Trots Sveriges starka tradition av kostnadsfria, näringsriktiga skolmåltider väljer var tredje högstadieelev att hoppa över lunchen. Otrygg och stressig miljö anges som främsta orsak, snarare än maten.

Livsmedelsverket har därför tagit fram uppdaterade riktlinjer som betonar vikten av trygg måltidsmiljö, ökat elevinflytande och vuxennärvaro i skolrestauranger. Tanken är att skapa en bättre helhetsupplevelse av skollunchen – både för kropp och sinne.

– Skollunchen är mer än bara mat. Den är ett tillfälle för gemenskap och trygghet. Vuxnas närvaro är viktig, men elevens röst är avgörande, säger Emelie Elin från Livsmedelsverket.

Helena Pettersson, rådgivare vid Livsmedelsverket, berättar om arbetet med uppdaterade nationella riktlinjer för skolmåltider – och varför hela Sverige nu bjuds in att tycka till.

Livsmedelsverket har nyligen skickat ut förslaget till uppdaterade riktlinjer för skolmåltider på remiss. Det är ett viktigt steg i myndighetens arbete för att förbättra både näringsinnehåll, måltidsmiljö och hållbarhetsaspekter i skolmaten. Helena Pettersson beskriver processen som både omfattande och givande.

– Vi började redan våren 2023 med att utvärdera våra tidigare riktlinjer, säger Helena. Genom intervjuer med måltidschefer och rektorer fick vi in värdefull information om vilka utmaningar som finns i praktiken – bland annat behovet av bättre stöd för att kommunicera kring skolmåltiden och för att hantera orimliga förväntningar.

För att säkerställa att de nya riktlinjerna vilar på en solid vetenskaplig grund har Livsmedelsverket låtit flera forskargrupper bidra med analyser. Bland annat har Karolinska institutet granskat näringsinnehållet i skolmåltider, medan Umeå och Örebro universitet har undersökt sociala, fysiska och pedagogiska aspekter av skolmåltiden – samt vikten av tillräcklig lunchtid.

– Vi ville skapa ett så heltäckande underlag som möjligt, berättar Helena. Alla dessa forskningsöversikter finns nu tillgängliga på vår webbplats.

Parallellt med forskningen har Livsmedelsverket bjudit in till dialogmöten med skolor och måltidsorganisationer i Stockholm, Göteborg och Umeå. Även digitala möten har genomförts, med särskilt fokus på hållbarhetsmål för skolmåltider.

– Det har varit avgörande att få in så många perspektiv som möjligt. Nu när förslaget är på remiss vill vi att ännu fler aktörer ska läsa och ge sina synpunkter – skolor, kommuner, organisationer och myndigheter.

Att låta förslaget gå ut på remiss är enligt Livsmedelsverket en viktig demokratisk och praktisk princip.

– Vi vill att riktlinjerna ska vara förankrade i verkligheten. Därför är det avgörande att de som faktiskt påverkas – måltidschefer, rektorer, lärare – får möjlighet att bidra med sin kunskap, förklarar Helena.

Efter att remissperioden avslutats kommer Livsmedelsverket att analysera samtliga inkomna synpunkter.

– Vissa kommentarer leder kanske till förändringar i texten, medan andra ger oss viktig förståelse utan att direkt påverka innehållet. Oavsett så är allt värdefullt. Det är så vi säkerställer att riktlinjerna blir relevanta, användbara och verklighetsförankrade, säger hon.

Helena ser flera positiva effekter med remissförfarandet. Inte minst att det skapar engagemang och stärker dialogen kring skolmåltider.

– Det här är en möjlighet att få till riktlinjer som verkligen fungerar ute i verksamheterna. Och på sikt kan det leda till bättre skolmåltider – för elevernas hälsa, för lärmiljön, och för en mer hållbar framtid.