EAT-Lancet Commission är ett internationellt forskningssamarbete mellan experter inom folkhälsa, jordbruk, klimat och miljö. När de 2019 presenterade sin första Planetary Health Diet väckte det stor uppmärksamhet. Målet var att visa hur en kost kan vara både hälsosam och hållbar – med mer växtbaserad mat som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, samt mindre rött kött och socker. Dieten var flexibel och kunde anpassas till olika kulturer, men budskapet var tydligt: för att klara både människors hälsa och klimatet krävs en omfattande omställning av vad vi äter och hur maten produceras.

När EAT-Lancet 2.0 lanserades under EAT Stockholm Food Forum 2025 presenterades en uppdaterad och bredare version av dieten. Den nya rapporten lyfter sociala och rättviseaspekter – food justice, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor – som en lika viktig del som näringslära och klimat. Planetary Health Diet handlar nu inte bara om vad som är bäst för kroppen och miljön, utan också om hur maten produceras, vem som får tillgång till den och vilka samhällsvärden som skapas.

Ett centralt inslag i den nya rapporten är att forskarna har analyserat alla nio planetära gränser – de ekologiska trösklar som avgör hur mycket jorden tål. Resultaten visar att dagens livsmedelssystem överskrider fem av dessa gränser, och att mindre än en procent av världens befolkning lever inom ett “safe and just space”, där både hälsa och planetens gränser respekteras. Behovet av en global omställning är därmed tydligare än någonsin.

EAT-Lancet 2.0 uppskattar att en global övergång till dieten skulle kunna förhindra upp till femton miljoner förtida dödsfall per år – fyra miljoner fler än i den tidigare rapporten. Samtidigt skulle utsläppen från livsmedelssystemet kunna halveras, och användningen av bekämpningsmedel, kemikalier och andra miljöskadliga ämnen minska kraftigt. Rapporten bygger på fler data, fler modeller och tar nu även hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer – vilket gör den till ett kraftfullt verktyg för beslutsfattare och samhällsaktörer.

Under årets EAT Stockholm Food Forum stod offentlig mat och skolmåltider i centrum som en konkret hävstång för förändring. Från Brasilien, där lagkrav säkerställer att minst 30 procent av skolmaten köps från småskaliga lokala producenter, till Köpenhamn, som nått 90 procent ekologiskt i sina offentliga kök, visades hur politiska beslut kan driva omställningen i praktiken.

Flera talare betonade att upphandlingslogiken måste förändras – från att enbart fokusera på lägsta pris till att spegla matens verkliga värde för hälsa, klimat och samhälle. En sådan syn kan skapa helt nya incitament för kommuner, producenter och kockar att leverera måltider som gör skillnad både på tallriken och i samhället.

Foto: EAT