlas mer för jordens egen skull än för att producera en gröda. Under svenska förhållanden talar vi om klöver, gräs och örter som växer tillsammans under två-fyra år. Vall säger bonden. Grödan - hö, ensilage, bete, grovfoder - kan du se som en slags biprodukt av att vårda marken. För att den skall komma in i kretsloppet igen måste den svårsmälta delen - cellulosan - brytas ned igen av idisslande djur - kor, får eller getter - som i sin tur ger kött, mjölk och gödsel som kan användas till att odla grönsaker och säd på den återstående åkern. Även grisar och höns har sina roller i ett ekologiskt regenerativt jordbruk. Varje gröda och varje djurslag har sin roll som är väl avvägd.

Det går utmärkt att leva gott på 2000 kvadratmeter med ekologiskt regenerativt jordbruk. Det är ingen uppoffring och det är en meny som innehåller både kött, mjölk och smör. Men det handlar om att veta varifrån din mat kommer och att stötta de bönder som odlar ekologiskt regenerativt och se till att de får betalt för sina produkter så att de kan fortsätta och visa för sina kolleger att det går bra att leva som ekologisk regenerativ bonde.

Det finns regenerativ mat också från de andra ytorna på jorden. Det handlar om att ta reda på att det inte är rovdrift. Att ta av överskottet gör ingen skada - tvärtom. Utmaningen är att det tar tid att samla och ta till vara. Därför kan det regenerativa bli dyrt i pengar räknat - om du inte gör arbetet själv och får en skön dag i skogen på köpet.

Du kan klara dig på betydligt mindre än 2000 kvadratmeter åker. Den som odlat en trädgård vet att 100 kvadrat räcker mer än väl till alla grönsaker en person orkar äta på ett år och eftersom vi i den rika världen använder så mycket mer än våra 2000 - så är det uppenbart att många andra klarar sig på mindre. Det går att nörda ned sig och klara sig nästan utan åkermark alls.

Men att komma ner till 2000 kvadrat räcker gott som ambition – och vi har några år på oss att komma dit, så börja med att lägga upp en plan och ta ett steg i taget. Ta reda på var din mat har sitt ursprung - och om du upptäcker att en vara kommer från anonyma åkrar någonstans i världen - byt ut den. Fortsätt att byta ut varor tills du känner glädje och stolthet när du tänker på hur din mat odlas och tas om hand och på bönderna som odlar den.

Stressa inte. Ta en sak i taget och njut under tiden. Det är, för att tala med Karin Boje, vägen som är mödan värd! Att vara en del av lösningen är ren glädje.