Tryggare skolrestauranger ska få fler elever att välja skollunch
Tryggare skolrestauranger ska få fler elever att välja skollunch
Trots att skollunchen är gratis och näringsriktig väljer var tredje högstadieelev bort den. Nu pekar uppdaterade nationella riktlinjer som Livsmedelsverket har släppt idag ut vägen mot lugnare måltidsmiljöer – för bättre hälsa och starkare studieresultat.
Allt fler högstadieelever avstår skollunchen och ersätter den med snacks, sötsaker och sötade drycker. Konsekvenserna är tydliga: sämre hälsa och försämrade möjligheter att prestera i skolan. Enligt Livsmedelsverket kommer nära en femtedel av ungdomars energiintag från just dessa livsmedel.
Skollunchen är en rättighet för alla elever i grundskolan och erbjuds kostnadsfritt även på de flesta gymnasier. Ändå hoppar många elever över lunchen helt eller väljer mindre näringsrika alternativ. Det påverkar inte bara den enskilda eleven, utan även studieron i klassrummen. Mätta elever har lättare att koncentrera sig, vilket bidrar till en lugnare skolmiljö, menar Emelie Elin, projektledare vid Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Forskning visar att det sällan är maten som får elever att avstå skollunchen. I stället handlar det om upplevelsen av skolrestaurangen som stressig, stökig och otrygg. I de uppdaterade Nationella riktlinjerna för måltider i skolan läggs därför större fokus på miljö och trygghet. Bland annat rekommenderas att elever ska ha minst 25 minuter sittande tid för att äta, jämfört med tidigare 20.
Riktlinjerna betonar också vikten av att förändra attityden till skolmaten. När elever får förståelse för varför menyn ser ut som den gör och hur bra mat påverkar både fysisk och psykisk hälsa, ökar viljan att delta i skolmåltiden.
I en tid då psykisk ohälsa bland unga ökar och allt fler barn har övervikt, lyfts skolmåltiden fram som ett av samhällets mest kraftfulla verktyg för att främja jämlik hälsa. Skollunchen handlar inte bara om mat, utan också om gemenskap och trygghet. För att lyckas krävs ett nära samarbete mellan skolpersonal och måltidsverksamhet – och att eleverna själva får vara med och påverka.
De nationella riktlinjerna, som i år uppdaterats 80 år efter beslutet om kostnadsfri skollunch, tar ett helhetsgrepp om skolmåltiden. De ska stödja skolledare och måltidsansvariga i arbetet med att skapa goda förutsättningar för elevernas välmående och lärande, med jämlikhet och kvalitet i fokus.
Läs mer
Läs mer om Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan här .